Arbetsmarknaden 2018 för högutbildade utrikes födda
Stora skillnader i sysselsättning mellan högutbildade utrikes och inrikes födda
Statistiknyhet från SCB 2019-03-13 9.30
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning under veckan 10–16 september 2018 skiljde sig mycket mellan högutbildade utrikes födda och inrikes födda personer. Bland utrikes födda hade sju av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning medan motsvarande andel bland inrikes födda var nio av tio. Studien avser personer som invandrat till Sverige under perioden 2006-2017.
Andelen arbetslösa skiljde sig också mycket mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda var omkring åtta procent arbetslösa medan motsvarande andel bland inrikes födda var omkring två procent.
I gruppen ”Övrigt” ingår personer inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, föräldralediga, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning m. m.
Stora skillnader inom gruppen utrikes födda
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning under mätveckan i september var betydligt större bland utrikes födda män än bland utrikes födda kvinnor. Åtta av tio utrikes födda män hade arbete som huvudsaklig sysselsättning medan sex av tio utrikes födda kvinnor hade detta. Utrikes födda kvinnor var i större utsträckning i studier och föräldralediga än utrikes födda män. Bland inrikes födda var skillnaderna mellan män och kvinnor betydligt mindre. Omkring nio av tio hade arbete som huvudsaklig sysselsättning, både bland män och kvinnor.
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning skiljer sig också åt beroende på invandringstidpunkt och invandringsskäl. Bland dem som invandrade till Sverige under perioden 2006–2009 hade åtta av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning medan sex av tio av dem som invandrade till Sverige under perioden 2014–2017 hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
Bland personer som kommit till Sverige av asylskäl hade drygt hälften arbete som huvudsaklig sysselsättning medan drygt nio av tio som kommit till Sverige av arbetsskäl hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
Arbetets överensstämmelse med utbildningen
Skillnaden med avseende på arbetets överensstämmelse med utbildningen var också stor mellan utrikes och inrikes födda. Omkring 55 procent av samtliga utrikes födda som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning hade ett arbete som överensstämde med utbildningen medan knappt 80 procent inrikes födda hade detta. Utrikes födda hade också i mycket större utsträckning än inrikes födda ett arbete som inte krävde högskoleutbildning. Var fjärde utrikes född hade ett arbete som man bedömde inte krävde högskoleutbildning medan motsvarande andel bland inrikes födda var omkring sex procent.
Arbetets överensstämmelse med utbildningen skiljer sig mycket mellan olika utbildningsinriktningar bland de utrikes födda. Bland dem med en hälso- och sjukvårdsinriktning på sin utbildning hade sju av tio ett arbete som motsvarade utbildningen. Inom naturvetenskap och teknik var andelen något lägre, 65 procent, medan det var omkring fyra av tio med en utbildning inom pedagogik, humaniora och samhällsvetenskap som hade ett arbete som helt eller till stor del motsvarade utbildningen.
Många utrikes födda saknar kontakter
Avsaknad av kontakter var den klart vanligaste orsaken bland utrikes födda till att man hade haft svårigheter att få de arbeten man hade sökt inom sitt utbildningsområde de senaste tre åren. Knappt hälften instämde helt eller till stor del i detta. Den näst vanligaste orsaken var svårigheter med det svenska språket.
Definitioner och förklaringar
Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda är en urvalsundersökning som genomfördes under perioden september-november 2018. Uppgifterna samlades in via post- och webbenkäter. I undersökningen ingick utrikes födda personer i åldern 25–64 år med minst en treårigeftergymnasial utbildning som invandrat till Sverige under perioden 2006–2017. I undersökningen ingick också ett mindre urval av inrikes födda personer i åldern 25–64 år med minst en treårig eftergymnasial utbildning.
Syftet med undersökningen är att belysa situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda, i vilken omfattning de har ett arbete och i vilken mån arbetet motsvarar deras utbildning och eventuella skillnader jämfört med högutbildade personer födda i Sverige. Frågor om nuvarande arbete avsåg veckan 10-16 september 2018.
Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i tema-rapporten:
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.