Till innehåll på sidan

Statistikunderlag för hushållsprognoser

Liksom prognoser över befolkningsutvecklingen kan hushållsprognoser användas som planeringsunderlag för kommunal verksamhet. En prognos över antalet hushåll i olika åldersklasser ger exempelvis en uppfattning om framtida behov av bostadsbyggande och specialbostäder för studenter och äldre.

Hushållskvotsmetoden

Ett sätt att göra hushållsprognoser är att använda hushållskvotsmetoden.

Genom att applicera hushållskvoter på en redan framtagen befolkningsprognos kan antalet hushåll prognostiseras efter ålder och kön. Befolkningen i prognosen multipliceras med en hushållskvot för respektive kön och åldersgrupp. Denna typ av modell kallas internationellt för headship rate model.

Hushållskvot

Definition: Anger den andel av folkmängden i en viss köns- och åldersgrupp som utgörs av referenspersoner.

Referenspersonen är den person som får representera hushållet i statistiken. För närvarande används den äldsta personen i hushållet som referensperson. Med hushåll avses bostadshushåll, som omfattar samtliga personer som är folkbokförda på samma lägenhet. Lägenhet avser bostäder i både småhus och flerbostadshus.

Den äldsta personen väljs genom det lägsta personnumret för varje hushåll. I de fall då två eller flera personer i ett hushåll är äldst och födda samma datum, blir personen med de lägsta fyra sista siffrorna i personnumret referensperson.

Hushållskvoten för en åldersklass beräknas (sett över en femårsperiod) på följande sätt:

Antal referenspersoner bland 25-åriga kvinnor under den senaste
femårsperioden vid respektive års slut
- dividerat med:
Samtliga 25-åriga kvinnor under den senaste femårsperioden vid respektive års slut
- multiplicerat med 1000

Kvoten anger därmed antalet hushåll per 1 000 personer, efter kön och ålder. En kvot på 300 för 25-åriga kvinnor innebär att 300 av 1 000 personer i gruppen är den äldsta personen i sitt hushåll och utgör på så vis ett hushåll, som består av personen själv och eventuellt fler personer.

Bortfall

Det finns personer i RTB som inte kan kopplas till något hushåll och således inte kan vara referenspersoner. Vid beräkningen av hushållskvoterna ingår de dock i den totala folkmängden för köns- och åldersgrupperna. Bortfallet har liten påverkan på hushållskvoterna på riksnivå. På kommunnivå kan i vissa fall andelen personer som saknar uppgift om hushåll vara högre och därmed ha en större påverkan på hushållskvoterna. Bortfallet redovisas för det senaste året i en separat tabell.

Utjämningar

Metoden för utjämningar som används låter regionala särdrag framträda i mönstren för hushållskvoterna. Utjämningen sker med en penalized least squares-metod via smoothing spline-funktioner. Metoden beskrivs närmare i dokumentet Statistikunderlag för befolkningsprognoser.

Hushållskvoter vid användning av prognoser som gjorts med en byggmodell

Det går att använda hushållskvotsmetoden när den befolkningsprognos som används har tagits fram med hänsyn till planerat bostadsbyggande, men då måste man se till att anpassa hushållskvoterna efter de antaganden man gjort om befolkningstäthet samt köns- och åldersstruktur i nybyggnationen.

Anpassning till befintliga prognossystem

Några av de prognossystem för befolkningsprognoser som finns på marknaden har anpassats så att hushållskvotstabeller kan användas för att ta fram hushållsprognoser. Hör med din leverantör om de har detta inlagt i sitt system.

Hushållsprognoser efter hushållstyp

I dagsläget innehåller statistikpaketen inte underlag för att skatta olika hushållstyper (till exempel ensamboende och sammanboende, med eller utan barn). Det finns metoder för detta, bland annat hushållsflödesmetoden och hushållsfrekvensmetoden. Hushållsflödesmetoden rekommenderas generellt sett inte på kommunnivå. Underlag till hushållsfrekvensmetoden finns att hämta i Statistikdatabasen på SCB:s hemsida (SSD), från tabellen Antal personer efter region, ålder hushållstyp, antal barn och kön. I hushållskvotstabellen i statistikpaketet PROPAK skrivs uppgifterna för tidigare år fram till den senaste indelningen i kommunen men detta görs inte för tabellerna i Statistikdatabasen (SSD). Om det har skett indelningsändringar, exempelvis tillkommit områden som tidigare tillhörde en annan kommun, kan det medföra svårigheter i att jämföra uppgifter mellan olika år.

Specialbearbetningar

SCB tar på uppdragsbasis fram specialbearbetningar för statistikanvändare som har behov av underlag som inte täcks av tabellerna i PROPAK, TYKOPAK eller Statistikdatabasen (SSD). Kontakta oss så diskuterar vi vad som är möjligt att ta fram och kostnaden för en sådan beställning.

Kontakt

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se

Anders Karlsson

Telefon
010-479 63 07
E-post
anders.karlsson@scb.se