Till innehåll på sidan

Statistikunderlag för befolkningsprognoser

Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse för planering av den kommunala verksamheten, inte minst för lokalisering och dimensionering av olika kommunala investeringar i till exempel: bostäder, skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. För den ekonomiska planeringen är befolkningsutvecklingen viktig bland annat för beräkning av skatteunderlag.

Kommun- och delområdesprognoser

En framskrivning av befolkningen kräver antaganden om

  • Fruktsamhet
  • Dödlighet
  • In- och utflyttning.

Statistikunderlag för befolkningsprognoser är uppdelat i två paket, PROPAK – Underlag för befolkningsprognoser och TYKOPAK – Underlag för delområdesprognoser. Kompletterande uppgifter kan hämtas från bland annat statistikpaketen BEFPAK och BOSTADSPAK.

Fruktsamhet

Definition: Fruktsamhetstalet anger antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor i respektive åldersklass.

Ibland används även begreppet summerat fruktsamhetstal, TFR (total fertility rate), vilket är det genomsnittliga antalet barn en kvinna förväntas föda under sin livstid. TFR fås genom att summera de åldersspecifika fruktsamhetstalen för en given tidpunkt.

Tabellerna i paketen ger möjlighet att bedöma eventuella skillnader mellan den egna kommunens och rikets fruktsamhet, både beträffande nivå och struktur.

Dödsrisk

Definition: Dödsrisken anger antalet avlidna under en viss tidsperiod i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början.

Dödsrisker används för att reducera den framskrivna befolkningen med avseende på dödsfallen.

De ettåriga dödsriskerna redovisas med värden som erhållits genom en metod för utjämning. Metoden används för att minska effekten av slumpmässiga variationer i de observerade värdena.

Dödsrisken för 0-åringar beräknas (sett över en treårsperiod) på följande sätt:

Antal avlidna 0-åringar under senaste treårsperioden x 1000
 - dividerat med:
Antal levande födda barn under senaste treårsperioden

Dödsrisker för åldrarna 1 år och däröver beräknas (sett över en treårsperiod) med hjälp av uppgifter om döda (täljaren) och om folkmängd (nämnaren). Dödsrisken för 1-åringar beräknas till exempel på följande sätt:

Antal avlidna 1-åringar under senaste treårsperioden (åren x till x-2) x 1000
 - dividerat med:
Antal 0-åringar under åren x-1 till x-3

Åldern är som synes olika i täljaren och nämnaren. De inträffade händelserna redovisas under ett år och åldern anges som åldern vid det aktuella årets slut. I exemplet ovan är de avlidna 1-åringarna födda år x-1, x-2 och x-3. I nämnaren skall samma födelseårgångar ingå, det vill säga 0-åringar i folkmängdsredovisningen den 31 december år x-1, x-2 och x-3. Täljare och nämnare avser alltså samma födelseår. Med andra ord relateras dödsfallen till samma födelseårgång (kohort) som folkmängden.

I de fall dödsrisk saknas beror det på att ingen har avlidit i den aktuella åldersklassen under treårsperioden.

Analogt resonemang som ovan gäller vid beräkning av dödsrisker sett över en femårsperiod.

Indextal för dödsrisker

Indextal för dödsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets risktal (hela riket = 100). Är indextalen under 100 har männen/kvinnorna i kommunen lägre dödlighet än i hela riket.

Indextal för en åldersklass beräknas (sett över en treårsperiod) på följande sätt:

Kommunens dödsrisk för åldersklassen under senaste treårsperioden x 100
 - dividerat med:
Rikets dödsrisk för åldersklassen under senaste treårsperioden.

De flesta kommunerna har enstaka dödsfall i åldrarna under 50 år. Saknas dödsfall leder det till att dödsrisker saknas för dessa åldrar. I en del åldrar har det avlidit en eller ett fåtal personer. Detta kan medföra att det finns dödsrisker i tabellerna som ibland är betydligt högre än rikets, vilket gör att indextalet blir betydligt större än 100. Av detta får man dock inte förledas att tro att man har högre dödsrisker än normalt i unga åldrar. De utjämnade värdena bör ta bort effekterna av sådana slumpmässiga variationer.

Indextal för totalraden har erhållits (sett över en treårsperiod) på följande sätt:

Faktiskt antal döda totalt under senaste treårsperioden x 100
 - dividerat med:
Förväntat antal döda totalt under senaste treårsperioden

Det totala antalet förväntade döda har erhållits genom att för varje åldersklass multiplicera antalet personer med rikets dödsrisk för åldersklassen. Antalet döda har därefter summerats över alla åldersklasser. Vid beräkning av indextal för totalraden har man sålunda eliminerat effekten av att kommunens åldersfördelning kan avvika från rikets (så kallad åldersstandardisering med indirekt metod).

Analogt resonemang som ovan gäller vid beräkning av indextal för dödsrisker sett över en femårsperiod.

Utflyttningsrisker

Definition: Utflyttningsrisken anger antalet utflyttade under en viss tidsperiod och i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början.

En del prognosmodeller använder utflyttningsrisker för att reducera den framskrivna befolkningen för utflyttningen. Beräkningen av utflyttningsriskerna och de utjämnade värdena är analog med den som beskrivs under dödsrisker.

Indextal för utflyttningsrisker

Indextalen för utflyttningsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets risktal. Samtliga utflyttningar över kommungräns i hela riket har satts till 100, såväl totalt som per åldersklass.

Beräkningarna är helt analoga med de som redovisats under avsnittet Indextal för dödsrisker.

Det är ovanligt att personer över 70 år flyttar. Enstaka utflyttningar i dessa åldrar kan ge höga indextal. De utjämnade värdena bör ta bort effekterna av sådana slumpmässiga variationer.

In- och utflyttade i relativa tal

De relativa talen för in- och utflyttade är beräknade för flyttningar under den senaste tre- eller femårsperioden. Beräkningsmetoden kan (för den senaste treårsperioden) exemplifieras på följande sätt:

Andel (promille) inflyttade 23-åriga män under senaste treårsperioden till kommunen =

Antal inflyttade 23-åriga män under senaste treårsperioden till kommunen x 1000
 - dividerat med:
Samtliga inflyttade personer under senaste treårsperioden till kommunen

Statistik över antalet in- och utflyttningar finns i tabell 114 (ettårsklasser) och tabell 115 (femårsklasser) i statistikpaketet BEFPAK.

Indextal för inflyttare

Indextal för inflyttare anger om de som flyttar in till kommunen har annan åldersfördelning än vad som gäller för samtliga inflyttare över kommungräns i riket. Indexet beskriver skillnaden i andelar av den totala inflyttningen för specifika köns- och åldersgrupper för kommunen i jämförelse med riket.

Beräkningsmetoden kan (för den senaste treårsperioden) exemplifieras på följande sätt:

Indextal för inflyttare till kommunen för män i åldersklassen 20–24 år under senaste treårsperioden =

Andel infl. män 20–24 år av samtl. infl. till kommunen under senaste treårsperioden x 100
 - dividerat med:
Andel infl. män 20–24 år av samtl. infl. över kommungräns i riket under senaste treårsperioden

Indextalen säger ingenting om det är fler eller färre som flyttar in till kommunen jämfört med andra kommuner.

Utjämningar

Metoden för utjämningar som används låter regionala särdrag framträda i mönstren för till exempel döds- och utflyttningsrisker.

Allmänt

De observerade värdena för åldersklasser i en kommun är ofta starkt påverkade av slumpmässigheter. Detta syns tydligt genom att deras fördelning efter ålder oftast visar en mer eller mindre taggig kurva. Orsaken är att underlaget i en enskild kommun är begränsat. Antalet personer som avlidit, flyttat etc. är ofta mycket litet i de olika åldersklasserna, varför rena tillfälligheter har en stor inverkan på de observerade talen. Idén är att räkna fram tal som beter sig i enlighet med de naturligt jämna och regelbundna dragen i riskernas utveckling efter ålder. De slumpmässigt taggiga dragen rensas alltså till stor del bort. På så sätt bör de utjämnade talen ge en mer korrekt bild av de underliggande ”sanna” riskerna.

Utjämningar kan utföras enligt olika förfaranden, och ett flertal sådana har föreslagits i litteraturen på området. Vilka metoder som är lämpliga i olika situationer beror bland annat på underlagets egenskaper och på de utjämnade talens användning. Valet av metod är delvis en balansgång mellan att å ena sidan dämpa slumpmässiga oregelbundenheter och å andra sidan undgå att släta över naturliga (trendmässiga) regionala sådana.

Utjämningsmetod för flyttning och fruktsamhetstal

Utjämningen sker med en penalized least squares-metod via smoothing spline-funktioner där graden av utjämning sätts efter hur väl man vill att de utjämnade värdena ska efterlikna de observerade. För större regioner (riket) används en liten utjämningsfaktor då antalet observationer är relativt stort. Det betyder att riksutjämnade värden kommer att ligga nära de observerade värdena. På kommunnivå används en större faktor och skillnaden mellan utjämnade och observerade värden blir större.

Denna metod används för att utjämna fruktsamhetstal, utflyttningsrisker och relativa in- och utflyttningstal.

Utjämningsmetod för dödsrisker

De utjämnade dödsriskerna tas fram med en weighted least squares-metod via en iterativ optimeringsfunktion, där funktionens höjd och lutning anpassas efter de observerade dödsriskerna. De observerade riskerna viktas med antalet avlidna personer per ålder. Detta innebär att dödsriskerna i åldrar där många avlider har större betydelse för anpassningen än riskerna i åldrar där färre avlider.

Metoden är densamma som används för livslängdstabellerna i tabell 121 i statistikpaketet BEFPAK.

Övrigt

Indextalen för dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttning beräknas med utgångspunkt från de utjämnade värdena för dessa variabler. Någon ytterligare utjämning för att beräkna indextalen behövs inte.

Prognosens träffsäkerhet

Träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i området. Prognosens träffsäkerhet bör bli god för områden med liten in- och utflyttning. För områden med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir mindre god. En bra beskrivning av rörligheten per område ger tabellerna 126 och 127 i statistikpaketet BEFPAK. Tabellerna redovisar ett rörlighetstal per område efter svensk och utländsk bakgrund m.m. Med hjälp av rörlighetstalet kan man redan i förväg ge en viss information om den förväntade träffsäkerheten i prognosen per område.

Specialbearbetningar

SCB tar på uppdragsbasis fram specialbearbetningar för statistikanvändare som har behov av underlag som inte täcks av tabellerna i PROPAK, TYKOPAK eller Statistikdatabasen (SSD). Kontakta oss så diskuterar vi vad som är möjligt att ta fram och kostnaden för en sådan beställning.

Beställ din prognos från SCB

SCB tar på uppdragsbasis fram befolkningsprognoser för län, kommuner och delområden. Prognoserna är rent demografiska med fruktsamhet, dödlighet och omflyttning. Prognosen görs i samråd med kunden, bland annat när det gäller att formulera antagandena. En prognos kan beställas via e-post befolkning.prognos@scb.se, eller kontakta

Kontakt

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se

Anders Karlsson

Telefon
010-479 63 07
E-post
anders.karlsson@scb.se