På uppdrag av Boverket har SCB kartlagt hur Sveriges skolområden ser ut. Förutom att sammanställa skolområdenas friytor och yta per elev går det också att se vilket marktäcke som finns på landets skolområden.

Grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 43 procent av hårdgjord mark och till 51 procent av vegetationsklädd mark, både öppen och trädbärande mark. Resterande 6 procent av ytan utgörs av övrig mark, det vill säga mark utan vegetation men som är ”naturligt hårdgjord”, till exempel berghällar.

Det finns skillnader både mellan regioner i landet och mellan stad och land. Generellt finns det en koppling mellan tätorternas storlek och graden av hårdgjord mark inom skolområdena.

– Förenklat kan man säga att ju större tätort desto större andel av skolgården består av hårdgjord mark. Skolgårdar utanför tätorter har lägst andel hårdgjord mark, 27 procent. I tätorter med fler än 100 000 invånare finns skolgårdar som har högst andel hårdgjord mark, 51 procent, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB.

Kommuner med störst och minst andel grönyta för skolområdena, i procent

Skolor med störst och minst andel hårdgjord mark på skolområdena, i procent

Det finns skillnader i marktäcket kopplade till skolornas huvudmannaskap. Även om själva friytan hos enskilda skolor i snitt är mindre än i kommunala skolor är de enskilda skolornas områden något ”grönare” i genomsnitt.

Skolornas avstånd till grönområden som parker och skog påverkar också möjligheten att använda närområdet för lek och lärande. Som riktmärke för avstånd till grönområden brukar 300 meter användas då det inte får ta för lång tid att nå området.

– Strax över 18 000 elever i landet når en eller färre grönområden inom 300 meters avstånd. 67 000 elever når färre än tre grönområden inom 300 meter, säger Stefan Svanström.

– Eftersom rasterna är tidsbegränsade påverkar avståndet barnens möjligheter att använda grönområden längre bort. Skolor med få grönområden i närheten är därför mer sårbara ur ett förtätningsperspektiv.

De lokala skillnaderna är stora mellan kommunerna. Det finns 167 kommuner i landet där skoleleverna når som minst tre grönområden. I kommunerna Habo och Eksjö når över hälften av eleverna färre än tre grönområden.

Mellan 2014 och 2020 har skolgårdarnas yta/friytan per elev minskat med nästan tre kvadratmeter. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter.

Nästan 464 000 elever hade år 2020 en yta per person som understeg 30 kvadratmeter, vilket motsvarar 42 procent av grundskoleleverna. Antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020.

Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Den genomsnittliga friytan per grundskoleelev i Sverige var 45,9 kvadratmeter 2020. Det motsvarar ungefär ytan för mellan tre och fyra parkeringsplatser.

Fakta: Om statistiken

SCB har byggt en informationspanel där det på en karta går att se hur stora friytorna per elev är i landets kommuner.

Informationspanel - Grundskolor och friytor

Skolområden och dess friytor baseras på Skolenhetsregistret. Ur registret väljs alla skolenheter som har uppgett att de har grundskoleverksamhet. Skolområdena identifieras och avgränsas med stöd av geografiska informationssystem.

I undersökningen ingår inte enheter som endast har grundsärskola, specialskola eller förskoleklass. Grundskoleenheter på de tre riksinternatskolorna och utomlands ingår inte heller i undersökningen.

Friyta är ytan för lek och utevistelse som är tillgänglig för eleverna i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden.

Data om grönområden har tagits fram med hjälp av satellitdata, registerinformation och geodata. Beskrivningen av marktäcke baseras på en bearbetning av Nationella marktäckedata. Statistiken över marktäcket beskriver skolområdet i sin helhet och inte bara friytan. I skolområdet ingår även byggnader i beräkningarna. Byggnadsytan sorterar under hårdgjord mark.

I undersökningen beskrivs om det är hårdgjord eller vegetationsklädd mark på skolgårdarna. Själva ståndorten för träden kan utgöras av hårdgjord mark. Mark med täckande trädkronor tolkas av satellitsensorerna som att den är vegetationsklädd. En träbeklädd yta på skolgården bidrar ändå till flera ekosystemtjänster som svalka, skuggning och dämpning av vind på skolornas friytor. Att beskriva de kvalitativa egenskaperna mer exakt (gräs, asfalt, grus osv) går inte med nuvarande dataunderlag.

Länkar

Grundskolor och friytor, per kommun 2020 (kartverktyg)

Boverkets pressmeddelande med länk till rapport

Excelfil Topplistor marktäcke kommuner

Excelfil Kommunstatistik marktäcke 2020

Excelfil kommunstatistik antal grönområden 2020

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB