I samband med publiceringen av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nr 10 2022 lanserar SCB ett nytt visualiseringsverktyg: Konjunkturklockan.  Länk till verktyget (SCB:s konjunkturklocka) finns i faktarutan i slutet av artikeln.

Syftet med det nya visualiseringsverktyget är att på ett överskådligt sätt visa hur läget i den svenska ekonomin ser ut samt hur konjunkturen förändras över tid. Användaren kan själv klicka sig fram, eller använda verktygets uppspelningsfunktion, för att se hur indikatorerna rör sig månad för månad. Konjunkturklockan kommer att uppdateras månadsvis och den samlade bilden kommer i första hand att presenteras i Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.

I denna artikel beskrivs inledningsvis hur konjunkturläget såg ut i augusti 2022. Det var vid publiceringstillfället den senaste månaden med data för samtliga månadsindikatorer. För fyra indikatorer fanns dock data även för september 2022.

Därefter beskrivs metoden, relativt kortfattat, och artikeln avslutas med fler exempel på hur man kan tolka konjunkturklockan. I faktarutan finns länkar till webbverktyget, konjunkturklockans webbsida, tabellen i statistikdatabasen samt metodbeskrivningen.

Majoriteten av indikatorerna under trend i augusti 2022

Tydliga tecken på konjunkturförsvagning

SCB:s konjunkturklocka visar för närvarande en förhållandevis dyster bild över läget i den svenska ekonomin. Allt fler indikatorer befinner sig i recessionsfasen i konjunkturcykeln. Det är speciellt hushållen som tynger.

Både hushållens konfidensindikator och sällanköpsvaruhandeln ligger tydligt under sin långsiktiga trend och är på nedgång, vilket innebär att de är i recessionsfasen. Även indikatorn för hushållens konsumtion har kommit in i recessionsfasen och nyregistreringen av personbilar ligger på gränsen mellan recession och återhämtning. Sammantaget avspeglar detta det alltmer ansträngda läget för hushållen med hög inflation och stigande räntor.

Samtidigt är bilden över ekonomin som helhet inte lika dyster. Den månadsvisa BNP-indikatorn ligger fortfarande något över sin långsiktiga trend och detsamma gäller produktionen i näringslivet. De har dock vänt svagt nedåt de senaste månaderna vilket innebär att de ligger i avmattningsfasen.

Vid årsskiftet var merparten av indikatorerna på uppgång

En jämförelse med december 2021 visar hur konjunkturen har förändrats under året. Vid årsskiftet var majoriteten av indikatorerna i återhämtnings- respektive expansionsfasen, alltså i de två vänstra kvadranterna som innebär ökningar. Det var endast två indikatorer (hushållens konfidensindikator och sällanköpsvaruhandeln) som hade vänt nedåt men de hade ännu inte nått recessionsfasen. I augusti 2022 var läget det omvända. Endast två indikatorer befann sig på uppgång, alltså i återhämtnings- respektive expansionsfasen.

Indikatorerna speglar flera delar av ekonomin

Konjunkturklockan består av 14 indikatorer. De belyser sju olika områden i ekonomin och inom varje område finns två indikatorer. Från början fanns en bruttolista på drygt 60 indikatorer. De 14 indikatorerna valdes utifrån ett antal uppsatta kriterier.

Individuella indikatorer:

• Hög korrelation med BNP
• Följa BNP:s konjunkturcykel (vändpunkter inom 6 månader före eller efter)
• Förhållandevis jämn konjunkturcykel (fåtal mindre upp- och nedgångar)
• Lång tidsserie

Indikatorerna som helhet:

• Så många månadsindikatorer som möjligt
• Bra spridning av indikatorerna. De ska spegla hela ekonomin (exempelvis produktion, konsumtion, handel, arbetsmarknad)
• Bra blandning av ledande, samvarierande och eftersläpande indikatorer
• Långa tidsserier
• Framförallt utgöras av statistik från SCB

BNP brukar generellt anses som det bästa måttet för konjunkturutvecklingen i ekonomin och BNP kvartal valdes därför som referensserie. Då denna indikator endast uppdateras kvartalsvis är den huvudsakliga indikatorn för att följa konjunkturutvecklingen den månadsvisa BNP-indikatorn. Denna indikator har SCB tagit fram sedan våren 2020.

Samtliga indikatorer förutom BNP kvartal är månadsindikatorer. Näringslivets efterfrågan och hushållens konfidensindikator kommer från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, de övriga 12 är statistik från SCB.

Vissa indikatorer är mer av ledande karaktär vilket betyder att de vanligtvis ligger före BNP i konjunkturcykeln (exempelvis hushållens konfidensindikator). Några är eftersläpande (exempelvis sysselsättning och arbetade timmar) medan de flesta är samvarierande i förhållande till BNP (exempelvis produktionen).

Indikatorerna i SCB:s konjunkturklocka

Konjunkturläget beräknas som avvikelsen från den långsiktiga trenden

För varje indikator skattas en kortsiktig trend och en långsiktig trend. Avvikelsen mellan den kortsiktiga och långsiktiga trenden är själva konjunkturkomponenten. Skattningarna kan göras med många olika metoder. SCB har valt att skatta den kortsiktiga trenden med Hendersonfilter och den långsiktiga med Hodrick Prescott-filter. Se metoddokumentet (länk i slutet av artikeln) för ytterligare information.

Exempel BNP-indikator månad

Kortsiktig och långsiktig trend

Källa: SCB

Avvikelsen mellan den kortsiktiga och långsiktiga trenden standardiseras sedan med medelvärde 0. Värden över noll indikerar att konjunkturen är starkare än normalt, och värden under noll att den är svagare än normalt.

Exempel BNP-indikator månad

Standardiserad konjunkturcykel, medelvärde=0

Källa: SCB

I konjunkturklockan visas motsvarande tidsseriediagram för var och en av de ingående indikatorerna. Data från januari 2000 och framåt har använts i skattningarna. För några indikatorer (sysselsättning, arbetade timmar och näringslivets efterfrågan) finns dock endast data från 2001 tillgängligt.

Konjunkturcykeln består av fyra faser

Indikatorerna kan även markeras (plottas) i ett koordinatsystem. De bildar då en konjunkturklocka med fyra kvadranter.

”Indikatorerna rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel”

Koordinaten på den lodräta axeln visar om indikatorn ligger över eller under den långsiktiga trenden. Koordinaten på den vågräta axeln visar om indikatorn är på upp- eller nedgång jämfört med föregående period. För att indikatorerna ska röra sig medurs är skalan omvänd på den vågräta axeln. Det innebär positiv riktning i de två vänstra kvadranterna och negativ riktning i de två högra kvadranterna. Indikatorerna rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel och passerar då de fyra konjunkturfaserna.

För att göra en liknelse med en ”vanlig” klocka motsvarar klockan 12 toppen på högkonjunkturen och klockan 6 motsvarar botten på lågkonjunkturen.

Skiss över rörelsen i konjunkturklockan

Expansion - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

Avmattning - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

Recession - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

Återhämtning - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

I SCB:s konjunkturklocka finns en uppspelningsfunktion där man kan följa hur indikatorerna rör sig över tid. Det viktigaste i konjunkturklockan är hur indikatorerna rör sig som en helhet. De enskilda indikatorernas rörelse bör tolkas med försiktighet. Värdena uppdateras en gång per månad och vid varje uppdatering kan även tidigare värden påverkas.

”Det viktigaste i konjunkturklockan är hur indikatorerna rör sig som helhet”

De teoretiska modellerna med perfekta sinuskurvor som presenterats här gäller dock inte i praktiken. Även om en jämn konjunkturcykel var ett av kriterierna för att en indikator skulle tas med i konjunkturklockan så har de flesta indikatorer en betydligt skakigare utveckling, med flera mindre upp- och nedgångar. Dessa kortsiktiga svängningar medför samtidigt att rörelsen i klockan inte blir en perfekt cirkel.

Tydligt konjunkturförlopp vid finanskrisen

Även om konjunkturklockan för närvarande visar att konjunkturen är på väg ner så är det inte helt entydigt då indikatorerna är spridda över samtliga fyra konjunkturfaser. I följande exempel visas att det var ett mer samstämmigt och tydligt förlopp när finanskrisen drog ner såväl den svenska som den globala ekonomin i en lågkonjunktur 2008–2009.

I oktober 2007 var det högkonjunktur

I oktober 2007 låg samtliga indikatorer tydligt över sin långsiktiga trend. Det rådde högkonjunktur. Vissa indikatorer hade toppat och rört sig nedåt (avmattningsfasen) medan andra fortfarande var på uppgång (expansionsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn låg precis på gränsen mellan expansion och avmattning, vilket betyder att den var på toppen av högkonjunkturen.

I maj 2009 var det lågkonjunktur

I maj 2009 hade samtliga indikatorer sjunkit under sin långsiktiga trend. Det rådde med andra ord lågkonjunktur. De flesta indikatorer var på nedgång (recessionsfasen) medan några hade vänt uppåt (återhämtningsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn befann sig tydligt i recessionsfasen.

I juli 2010 var konjunkturen på uppgång

I juli 2010 var fördelningen ganska jämn mellan indikatorer som låg över respektive under sin långsiktiga trend. Samtliga indikatorer låg i de två vänstra kvadranterna vilket betyder att ekonomin var på uppgång. Den månatliga BNP-indikatorn hade precis lämnat återhämtningsfasen och gått över till expansionsfasen.

Länkar:

SCB:s konjunkturklocka (interaktiv dashboard)

Konjunkturklockans webbsida

Tabell i statistikdatabasen

Metodbeskrivning

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 10 - 2022.

Ladda ner nummer 10 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv