På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse.
Nationalräkenskaperna (NR) är ett kontosystem som sammanfattar och beskriver vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling. I nationalräkenskaperna beräknas bland annat bruttonationalprodukten (BNP), reala sektorräkenskaper och finansräkenskaper.
2024-09-26: De detaljerade årsberäkningarna som publicerades den 30:e maj, har bearbetats vidare och idag har mer detaljerade tillgångs- och användningstabeller och input-outputtabeller publicerats på hemsidan.
2024-05-30: Nationalräkenskaperna har reviderats till följd av en allmän översyn av tidsserien. Mer information om översynen finns i Kommentarer till beräkningarna BNP-kvartal samt under Fördjupad information och även i nr 3 och nr 5 av tidskriften Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv (scb.se). Reviderade serier finns tillgängliga för åren och kvartalen 1993-2024kv1. Serierna kommer att kompletteras med uppgifter för åren och kvartalen före 1993 i samband med publiceringen av kvartal 1 2025, i maj 2025.
BNP, volymförändring (säsongrensad)
0,3 %
Referenstid: kvartal 3 2024 jämfört med föregående period
Bruttonationalprodukt (BNP)
6 208 117
miljoner kronor
Referenstid: 2023
Bruttonationalinkomst (BNI)
6 472 109
miljoner kronor
Referenstid: 2023
BNP, volymförändring (kalenderkorrigerad)
0,7 %
Referenstid: kvartal 3 2024 jämfört med samma period föregående år
Bruttonationalprodukt (BNP) per capita
586
tusen kronor
Referenstid: 2023
Bruttonationalinkomst (BNI) per capita
611
tusen kronor
Referenstid: 2023
2024-11-29
Sveriges BNP ökade med 0,3 procent under tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Uppgången förklaras till största del av lagerinvesteringar. Kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet 2023 ökade BNP med 0,7 procent.
Alla statistiknyheter för denna statistikUtrikeshandel utgör en väsentlig andel av Sveriges BNP och framförallt tjänstehandeln har ökat sin andel över tid. Tjänsteexporten har ökat brant medan varuhandeln har ökat långsammare. Fortfarande är dock exporten av varor större än exporten av tjänster.
Hushållens bolåneskulder fortsätter att växa men det senaste året har ökningstakten mattats något. Det hänger ihop med att bostadspriserna steg i lugnare takt under fjolåret samtidigt som amorteringarna ökade. De senaste månaderna har dock priserna ökat något snabbare igen.
Från jordbruk via industrier till tjänster. Sveriges ekonomiska historia har präglats av dessa tre perioder. Den senaste övergången symboliseras av att Ericsson AB nu klassificeras om från industriföretag till tjänsteföretag i SCB:s ekonomiska statistik.
SCB dokumenterar sin statistik och mikrodata genom att beskriva statistikens kvalitet, dess framställning och detaljerad information om innehållet i de mikrodata som statistiken bygger på.
Kortadress till denna sida: https://www.scb.se/nr0103
