Till innehåll på sidan

Analys: Coronakrisen kan kosta ekonomin flera hundra miljarder

| Pressmeddelande

Den minskade konsumtionen under coronapandemin slår hårt mot flera branscher långt ner i leverantörskedjorna. SCB har gjort en analys som visar att effekterna kan mätas i hundratusentals jobb och flera hundra miljarder kronor bara under 2020.

Coronakrisen väntas leda till en minskad efterfrågan i Sverige vad gäller såväl privat konsumtion som export. Det slår inte bara mot exempelvis fordonsindustrin, hotell, restauranger och resenäringen. Även branscher längre ner i leverantörskedjorna drabbas, vilket kan påverka både ekonomin och klimatet ytterligare.

Enligt Konjunkturinstitutets prognoser från den 1 april respektive den 29 april rör det sig under 2020 om en minskad efterfrågan motsvarande runt 400 miljarder kronor. Med hjälp av dessa prognoser och egna data har SCB gjort en så kallad input-output-analys av effekterna för BNP, sysselsättningen och utsläppen av växthusgaser.

Förenklat innebär det att en modell används för att beskriva hur branscher hänger samman genom att bruttoproduktionen i en bransch utgör input i andra branscher. På så vis kan man se hur en förändrad efterfrågan slår både direkt och indirekt mot olika branscher i ekonomin. Den direkta effekten avser då hur de direkt drabbade branscherna som till exempel hotell och restaurang påverkas. Den indirekta effekten avser hur alla andra branscher i ekonomin påverkas genom att ingå i leverantörskedjor under de direkt drabbade branscherna.

Analysen bygger på ett material som ständigt förändras och bör tolkas med försiktighet, men den visar tydligt hur problem i enskilda branscher kan få stora effekter på hela ekonomin.

Sysselsättningen ned

Enligt SCB:s analys blir de direkta och indirekta effekterna av en minskad efterfrågan följande på BNP, sysselsättningen och utsläppen av växthusgaser under 2020:

  BNP Sysselsatta Växthusgaser
Direkt effekt -200 miljarder -225 000 -2,0 megaton
Indirekt effekt -110 miljarder -110 000 -1,9 megaton
Total effekt -310 miljarder -335 000 -3,9 megaton

Den indirekta effekten innebär att BNP minskar med ytterligare 110 miljarder kronor, och att antalet sysselsatta minskar med ytterligare 110 000 personer. Nedgången i efterfrågan väntas samtidigt ge positiva klimateffekter då utsläppen av växthusgaser beräknas minska med totalt 3,9 megaton. Den indirekta klimateffekten är enligt analysen nästan lika stor som den direkta.

Olika känsliga branscher

Olika branscher är olika känsliga vid en generell nedgång i ekonomin. Om den slutliga efterfrågan av varor och tjänster minskar med en miljon kronor i samtliga branscher så slår det hårdast mot säkerhets-, fastighetsservice och kontorstjänstebranschen vad gäller sysselsatta. Såväl direkt som indirekt. Där väntas sysselsättningen minska med 2,68 personer för varje minskad miljon kronor.

Minst känslig är raffinaderibranschen, där sysselsättningen endast minskar med 0,05 personer per miljon.

I absoluta tal skulle dock vård- och omsorgsbranschen – som bland annat inkluderar äldreboenden – drabbas hårdast. Om den slutliga efterfrågan minskar med en procent i samtliga branscher innebär det en minskning med cirka 4 800 sysselsatta i den branschen.

Fakta: SCB:s input–output-analys

Artikeln bygger på en input-output-analys av den svenska ekonomin.

I de så kallade input-output-tabellerna beskrivs hur olika branscher hänger samman genom att bruttoproduktionen i en bransch utgör input i andra branscher, samt hur en förändrad efterfrågan slår på olika branscher i ekonomin.

Input-output-beräkningarna utgår från nationalräkenskapssambanden. Till dessa fogas i denna analys förädlingsvärden, sysselsättning och växthusgaser per bransch.

Framskrivning av data från input-output-tabeller år 2017, har gjorts dels med hjälp av kvartalsstatistik från SCB till och med 2019, dels med hjälp av konjunkturinstitutets prognosdatabas fram till och med 2020.

Med sysselsatta avses i denna analys antalet personer utifrån en uppskattad genomsnittlig årsarbetstid under 2020 på 1700 timmar per heltidsanställd. Detta innebär att antalet sysselsatta i analysen inte inkluderar korttidspermitteringar (som innebär att en person inte jobbar men är fortsatt sysselsatt).

Länkar

Nationalräkenskaper, input–output-tabeller, sysselsättning och förädlingsvärden

Miljöräkenskaper, växthusgaser

Konjunkturinstitutets prognosdatabas

Kontakt

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se

Johannes Cleris, pressansvarig

Telefon
072-084 40 83
E-post
johannes.cleris@scb.se