Sveriges framtida befolkning 2025–2070

Demografiska rapporter 2025:2

I denna rapport redovisas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2025 till 2070. Befolkningen är uppdelad efter kön, ålder och födda i Sverige respektive födda utomlands. Resultatet redovisas också i SCB:s statistikdatabas. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen uppdelad i fem grupper efter födelseland.

Publicerad:: 2025-04-11

Sammanfattning

I denna rapport redovisas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2025–2070. Folkmängden beräknas öka, men i en långsammare takt än tidigare.

Under de senaste 10 åren, 2014–2024 har Sveriges befolkning ökat med nästan 840 000 personer från drygt 9,7 till knappt 10,6 miljoner. Det motsvarar en ökning på 8,6 procent eller knappt 0,9 procent per år. De närmaste 10 åren beräknas befolkningen fortsätta att öka, men i en långsammare takt. År 2034 beräknas folkmängden att ha ökat med knappt 200 000 och vara nära 10,8 miljoner. Det motsvarar en ökning med 1,9 procent, eller 0,2 procent per år. I slutet av framskrivningsperioden beräknas folkmängden vara 11,8 miljoner.

Antalet födda barn per kvinna antas öka svagt de närmaste åren, medan antalet födda barn beräknas fortsätta att minska ytterligare några år framöver för att sedan öka. I framskrivningen antas en fortsatt ökande livslängd. Antalet som avlider beräknas också att öka på grund av en större befolkning i äldre åldrar. Tidigare har det, med några få undantag, varit fler som föds än som avlider. I framtiden beräknas det komma flera år med fler avlidna än födda. De närmaste 10 åren beräknas antalet avlidna i genomsnitt vara 2 600 fler per år än antalet födda. De senaste 10 åren har det i genomsnitt fötts 18 300 fler per år än vad som avlidit. Även på lång sikt beräknas det i genomsnitt vara fler som avlider än som föds.

I framtiden kommer det finnas år med fler avlidna än födda.

I framskrivningen beräknas invandringen vara större än utvandringen, men invandringsöverskottet beräknas vara lägre än tidigare. I genomsnitt beräknas invandringsöverskottet vara 22 300 per år de kommande 10 åren, vilket kan jämföras med 63 000 årligen under de senaste 10 åren. På längre sikt antas ett något större invandringsöverskott, cirka 30 000 årligen.

Dagens regelverk antas fortsätta gälla

I framskrivningen antas de regelverk som gäller idag att fortsätta gälla. Det innebär exempelvis ett antagande om att alla personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet utvandrar år 2026, då direktivet upphör att gälla och dessa personer inte längre har rätt att vara folkbokförda i Sverige. Detta antagande leder till en högre utvandring än invandring år 2026. Kompletterande beräkningar har gjorts med alternativa antaganden för utvandringen i denna grupp.

En ökande medellivslängd leder till en åldrande befolkning.

Befolkningen ökar framför allt i de äldre åldrarna. Det leder till att barn och unga utgör en minskande andel av befolkningen, medan andelen äldre ökar. Ungefär var sjätte person, eller 16 procent av befolkningen, var 70 år eller äldre år 2024. Andelen beräknas vara något högre om 10 år, 17 procent, och i slutet av framskrivningsperioden, år 2070, beräknas 22 procent vara i dessa åldrar. Andelen i åldrar under 25 år utgör idag 29 procent av befolkningen. Andelen beräknas minska till 26 procent om 10 år och därefter vara kring 25–26 procent fram till år 2070.

Uppdaterad framskrivning för åren 2025–2070

I det här kapitlet beskrivs resultaten från befolkningsframskrivningen för åren 2025–2070. De långsiktiga antagandena är desamma som i föregående framskrivning, från 2024, men antagandena för de närmast kommande åren har setts över. Här redovisas det förväntade antalet födda, döda, invandrare och utvandrare och hur stor folkmängden beräknas vara i framtiden. Dessutom beskrivs åldersstrukturen vissa år.

Folkmassa

SCB publicerar en befolkningsframskrivning varje år

Inom den officiella statistiken publiceras en befolkningsframskrivning för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen. Vid det tillfället redovisas utöver ett huvudalternativ även alternativa framskrivningar. Den senaste fördjupade analysen publicerades 2024, i Sveriges framtida befolkning 2024-2070, och nästa planeras att publiceras år 2027. För mellanliggande år, det vill säga innevarande år, görs uppdateringar med den information som tillkommit det senaste året. Det främsta syftet med dessa uppdateringar är att tillgodose de behov som finns av aktuella framskrivningar för de närmast kommande åren.

Befolkningsuppgifterna avser den 31 december respektive år. Framskrivningen redovisas förutom efter ålder och kön även efter inrikes och utrikes födda. Framskrivningen redovisas, förutom här, även i SCB:s Statistikdatabas. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen redovisas efter fem olika födelseregioner. De utrikes födda delas in i fyra olika grupper utifrån födelseland:

Norden eller EU
Afrika
Asien
Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien.

Kort om antagandena i framskrivningen

Framskrivningen av den framtida befolkningen bygger på antaganden om hur barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen utvecklas. Här ges en översiktlig beskrivning av de förändringar som gjorts av antagandena jämfört med föregående framskrivning.

I föreliggande framskrivning har fruktsamhetsantagandet höjts något för de närmast kommande åren jämfört med föregående års framskrivning. Trots att barnafödandet 2024 var det lägsta som uppmätts, var det inte så lågt som vi antog i föregående framskrivning. Den största förändringen har gjorts för kvinnor födda i Afrika och Asien. För kvinnor födda i andra födelseregioner är förändringarna marginella.

Dödstalen för framskrivningens första år, 2025, beräknas som medeltalen för åren 2023 och 2024. Medellivslängden ökade ovanligt mycket under 2024 och detta innebär en liten sänkning av dödstalen för år 2025 jämfört med föregående framskrivning. Från och med år 2026 antas dödstalen minska i samma takt som i framskrivningen 2024.

Invandringen har justerats de närmsta åren jämfört med föregående framskrivning, med en höjning för år 2025 och en sänkning de följande tre åren. Den största justeringen är en konsekvens av att ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige. För att ta hänsyn till detta har invandringen höjts för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien för år 2025. Samtidigt har antagandena sänkts på grund av att invandringen från Norden och EU minskat mer än väntat och att invandringen av asyl- och anhörigskäl beräknas vara på en lägre nivå än vad som antogs i föregående framskrivning.

Utvandringen från Sverige beräknas genom utvandringstal, antal utvandrare relaterat till folkmängden. Dessa har justerats upp de närmaste åren för samtliga födelsesregioner för att ta hänsyn till utvecklingen det senaste året. Den största förändringen har gjorts för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien där personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet antas utvandra när det tillfälliga skyddet upphör år 2026.

Kompletterande antaganden om utvandring av ukrainska medborgare

Antagandet om att de ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet utvandrar bygger på de regler som gäller idag och som innebär att massflyktsdirektivet gäller till och med den 4 mars 2026. Massflyktsdirektivet har förlängts tidigare och det är mycket möjligt att det sker igen. Därför har två kompletterande beräkningar gjorts, med olika alternativ för utvandring. Ett alternativ där cirka en tredjedel av de ukrainska medborgarna utvandrar år 2026 och ett alternativ utan någon förhöjd risk att utvandra under 2026. Dessa alternativ ger på 5–10 års sikt en folkmängd som är drygt 20 000 större respektive cirka 35 000 större jämfört med huvudberäkningarna. På lång sikt minskar skillnaden gradvis och år 2070 är folkmängden 27 000 respektive 16 000 större. Nära hälften av skillnaden utgörs då av personer som fötts i Sverige.

Befolkningsutvecklingen 2025–2070

I det här avsnittet beskrivs hur antalet som föds, dör, invandrar och utvandrar i framtiden påverkar befolkningsutvecklingen. Folkmängden beräknas fortsätta att växa, men i en lägre takt än tidigare. Även andelen utrikes födda i befolkningen beräknas fortsätta att öka.

Folkmängden beräknas öka i långsammare takt än tidigare

Sveriges befolkning fortsätter att växa, men i en lägre takt än de senaste fem åren. Åren 2020–2024 har befolkningen ökat med i genomsnitt 52 000 per år. De kommande fem åren, 2025–2029, beräknas ökningen vara lägre, i genomsnitt drygt 12 000 per år. Skillnaden beror både på ett förväntat lägre födelseöverskott (födda minus döda) och en lägre nettomigration (invandrare minus utvandrare). År 2026 beräknas en folkminskning på cirka 20 000 på grund av ett stort antal utvandrare. Detta är en följd av att beräkningarna utgår ifrån att massflyktsdirektivet upphör den 4 mars 2026, vilket sker enligt nu gällande regelverk.

I framtiden förväntas befolkningen fortsätta att öka, men enbart på grund av att fler beräknas invandra än utvandra. Antalet döda beräknas överstiga antalet födda de flesta år i framskrivningen. Även om fler beräknas invandra än utvandra beräknas nettomigrationen vara lägre än den varit under senare år. Befolkningsökningen väntas därför ske i en långsammare takt och under år 2041 beräknas folkmängden passera 11 miljoner. Det beräknas vara 11,8 miljoner invånare i Sverige år 2070, det sista året i framskrivningen.

Befolkning 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Totalt - historik	Totalt - framskrivning	Kvinnor, födda i Sverige - historik	Kvinnor, födda i Sverige - framskrivning	Män, födda i Sverige - historik	Män, födda i Sverige - framskrivning	Kvinnor, födda utomlands - historik	Kvinnor, födda utomlands - framskrivning	Män, födda utomlands - historik	Män, födda utomlands - framskrivning
1970	8 081 229		3 774 747		3 770 855		270 374		264 207
1971	8 115 165		3 791 381		3 783 267		274 969		264 564
1972	8 129 129		3 804 564		3 792 629		272 794		257 729
1973	8 144 428		3 816 934		3 800 072		272 084		252 925
1974	8 176 691		3 831 801		3 809 949		277 119		257 387
1975	8 208 442		3 842 603		3 815 680		284 646		265 235
1976	8 236 179		3 850 106		3 817 804		293 608		274 461
1977	8 267 116		3 857 908		3 819 603		304 634		284 570
1978	8 284 437		3 862 983		3 818 623		311 962		290 409
1979	8 303 010		3 868 625		3 818 297		318 988		296 864
1980	8 317 937		3 872 815		3 817 703		325 409		301 715
1981	8 323 033		3 875 772		3 815 575		328 754		302 690
1982	8 327 484		3 878 577		3 813 913		331 636		303 020
1983	8 330 573		3 880 991		3 812 191		333 493		303 512
1984	8 342 621		3 884 676		3 812 486		337 455		307 676
1985	8 358 139		3 888 781		3 813 795		342 334		312 974
1986	8 381 515		3 894 664		3 817 008		349 420		320 152
1987	8 414 083		3 902 195		3 821 767		359 385		330 499
1988	8 458 888		3 910 942		3 830 420		372 145		345 124
1989	8 527 036		3 924 605		3 844 034		390 416		367 674
1990	8 590 630		3 940 128		3 860 049		406 480		383 589
1991	8 644 119		3 954 438		3 875 362		418 958		394 794
1992	8 692 013		3 967 367		3 889 945		430 012		404 283
1993	8 745 109		3 975 611		3 900 200		448 426		420 339
1994	8 816 381		3 983 877		3 910 302		476 130		445 569
1995	8 837 496		3 986 385		3 914 999		484 919		450 731
1996	8 844 499		3 984 576		3 916 012		490 044		453 312
1997	8 847 625		3 979 668		3 913 602		495 862		457 918
1998	8 854 322		3 974 166		3 911 042		504 425		464 311
1999	8 861 426		3 969 266		3 910 138		511 891		469 717
2000	8 882 792		3 966 336		3 912 320		523 528		480 146
2001	8 909 128		3 964 730		3 916 227		535 787		491 899
2002	8 940 788		3 964 721		3 922 413		548 790		504 390
2003	8 975 670		3 966 879		3 930 551		561 957		515 833
2004	9 011 392		3 970 478		3 940 006		574 147		525 785
2005	9 047 752		3 973 842		3 947 943		587 165		538 322
2006	9 113 257		3 978 888		3 959 005		610 638		564 267
2007	9 182 927		3 984 175		3 970 812		634 623		592 859
2008	9 256 347		3 991 055		3 983 568		661 382		619 924
2009	9 340 682		4 002 055		4 000 537		689 391		648 260
2010	9 415 570		4 013 399		4 017 129		711 688		672 923
2011	9 482 855		4 023 471		4 032 003		732 341		694 628
2012	9 555 893		4 033 956		4 048 590		755 833		717 113
2013	9 644 864		4 045 328		4 065 945		785 058		748 181
2014	9 747 355		4 058 992		4 084 716		816 024		787 320
2015	9 851 017		4 071 778		4 102 894		848 177		827 923
2016	9 995 153		4 087 389		4 123 237		894 386		890 077
2017	10 120 242		4 101 176		4 142 016		936 404		940 646
2018	10 230 185		4 114 720		4 159 896		973 027		982 542
2019	10 327 589		4 129 086		4 178 770		1 002 689		1 017 044
2020	10 379 295		4 140 023		4 192 541		1 016 425		1 030 306
2021	10 452 326		4 153 514		4 208 309		1 038 105		1 052 398
2022	10 521 556		4 159 351		4 216 531		1 063 881		1 081 793
2023	10 551 707		4 161 288		4 219 792		1 077 900		1 092 727
2024	10 587 710	10 587 710	4 163 424	4 163 424	4 224 048	4 224 048	1 099 501	1 099 501	1 100 737	1 100 737
2025		10 612 364		4 164 850		4 226 553		1 113 398		1 107 563
2026		10 591 983		4 165 922		4 228 671		1 100 743		1 096 647
2027		10 607 127		4 166 429		4 230 274		1 108 403		1 102 021
2028		10 625 114		4 166 602		4 231 637		1 116 998		1 109 877
2029		10 649 533		4 166 981		4 233 209		1 128 537		1 120 806
2030		10 674 662		4 167 693		4 235 121		1 140 095		1 131 753
2031		10 700 615		4 168 818		4 237 514		1 151 594		1 142 689
2032		10 727 690		4 170 454		4 240 512		1 163 062		1 153 662
2033		10 756 154		4 172 673		4 244 218		1 174 543		1 164 720
2034		10 784 443		4 174 695		4 247 858		1 186 025		1 175 865
2035		10 813 035		4 176 684		4 251 648		1 197 546		1 187 157
2036		10 842 063		4 178 690		4 255 620		1 209 112		1 198 641
2037		10 871 832		4 180 849		4 259 936		1 220 729		1 210 318
2038		10 902 684		4 183 295		4 264 734		1 232 404		1 222 251
2039		10 934 936		4 186 160		4 270 110		1 244 175		1 234 491
2040		10 968 736		4 189 527		4 276 142		1 256 026		1 247 041
2041		11 003 014		4 193 369		4 282 756		1 267 585		1 259 304
2042		11 037 754		4 197 719		4 289 931		1 278 841		1 271 263
2043		11 072 958		4 202 585		4 297 624		1 289 799		1 282 950
2044		11 108 521		4 207 936		4 305 786		1 300 468		1 294 331
2045		11 144 336		4 213 735		4 314 306		1 310 864		1 305 431
2046		11 180 228		4 219 915		4 323 073		1 320 980		1 316 260
2047		11 215 921		4 226 379		4 331 979		1 330 788		1 326 775
2048		11 251 256		4 233 035		4 340 913		1 340 318		1 336 990
2049		11 285 991		4 239 771		4 349 751		1 349 557		1 346 912
2050		11 319 871		4 246 462		4 358 378		1 358 518		1 356 513
2051		11 352 659		4 253 004		4 366 681		1 367 161		1 365 813
2052		11 384 148		4 259 280		4 374 577		1 375 494		1 374 797
2053		11 414 210		4 265 221		4 382 018		1 383 511		1 383 460
2054		11 442 765		4 270 767		4 388 956		1 391 212		1 391 830
2055		11 469 839		4 275 899		4 395 421		1 398 598		1 399 921
2056		11 495 430		4 280 630		4 401 441		1 405 661		1 407 698
2057		11 519 661		4 284 998		4 407 093		1 412 388		1 415 182
2058		11 542 828		4 289 116		4 412 496		1 418 811		1 422 405
2059		11 565 110		4 293 092		4 417 782		1 424 903		1 429 333
2060		11 586 801		4 297 059		4 423 103		1 430 651		1 435 988
2061		11 608 250		4 301 183		4 428 621		1 436 092		1 442 354
2062		11 629 714		4 305 592		4 434 500		1 441 192		1 448 430
2063		11 651 461		4 310 425		4 440 870		1 445 945		1 454 221
2064		11 673 713		4 315 773		4 447 829		1 450 394		1 459 717
2065		11 696 650		4 321 745		4 455 450		1 454 514		1 464 941
2066		11 720 276		4 328 393		4 463 752		1 458 296		1 469 835
2067		11 744 684		4 335 746		4 472 743		1 461 748		1 474 447
2068		11 769 861		4 343 799		4 482 408		1 464 896		1 478 758
2069		11 795 708		4 352 533		4 492 707		1 467 716		1 482 752
2070		11 822 184		4 361 901		4 503 608		1 470 228		1 486 447

Antalet födda beräknas minska de närmaste åren

Antalet födda har varierat kraftigt mellan åren. Det beror dels på att det i vissa perioder är fler och vissa perioder färre kvinnor i fertil ålder, dels på att kvinnor och män anpassar sitt barnafödande med hänsyn till vad som varit optimalt ur en ekonomisk eller praktisk synvinkel.

Under 1990-talets ekonomiska kris valde många att studera vidare och antalet födda barn minskade. Antalet födda barn per kvinna har minskat de flesta åren sedan år 2010, men antalet födda barn har inte minskat i samma takt. Det beror på att antalet kvinnor i de barnafödande åldrarna ökat, dels på grund av att de stora kullarna födda åren runt 1990 är i åldrar då många får barn, dels på grund av en ökad invandring av kvinnor i barnafödande åldrar. Förra året föddes få barn, så få har det inte fötts sedan 2002.

Antalet födda beräknas vara ännu något färre i år, 2025, och fortsätta minska ytterligare ett par år för att därefter öka när antalet barn per kvinna antas öka något. På lång sikt beräknas kring 110 000–115 000 barn födas per år.

Födda och döda 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Födda - historik	Födda - framskrivning	Döda - historik	Döda - framskrivning
1970	109 995		80 021
1971	114 352		82 735
1972	112 180		84 056
1973	109 593		85 642
1974	109 900		86 320
1975	103 660		88 221
1976	98 374		90 685
1977	96 135		88 226
1978	93 372		89 718
1979	96 396		91 116
1980	97 189		91 842
1981	94 141		92 069
1982	92 900		90 711
1983	91 910		90 836
1984	94 057		90 544
1985	98 586		94 079
1986	102 046		93 351
1987	104 753		93 359
1988	112 138		96 789
1989	116 079		92 137
1990	124 075		95 212
1991	123 974		95 222
1992	123 092		94 751
1993	118 279		97 089
1994	112 491		91 903
1995	103 647		93 985
1996	95 499		94 169
1997	90 721		93 381
1998	89 317		93 597
1999	88 450		95 113
2000	90 758		93 591
2001	91 785		93 856
2002	96 164		95 112
2003	99 467		93 050
2004	101 279		91 158
2005	101 732		91 825
2006	106 277		91 304
2007	107 783		91 865
2008	109 671		91 586
2009	112 211		90 237
2010	116 061		90 631
2011	112 196		90 062
2012	113 535		92 063
2013	113 912		90 567
2014	114 934		89 123
2015	114 892		91 038
2016	117 468		91 105
2017	115 416		91 967
2018	115 832		92 185
2019	114 523		88 766
2020	113 077		98 124
2021	114 263		91 958
2022	104 734		94 767
2023	100 051		94 385
2024	98 451	98 451	91 268	91 268
2025		97 814		96 046
2026		96 927		97 172
2027		95 884		98 349
2028		95 380		99 648
2029		96 642		101 003
2030		98 166		102 370
2031		99 939		103 773
2032		101 968		105 156
2033		104 165		106 462
2034		104 766		107 689
2035		105 644		108 807
2036		106 464		109 778
2037		107 441		110 596
2038		108 511		111 259
2039		109 624		111 717
2040		110 736		112 044
2041		111 562		112 172
2042		112 314		112 237
2043		112 940		112 254
2044		113 456		112 232
2045		113 843		112 209
2046		114 091		112 250
2047		114 225		112 368
2048		114 230		112 584
2049		114 092		112 876
2050		113 819		113 274
2051		113 406		113 772
2052		112 855		114 340
2053		112 225		114 947
2054		111 555		115 596
2055		110 853		116 252
2056		110 178		116 895
2057		109 582		117 518
2058		109 110		118 008
2059		108 815		118 459
2060		108 689		118 798
2061		108 765		119 022
2062		109 027		119 130
2063		109 467		119 194
2064		110 047		119 147
2065		110 737		119 071
2066		111 518		119 028
2067		112 333		118 968
2068		113 166		118 945
2069		113 992		118 993
2070		114 804		119 066

Ökat antal avlidna under hela framskrivningsperioden

Antalet avlidna påverkas både av hur dödligheten förändras och av antalet i olika åldrar. Samtidigt som medellivslängden har ökat har också antalet personer i åldrar där många avlider ökat, det gör att antalet avlidna länge har varit drygt 90 000 per år. År 2020, under coronapandemin, avled ovanligt många, 98 000. År 2021 var antalet avlidna återigen på en normal nivå, 92 000, lika många som år 2018. År 2024 avled något färre än de föregående fyra åren.

De närmaste åren beräknas antalet avlidna att öka i takt med att de stora kullarna födda under 1940-talet åldras. Antalet beräknas sedan öka under i stort sett hela framskrivningsperioden och vara drygt 100 000 kring år 2030, drygt 110 000 kring år 2040 och nära 120 000 per år i slutet av framskrivningsperioden.

Invasionen av Ukraina påverkar både in- och utvandring på kort sikt

År 2024 invandrade 116 000 personer till Sverige, det var det högsta antalet sedan 2019. Den högre nivån än de tidigare åren förklaras av att personer från Ukraina med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 har haft möjlighet att folkbokföra sig. Ytterligare omkring 10 000 ukrainska medborgare med skydd enligt massflyktsdirektivet beräknas folkbokföra sig under 2025.

De närmaste åren beräknas invandringen minska till drygt 80 000 årligen. På längre sikt beräknas invandringen vara knappt 100 000 per år. Det är en lägre nivå än genomsnittet de senaste tio åren, men högre än den varit sett ur ett längre perspektiv.

Antaganden om migrationen i framtiden är mycket osäkra, både på kort och på lång sikt. Det är högst troligt att nivån kommer att variera i framtiden, men när i tiden dessa toppar kommer att inträffa är omöjligt att förutse. Nivån ska ses som ett medelvärde som antalet invandrare kommer att variera kring.

Sedan 1990-talet har det varit en ökande trend i antalet som utvandrar och år 2022 utvandrade 51 000. År 2023 och 2024 registrerades ovanligt många utvandringar, 73 000 respektive 86 000. De höga nivåerna dessa år förklaras till stor del av att Skatteverket under dessa två år har genomfört utökade kontroller av icke-EU-medborgare med utgångna uppehållstillstånd, men utvandringen har även ökat i andra grupper.

De närmaste åren beräknas antalet utvandringar vara på en högre nivå för att därefter minska till omkring 60 000 årligen. Särskilt år 2026 beräknas antalet utvandrare vara högt, då de ukrainska medborgare med skydd enligt massflyktsdirektivet beräknas utvandra. I framskrivningen görs antagandena utifrån nu gällande regelverk och enligt nu gällande regler upphör detta skydd att gälla 4 mars 2026. På längre sikt väntas en viss ökning av utvandringen, både beroende på att befolkningen ökar och på en ökad benägenhet att utvandra.

Invandringar och utvandringar 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	77 731		28 821
1971	42 903		39 939
1972	30 101		42 626
1973	29 662		41 596
1974	37 753		29 435
1975	44 443		28 163
1976	45 725		25 911
1977	44 259		21 610
1978	36 374		22 726
1979	37 183		23 726
1980	39 566		30 061
1981	32 343		29 548
1982	30 465		28 622
1983	27 575		25 666
1984	31 591		23 024
1985	33 194		22 191
1986	39 576		24 987
1987	42 767		21 860
1988	51 300		21 808
1989	65 981		21 788
1990	60 178		25 374
1991	49 806		24 846
1992	45 419		25 852
1993	61 935		30 093
1994	83 653		32 951
1995	45 951		34 469
1996	39 955		34 266
1997	44 872		39 073
1998	49 391		38 518
1999	49 839		35 705
2000	58 659		34 091
2001	60 795		32 141
2002	64 087		33 009
2003	63 795		35 023
2004	62 028		36 586
2005	65 231		38 118
2006	95 756		44 908
2007	99 487		45 418
2008	101 177		45 294
2009	102 280		39 240
2010	98 801		48 853
2011	96 467		51 179
2012	103 059		51 747
2013	115 845		50 715
2014	126 966		51 237
2015	134 242		55 830
2016	163 013		45 878
2017	144 489		45 620
2018	132 602		46 981
2019	115 805		47 718
2020	82 518		48 937
2021	90 631		48 284
2022	102 436		50 592
2023	94 514		73 434
2024	116 197	116 197	86 449	86 449
2025		95 942		73 056
2026		85 514		105 650
2027		81 264		63 655
2028		81 714		59 459
2029		88 201		59 421
2030		88 825		59 492
2031		89 516		59 729
2032		90 239		59 976
2033		91 032		60 271
2034		91 800		60 588
2035		92 689		60 934
2036		93 629		61 287
2037		94 605		61 681
2038		95 691		62 091
2039		96 817		62 472
2040		97 989		62 881
2041		98 066		63 178
2042		98 092		63 429
2043		98 118		63 600
2044		98 131		63 792
2045		98 125		63 944
2046		98 119		64 068
2047		98 040		64 204
2048		98 019		64 330
2049		97 934		64 415
2050		97 875		64 540
2051		97 784		64 630
2052		97 727		64 753
2053		97 640		64 856
2054		97 588		64 992
2055		97 557		65 084
2056		97 512		65 204
2057		97 470		65 303
2058		97 467		65 402
2059		97 445		65 519
2060		97 448		65 648
2061		97 456		65 750
2062		97 443		65 876
2063		97 471		65 997
2064		97 513		66 161
2065		97 547		66 276
2066		97 558		66 422
2067		97 607		66 564
2068		97 680		66 724
2069		97 721		66 873
2070		97 763		67 025

Migrationen bidrar till att folkmängden ökar

Under den period som studeras här, 1970–2024, har det alla år utom 1997–2001 fötts fler än vad som avlidit och alla år utom 1972 och 1973 har det invandrat fler än vad det har utvandrat. Det betyder att både den naturliga folkökningen (födda minus döda) och nettomigrationen (invandrare minus utvandrare) har bidragit till folkökningen. Bidraget har varit större från migrationen än från den naturliga folkökningen, det gäller särskilt efter 1995. Enligt befolkningsframskrivningen kommer det även i framtiden vara ett större bidrag från migrationen än från den naturliga folkökningen. I framskrivningen beräknas fler avlida än födas under de flesta år, vilket därmed bidrar till en folkminskning.

De antaganden som har gjorts om barnafödande, dödlighet och migration leder till att Sveriges befolkning ökar under hela framskrivningsperioden, med undantag för år 2026 då folkmängden beräknas minska med cirka 20 000 personer. År 2024 ökade folkmängden med 0,3 procent. Framöver väntas en lägre ökningstakt, i genomsnitt 0,2 procent per år.

Sedan år 2015 är det fler män än kvinnor i befolkningen och det kommer att fortsätta vara så under hela framskrivningsperioden. Bland utrikes födda beräknas dock antalet kvinnor vara fler än antalet män från och med 2025 och fram till och med början av 2050-talet.

De utrikes föddas andel av befolkningen har ökat och förväntas fortsätta att öka under i stort sett hela framskrivningsperioden. År 2024 var 21 procent av befolkningen född utomlands och år 2070 beräknas 25 procent av befolkningen vara född utomlands.

Befolkning efter kön och födelseland, 2024 samt framskrivning utvalda år

År	Födda i Sverige		Utrikes födda		Totalt
År	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Totalt
2024	4 163 000	4 224 000	1 100 000	1 101 000	10 588 000
Framskrivning
2025	4 165 000	4 227 000	1 113 000	1 108 000	10 612 000
2030	4 168 000	4 235 000	1 140 000	1 132 000	10 675 000
2040	4 190 000	4 276 000	1 256 000	1 247 000	10 969 000
2050	4 246 000	4 358 000	1 359 000	1 357 000	11 320 000
2060	4 297 000	4 423 000	1 431 000	1 436 000	11 587 000
2070	4 362 000	4 504 000	1 470 000	1 486 000	11 822 000

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste tusental.

Åldersstrukturen i befolkningen år 2030, 2050 och 2070

I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av befolkningens åldersstruktur i Sverige åren 2030, 2050 och 2070 i form av tre befolkningspyramider. Den framtida åldersstrukturen jämförs med den senast observerade, för år 2024.

Föregående framskrivning

I föregående framskrivning, Sveriges framtida befolkning 2024–2070, beskrivs både den historiska och framtida utvecklingen i olika åldersklasser mer detaljerat. Där är analysen uppdelad på kön och efter födda i Sverige och födda utomlands.

Födelsekullarnas storlek påverkar den framtida befolkningen

I de tre befolkningspyramiderna nedan visas åldersstrukturen år 2024 som blåa linjer. Här kan man se hur olika födelsekullar varierar i storlek och hur det påverkar befolkningen i olika åldrar. År 2024 föddes få barn i Sverige, det lägsta antalet sedan 2002. Åren runt 2000 föddes det också få barn, de är nu i 25-års åldern. Desto fler barn föddes åren runt 1990. De är nu runt 35 år. De som föddes i mitten av 1960-talet passerar nu 60 års ålder och de stora kullarna födda på 1940-talet börjar nå 80 års ålder.

Födda runt 1990 kan följas under hela framskrivningen.

Av befolkningen 2024 är 18 procent i åldrarna 0–15 år och 10 procent är 16–24 år. Åldrarna 25–65 år kan idag ses som de mest förvärvsaktiva åldrarna, eftersom till exempel garantipension betalas ut från 66 års ålder och sjuk- och arbetslöshetsersättning tills man fyller 66 år. År 2024 är 52 procent i åldrarna 25–65 år. Det är nästan 14 procent som är 66–79 år och 6 procent som är 80 år eller äldre.

Åldersstrukturen påverkas, förutom av antalet födda, också av migrationen. Den ger inte lika tydliga avtryck i enstaka åldrar, med ett undantag. För männen syns de ensamkommande från Afghanistan som nu är kring 25 år. Antalet utrikes födda påverkas både av de senaste årens invandring och av tidigare års invandring eftersom många av de som invandrat stannar i Sverige. Andelen utrikes födda varierar i olika åldrar. I de yngre åldrarna, under 16 år och i de äldre åldrarna, 75 år och äldre är andelen mindre än 15 procent. Som högst är andelen utrikes födda i åldrarna runt 40 år, över 33 procent. I hela befolkningen är andelen utrikes födda knappt 21 procent.

Av de som avled 2024 var hälften över 83 år. Men storleken på de födelsekullar som idag är äldre har påverkats av den dödlighet som varit tidigare år under deras levnad.

Det föds fler pojkar än flickor samtidigt som män har högre dödlighet än kvinnor i alla åldrar. De flesta år sedan 1970 har fler män än kvinnor invandrat och alla år har det utvandrar fler män än kvinnor. Det här har medfört att det i åldrar under cirka 65 år finns fler män än kvinnor och i åldrar däröver fler kvinnor än män.

År 2030 är 90-talisterna kring 40 år

År 2030 har folkmängden i Sverige ökat med 87 000. Jämfört med idag beräknas det att vara färre i åldrarna 0–16 år, 29–36 år, 49–54 år, 56–61 år och 74–80 år. Det är en effekt av de olika storlekarna på födelsekullarna och att alla åldras. Exempelvis lämnar de stora kullarna födda kring 1990 åldrarna 29–36 år för att ge plats åt de betydligt färre födda i slutet av 1990-talet och början av 00-talet. Vissa åldrar påverkas dessutom av migrationen.

Befolkning efter kön och ålder år 2030

Framskrivning för år 2030 i jämförelse med observerat år 2024

Ålder	Kvinnor 2030	Män 2030	Kvinnor 2024	Män 2024
0	48 069	50 822	48 135	50 937
1	47 783	50 504	49 529	51 971
2	47 512	50 219	51 734	54 765
3	48 001	50 739	56 987	59 658
4	48 640	51 415	56 325	59 708
5	49 106	51 900	57 292	60 749
6	49 382	52 228	58 427	61 671
7	50 384	52 888	58 765	62 044
8	52 262	55 323	60 842	64 224
9	57 031	59 763	59 634	63 931
10	56 329	59 745	60 857	64 505
11	57 270	60 784	60 425	64 201
12	58 472	61 761	61 237	64 712
13	58 862	62 235	60 809	64 306
14	61 014	64 456	63 107	66 981
15	59 792	64 143	61 503	65 332
16	61 064	64 781	60 996	65 085
17	60 851	64 689	60 280	64 201
18	61 839	65 376	60 383	64 085
19	61 758	65 153	58 891	62 275
20	64 291	67 996	58 410	62 546
21	63 087	66 686	58 365	61 458
22	62 997	66 785	57 787	61 045
23	62 801	66 378	56 162	60 370
24	63 279	66 634	56 891	63 081
25	62 273	65 170	56 910	67 801
26	62 209	65 745	57 615	64 223
27	62 255	65 167	58 766	62 128
28	61 743	64 640	61 735	64 418
29	59 967	63 722	65 764	69 266
30	60 340	65 761	70 846	73 613
31	60 025	69 393	73 385	76 349
32	60 480	66 457	76 197	79 885
33	61 344	64 624	77 503	81 571
34	63 968	66 699	78 999	82 686
35	67 608	71 155	75 759	79 336
36	72 221	75 096	74 296	78 175
37	74 468	77 504	71 341	73 861
38	76 899	80 534	69 767	73 282
39	77 841	81 762	68 053	72 167
40	79 064	82 467	65 639	69 331
41	75 699	78 876	64 290	67 488
42	74 031	77 438	64 155	67 708
43	71 037	73 026	63 528	65 829
44	69 426	72 241	65 476	67 970
45	67 685	70 988	63 360	65 728
46	65 199	68 189	61 439	63 400
47	63 836	66 382	61 943	64 008
48	63 733	66 504	62 213	64 479
49	63 161	64 817	64 584	66 401
50	64 928	66 750	67 061	68 940
51	62 880	64 655	65 784	67 272
52	60 986	62 356	66 700	68 249
53	61 457	62 937	66 235	67 653
54	61 707	63 322	64 582	65 687
55	63 950	65 109	63 123	64 490
56	66 274	67 488	65 412	66 677
57	64 956	65 826	67 863	69 613
58	65 752	66 672	67 915	69 859
59	65 222	66 050	67 904	69 441
60	63 443	63 949	67 403	68 389
61	61 863	62 636	62 247	63 781
62	63 964	64 572	59 389	60 144
63	66 229	67 230	57 113	57 475
64	66 120	67 200	56 438	56 103
65	65 875	66 522	55 898	55 980
66	65 209	65 227	55 390	55 088
67	60 006	60 556	55 738	54 648
68	57 037	56 816	54 892	54 467
69	54 647	54 026	54 066	52 239
70	53 762	52 435	52 287	50 516
71	53 083	52 025	52 881	50 808
72	52 353	50 826	51 980	49 463
73	52 359	49 950	50 770	47 579
74	51 233	49 331	51 990	48 919
75	50 072	46 803	53 111	49 326
76	47 996	44 692	54 160	49 449
77	48 058	44 364	53 210	48 582
78	46 698	42 529	52 281	47 487
79	44 973	40 184	50 105	45 532
80	45 363	40 494	47 615	42 623
81	45 569	39 905	43 162	37 612
82	45 547	38 995	38 095	33 115
83	43 714	37 162	32 183	26 967
84	41 786	34 995	29 123	23 606
85	38 870	32 209	27 690	21 395
86	35 624	28 662	25 121	18 390
87	30 822	23 858	21 631	15 324
88	25 871	19 606	19 459	13 064
89	20 591	14 711	16 457	10 486
90	17 403	11 726	14 327	8 158
91	15 214	9 599	12 061	6 742
92	12 567	7 322	10 561	5 373
93	9 703	5 380	8 646	4 128
94	7 792	3 954	7 086	3 049
95	5 754	2 678	5 379	2 047
96	4 327	1 731	4 067	1 445
97	3 104	1 160	3 003	923
98	2 295	755	2 093	620
99	1 594	483	1 474	385
100+	2 798	691	2 428	533

Antalet skolbarn minskar de närmaste åren.

De få barn som föddes 2024 är nu 6 år och har börjat i förskoleklass. Det ger ett lägre antal skolbarn än idag i varje årskull varefter de åldras. De som är födda åren runt 1990 är nu i 40-årsåldern och 1960-talisterna har just eller kommer snart att gå i pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognos (Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? | Pensionsmyndigheten) är 67 år åldern för att få till exempel garantipension. Alla kvarlevande som är födda på 1940-talet har nu passerat 80 års ålder. Enligt framskrivningen är 812 000 personer 80 år eller äldre år 2030. Det motsvarar 7,6 procent av befolkningen.

Antalet i åldern 25–66 år beräknas att vara 5 640 000, det är 145 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2024. Samtidigt ökar dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden något. År 2024 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2030 beräknas 52,8 procent att vara i åldern 25–66 år.

Att fler invandrar än utvandrar medför att befolkningen som är född utomlands ökar. År 2030 beräknas att drygt 21 procent vara födda utomlands. Andelen utrikes födda är 33 procent eller mer i åldrarna 31–32 år och i åldrarna 43–50 år. Totalt i åldern 25–66 år beräknas att 29 procent är födda utomlands.

År 2050 fyller dagens 0-åringar 26 år

År 2050 beräknas att 732 000 fler bor i Sverige än 2024. Jämfört med idag beräknas det att vara färre i åldrarna 5–26 år, 30–36 år och 50–53 år. Det är en effekt av att alla åldras. Vissa åldrar påverkas dessutom av migrationen. I framskrivningen för år 2050 är alla som är 25 år eller yngre födda under prognosperioden. De kommer troligen vara olika stora födelsekullar olika år, på liknande sätt som tidigare, men vi kan inte förutse vilka kullar som är större eller mindre.

Befolkning efter kön och ålder år 2050

Framskrivning för år 2050 i jämförelse med observerat år 2024

Ålder	Kvinnor 2050	Män 2050	Kvinnor 2024	Män 2024
0	55 708	58 903	48 135	50 937
1	56 317	59 532	49 529	51 971
2	56 767	60 011	51 734	54 765
3	57 100	60 366	56 987	59 658
4	57 280	60 563	56 325	59 708
5	57 327	60 618	57 292	60 749
6	57 284	60 575	58 427	61 671
7	57 162	60 451	58 765	62 044
8	57 010	60 307	60 842	64 224
9	56 838	60 135	59 634	63 931
10	56 649	59 952	60 857	64 505
11	56 340	59 640	60 425	64 201
12	56 036	59 340	61 237	64 712
13	55 749	59 062	60 809	64 306
14	55 523	58 845	63 107	66 981
15	55 369	58 712	61 503	65 332
16	55 234	58 596	60 996	65 085
17	55 252	58 630	60 280	64 201
18	54 622	57 924	60 383	64 085
19	54 157	57 318	58 891	62 275
20	53 871	56 907	58 410	62 546
21	53 738	56 683	58 365	61 458
22	53 859	56 733	57 787	61 045
23	54 863	57 707	56 162	60 370
24	56 150	58 987	56 891	63 081
25	57 328	60 167	56 910	67 801
26	58 287	61 166	57 615	64 223
27	59 874	62 474	58 766	62 128
28	62 250	65 344	61 735	64 418
29	67 163	70 036	65 764	69 266
30	67 012	70 508	70 846	73 613
31	68 295	71 927	73 385	76 349
32	69 768	73 208	76 197	79 885
33	70 325	73 943	77 503	81 571
34	72 494	76 210	78 999	82 686
35	71 347	75 962	75 759	79 336
36	72 393	76 420	74 296	78 175
37	72 079	76 237	71 341	73 861
38	72 633	76 625	69 767	73 282
39	72 298	76 172	68 053	72 167
40	74 133	78 346	65 639	69 331
41	72 600	76 837	64 290	67 488
42	71 880	76 254	64 155	67 708
43	71 090	75 232	63 528	65 829
44	70 732	74 701	65 476	67 970
45	69 014	72 555	63 360	65 728
46	68 399	72 389	61 439	63 400
47	67 732	71 204	61 943	64 008
48	66 528	69 788	62 213	64 479
49	64 265	68 080	64 584	66 401
50	63 928	68 711	67 061	68 940
51	63 066	70 139	65 784	67 272
52	62 983	67 946	66 700	68 249
53	63 323	66 269	66 235	67 653
54	65 388	67 696	64 582	65 687
55	68 465	71 283	63 123	64 490
56	72 480	74 438	65 412	66 677
57	74 322	76 264	67 863	69 613
58	76 220	78 592	67 915	69 859
59	76 762	79 190	67 904	69 441
60	77 504	79 274	67 403	68 389
61	73 932	75 457	62 247	63 781
62	71 962	73 588	59 389	60 144
63	68 792	69 115	57 113	57 475
64	66 879	67 832	56 438	56 103
65	64 834	66 173	55 898	55 980
66	62 102	63 158	55 390	55 088
67	60 419	61 119	55 738	54 648
68	59 956	60 707	54 892	54 467
69	59 095	58 878	54 066	52 239
70	60 189	59 949	52 287	50 516
71	58 021	57 648	52 881	50 808
72	55 786	55 019	51 980	49 463
73	55 706	54 915	50 770	47 579
74	55 384	54 536	51 990	48 919
75	56 696	55 255	53 111	49 326
76	58 009	56 345	54 160	49 449
77	56 130	54 043	53 210	48 582
78	55 875	53 556	52 281	47 487
79	54 423	51 850	50 105	45 532
80	51 843	48 839	47 615	42 623
81	49 358	46 370	43 162	37 612
82	49 687	46 155	38 095	33 115
83	49 927	46 192	32 183	26 967
84	48 061	43 996	29 123	23 606
85	45 924	41 193	27 690	21 395
86	43 310	37 848	25 121	18 390
87	37 530	32 519	21 631	15 324
88	33 363	27 890	19 459	13 064
89	29 522	23 819	16 457	10 486
90	26 423	20 302	14 327	8 158
91	23 269	17 434	12 061	6 742
92	20 133	14 342	10 561	5 373
93	17 179	11 616	8 646	4 128
94	14 153	9 105	7 086	3 049
95	11 260	6 584	5 379	2 047
96	8 541	4 608	4 067	1 445
97	6 534	3 208	3 003	923
98	4 716	2 107	2 093	620
99	3 280	1 351	1 474	385
100+	6 212	2 186	2 428	533

De ganska få barn som föddes 2024 är nu 26 år. De som är födda åren runt 1990 är i 60-årsåldern och 1960-talisterna är mellan 80 och 90 år. Enligt framskrivningen är det närmare 1,1 miljon som är 80 år eller äldre, det motsvarar 9,4 procent av befolkningen.

Enligt Pensionsmyndighetens prognos är pensionsåldern 69 år (Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? | Pensionsmyndigheten). Antalet i åldern 25–68 år beräknas att vara 6 142 000, det är 646 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2024. Samtidigt så ökar dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden. År 2024 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2050 beräknas 54,3 procent att vara i åldern 25–68 år.

Allt fler äldre kommer vara födda utomlands i framtiden.

Att fler invandrar än utvandrar medför att befolkningen som är född utomlands ökar. År 2050 beräknas att 24 procent är födda utomlands. Andelen utrikes födda är minst 33 procent i åldrarna 45–54 år och 64–68 år. Totalt i åldern 25–68 år beräknas att 30 procent är födda utomlands.

År 2070 är 90-talisterna i 80-årsåldern

Enligt framskrivningen är det 1,23 miljoner fler i Sverige 2070 än 2024. Då är det fler i nästan alla åldrar jämfört med idag.

Om nästan 50 år kan de åldersklasser som vi idag använder för att dela in livet i skolåldrar, arbetsliv och pensionärsliv vara irrelevanta.

Antalet i åldrarna 3–18 år beräknas vara färre än idag, de är barn till de mindre barnkullarna som föds idag och under de kommande åren. Antalet beräknas också vara färre i åldrarna 30–40 år. Det beror på att det är många i den åldersgruppen idag. De som föddes åren runt 1990 syns år 2070 i 80-års åldern. I framskrivningen för år 2070 är alla som är 45 år eller yngre födda under framskrivningsperioden. Födelsekullarna kommer troligen, liksom tidigare, att vara olika stora men vi kan inte förutse när dessa variationer kommer.

Befolkning efter kön och ålder år 2070

Framskrivning för år 2070 i jämförelse med observerat år 2024

Ålder	Kvinnor 2070	Män 2070	Kvinnor 2024	Män 2024
0	56 194	59 421	48 135	50 937
1	56 278	59 496	49 529	51 971
2	56 265	59 485	51 734	54 765
3	56 201	59 420	56 987	59 658
4	56 052	59 273	56 325	59 708
5	55 860	59 073	57 292	60 749
6	55 677	58 882	58 427	61 671
7	55 530	58 734	58 765	62 044
8	55 472	58 686	60 842	64 224
9	55 524	58 754	59 634	63 931
10	55 683	58 935	60 857	64 505
11	55 941	59 223	60 425	64 201
12	56 282	59 605	61 237	64 712
13	56 707	60 078	60 809	64 306
14	57 208	60 635	63 107	66 981
15	57 751	61 237	61 503	65 332
16	58 351	61 898	60 996	65 085
17	58 973	62 571	60 280	64 201
18	59 653	63 249	60 383	64 085
19	60 366	63 891	58 891	62 275
20	61 070	64 538	58 410	62 546
21	61 738	65 172	58 365	61 458
22	62 491	65 903	57 787	61 045
23	63 296	66 683	56 162	60 370
24	64 099	67 470	56 891	63 081
25	64 828	68 197	56 910	67 801
26	65 434	68 806	57 615	64 223
27	65 942	69 339	58 766	62 128
28	66 389	69 779	61 735	64 418
29	66 757	70 154	65 764	69 266
30	67 046	70 466	70 846	73 613
31	67 170	70 638	73 385	76 349
32	67 239	70 772	76 197	79 885
33	67 259	70 874	77 503	81 571
34	67 265	70 958	78 999	82 686
35	67 269	71 052	75 759	79 336
36	67 188	71 043	74 296	78 175
37	67 174	71 101	71 341	73 861
38	66 471	70 392	69 767	73 282
39	65 798	69 720	68 053	72 167
40	65 206	69 119	65 639	69 331
41	64 698	68 600	64 290	67 488
42	64 256	68 142	64 155	67 708
43	64 487	68 381	63 528	65 829
44	64 912	68 812	65 476	67 970
45	65 242	69 135	63 360	65 728
46	65 403	69 306	61 439	63 400
47	66 177	69 760	61 943	64 008
48	67 693	71 676	62 213	64 479
49	71 614	75 315	64 584	66 401
50	70 807	75 001	67 061	68 940
51	71 404	75 587	65 784	67 272
52	72 227	76 050	66 700	68 249
53	72 186	76 001	66 235	67 653
54	73 774	77 456	64 582	65 687
55	72 153	76 510	63 123	64 490
56	72 702	76 261	65 412	66 677
57	72 003	75 523	67 863	69 613
58	72 138	75 382	67 915	69 859
59	71 530	74 504	67 904	69 441
60	72 968	76 129	67 403	68 389
61	71 190	74 314	62 247	63 781
62	70 174	73 315	59 389	60 144
63	69 137	71 973	57 113	57 475
64	68 469	71 068	56 438	56 103
65	66 474	68 641	55 898	55 980
66	65 591	68 076	55 390	55 088
67	64 598	66 589	55 738	54 648
68	63 086	64 796	54 892	54 467
69	60 617	62 747	54 066	52 239
70	59 966	62 766	52 287	50 516
71	58 839	63 288	52 881	50 808
72	58 399	61 102	51 980	49 463
73	58 327	59 271	50 770	47 579
74	59 797	60 040	51 990	48 919
75	62 116	62 590	53 111	49 326
76	65 186	64 638	54 160	49 449
77	66 225	65 419	53 210	48 582
78	67 111	66 400	52 281	47 487
79	66 666	65 739	50 105	45 532
80	66 321	64 579	47 615	42 623
81	62 158	60 098	43 162	37 612
82	59 306	57 143	38 095	33 115
83	55 421	52 107	32 183	26 967
84	52 437	49 334	29 123	23 606
85	49 293	46 181	27 690	21 395
86	45 519	41 970	25 121	18 390
87	42 307	38 300	21 631	15 324
88	39 876	35 468	19 459	13 064
89	36 928	31 602	16 457	10 486
90	34 840	28 979	14 327	8 158
91	30 579	24 739	12 061	6 742
92	26 338	20 429	10 561	5 373
93	22 956	17 279	8 646	4 128
94	19 642	14 021	7 086	3 049
95	16 754	11 163	5 379	2 047
96	13 877	8 585	4 067	1 445
97	10 492	5 948	3 003	923
98	7 917	4 135	2 093	620
99	5 657	2 763	1 474	385
100+	10 072	4 207	2 428	533

Enligt Pensionsmyndighetens prognos kommer den tidigaste åldern för att ta ut ålderspension vara 70 år (Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? | Pensionsmyndigheten). Antalet i åldern 25–69 beräknas vara 6 260 000, det är 764 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2024. Dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden ökar något. År 2024 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2070 beräknas 52,9 procent att vara i åldern 25–69 år.

Antalet i åldrarna 80 år eller äldre beräknas år 2070 vara drygt 1,3 miljoner eller 11,2 procent av befolkningen. En relativt liten del av befolkningen, drygt 0,1 procent, beräknas vara 100 år eller äldre. Men antalet 100 år eller äldre beräknas 2070 vara 14 000, det kan jämföras med knappt 3 000 som är 100 år eller äldre 2024.

Andelen utrikes födda fortsätter att öka något och beräknas vara 25 procent år 2070. Andelen utrikes födda är 33 procent eller mer i åldrarna 40–47 år, 68–73 år och 86–87 år. Totalt i åldern 25–69 år beräknas att 30 procent är födda utomlands.

Andelen i äldre åldrar ökar

De antaganden som är gjorda, framför allt det om en allt längre livslängd, leder till att en allt större del av befolkningen är äldre.

Generellt kan man säga att åldersklasserna över 60 års ålder ökar sin andel av befolkningen i framtiden, medan åldersklasser under 60 år minskar. Det finns undantag som mest beror på att vissa åldersgrupper är stora idag. Det kommer troligen även i framtiden att vara varierande födelsekullar, men mönstret kommer att bestå.

Befolkningen fördelad efter åldersklass, 2024 samt framskrivning 2030, 2050 och 2070

Procent

Åldersklass	2024	2030	2050	2070
0–9 år	10,8	9,6	10,3	9,7
10–19 år	11,8	11,5	10,1	10,1
20–29 år	11,6	12,0	10,5	11,1
30–39 år	14,2	13,1	12,9	11,6
40–49 år	12,3	13,2	12,6	11,5
50–59 år	12,7	12,1	12,4	12,5
60–69 år	10,9	11,7	11,8	11,6
70–79 år	9,5	9,1	9,9	10,6
80–89 år	5,1	6,4	7,4	8,3
90–99 år	1,0	1,2	2,0	2,8
100+ år	0,0	0,0	0,07	0,12
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0
Total befolkning	10 588 000	10 675 000	11 320 000	11 822 000

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste tusental.

Ökad andel utrikes födda i äldre åldrar

Den in- och utvandring vi haft hittills och de antaganden som vi gör framöver leder till en högre andel utrikes födda i befolkningen. I de yngre åldrarna är det liten migration så där är det en lägre andel utrikes födda. Drygt hälften av invandrarna är i åldrarna mellan 20 och 40 år och utvandrarna är något äldre. Nettoinvandringen antas i framtiden vara på en lägre nivå än den varit de senaste decennierna. Det leder till att det i framtiden blir en lägre andel utrikes födda både bland barn och unga och i de mer yrkesaktiva åldrarna. Varefter de utrikes födda som bor i Sverige åldras ökar andelen utrikes födda i äldre åldrar. I exempelvis åldrarna 20–29 år beräknas andelen utrikes födda minska från dagens 26 procent till 19 procent år 2070, medan andelen beräknas öka från 12 till 31 i åldrarna 80–89 år under samma period.

Andel utrikes födda i olika åldersklasser, 2024, 2030, 2050 och 2070

Procent

Åldersklass	2024	2030	2050	2070
0–9 år	5,3	4,8	5,0	5,1
10–19 år	14,4	10,9	11,5	11,1
20–29 år	25,6	22,1	20,6	19,1
30–39 år	29,7	30,6	27,6	29,0
40–49 år	32,8	33,0	32,4	32,7
50–59 år	23,5	28,4	32,7	30,2
60–69 år	20,1	21,5	32,3	31,6
70–79 år	14,5	17,9	27,4	31,1
80–89 år	12,12	12,4	20,7	30,6
90–99 år	12,22	13,3	18,9	29,2
100+ år	13,27	13,7	16,2	26,7
Totalt	20,8	21,3	24,0	25,0
Antal utrikes födda	2 200 000	2 272 000	2 715 000	2 957 000

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste tusental.

Jämförelse med föregående framskrivning

I det här kapitlet jämförs föreliggande framskrivning med föregående framskrivning som togs fram år 2024. Mellan dessa två framskrivningar har antagandena justerats för de närmast kommande åren.

Folkmängden 2024 underskattades något i föregående framskrivning

I förra årets framskrivning (Sveriges framtida befolkning 2024–2070) underskattades folkmängden år 2024 med 10 000 personer. Det största felet var för 0-åringar som underskattades med 900. Trots att antalet födda barn 2024 var det lägsta sedan 2003 föddes det ändå fler än vad som beräknades i förra framskrivningen. Folkmängden underskattades också för tonåringar samt för personer i äldre åldrar, särskilt i 80–90-årsåldern. Samtidigt överskattades antalet yngre barn och antalet i åldrar mellan 30 och 50 år. Detta hänger samman med en högre invandring, en högre utvandring och ett lägre antal döda än beräknat. Invandringen var större än beräknat främst på grund av att ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet fick möjlighet att folkbokföra sig i Sverige. Utvandringen under 2024 påverkades av Skatteverket kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd. Överskattningen av antalet döda var främst i äldre åldrar och kan hänga samman med ett lägre antal influensafall.

Antagandena om fruktsamheten har höjts något de närmaste åren jämfört med förra årets framskrivning. Den största förändringen har gjorts för kvinnor födda i Afrika och Asien. För kvinnor födda i andra födelseregioner är förändringarna marginella.

Dödstalen för det första framskrivningsåret har justerats ner något i denna framskrivning, vilket ger en något högre medellivslängd år 2025 jämfört med föregående framskrivning. Från och med 2026 antas dödstalen minska i samma takt som i framskrivningen 2024.

Invandringen har justerats de närmaste åren jämfört med föregående framskrivning, med en höjning för år 2025 och en sänkning de efterföljande tre åren. Höjningen sker framför allt på grund av att ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige och att knappt 10 000 beräknas folkbokföra sig under 2025. Samtidigt har antagandena sänkts på grund av att invandringen från Norden och EU minskat mer än väntat och att invandringen av asyl- och anhörigskäl beräknas vara på en lägre nivå än vad som antogs i föregående framskrivning.

Utvandringstalen har justerats upp de närmaste åren jämfört med föregående framskrivning, för födda i alla födelseregioner. Den största justeringen görs för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien där personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet antas utvandra när det tillfälliga skyddet upphör år 2026, och de inte längre har rätt att vara folkbokförda i Sverige.

Färre utrikes födda jämfört med föregående framskrivning

De förändrade antagandena leder till en något större folkmängd jämfört med föregående framskrivning år 2025, men föreliggande framskrivning ger därefter en mindre folkmängd. Det är endast antalet kvinnor som beräknas vara större första framskrivningsåret, medan antalet män är lägre även då. Det är också i stort sett enbart för den utrikes födda befolkningen som det är skillnader mellan föreliggande framskrivning och den föregående. Skillnaderna beror främst på de ukrainska medborgare som folkbokfört sig under 2024, som beräknas folkbokföras under 2025 och som sedan beräknas utvandra år 2026.

Skillnad i folkmängd, antal kvinnor och män samt antal födda i Sverige och födda utomlands jämfört med föregående framskrivning

År	Framskrivning 2024, tusental	Framskrivning 2025, tusental	Differens:
År	Framskrivning 2024, tusental	Framskrivning 2025, tusental	Totalt	Kvinnor	Män	Födda i Sverige	Födda utomlands
2024	10 578	10 588	10 000	12 000	-2 000	1 000	9 000
2025	10 602	10 612	10 000	16 000	-5 000	1 000	9 000
2026	10 626	10 592	-34 000	-7 000	-27 000	2 000	-36 000
2027	10 648	10 607	-41 000	-10 000	-31 000	3 000	-44 000
2028	10 672	10 625	-46 000	-13 000	-34 000	2 000	-49 000
2029	10 695	10 650	-46 000	-13 000	-33 000	2 000	-47 000
2030	10 719	10 675	-45 000	-12 000	-33 000	2 000	-46 000
2040	11 008	10 969	-39 000	-10 000	-29 000	-1 000	-38 000
2050	11 354	11 320	-34 000	-10 000	-24 000	-3 000	-31 000
2060	11 612	11 587	-25 000	-8 000	-18 000	-2 000	-24 000
2070	11 839	11 822	-17 000	-5 000	-12 000	-1 000	-17 000

Kommentarer

Differenserna är avrundade till närmaste tusental.

Antagandena leder till ett lägre antal barn i åldrarna 6–15 år och färre i åldersgruppen 25–59 år från och med år 2026. På lång sikt påverkas även äldre åldersgrupper. Det något högre antagandet om barnafödande ger fler 0-åringar och fler i åldrarna 1–5 år de närmast kommande åren jämfört med föregående framskrivning. Färre dödsfall i de äldsta åldrarna under 2024 leder också till att antalet i åldrarna 85 år och äldre är något högre i föreliggande framskrivning jämfört med den föregående.

Skillnad i folkmängd i olika åldersklasser jämfört med föregående framskrivning

År	0 år	1-5 år	6-15 år	16-18 år	19-24 år	25-59 år	60-69 år	70-84 år	85 år och äldre
2024	1 000	-1 000	2 000	1 000	2 000	-1 000	2 000	2 000	2 000
2025	2 000	-1 000	1 000	1 000	3 000	-2 000	2 000	2 000	2 000
2026	2 000	0	-7 000	-1 000	-1 000	-27 000	-1 000	-1 000	3 000
2027	1 000	2 000	-9 000	-2 000	-2 000	-32 000	-2 000	-1 000	3 000
2028	0	4 000	-10 000	-2 000	-3 000	-34 000	-2 000	-2 000	4 000
2029	0	4 000	-10 000	-2 000	-3 000	-33 000	-3 000	-3 000	4 000
2030	0	4 000	-8 000	-2 000	-3 000	-32 000	-3 000	-3 000	4 000
2040	0	-1 000	2 000	-1 000	-5 000	-24 000	-6 000	-8 000	4 000
2050	0	-2 000	-3 000	-1 000	2 000	-12 000	-10 000	-11 000	3 000
2060	0	0	-3 000	-1 000	-1 000	-3 000	-4 000	-15 000	2 000
2070	0	0	0	-1 000	-2 000	-2 000	0	-11 000	0

Kommentarer

Differenserna är avrundade till närmaste tusental.

Antaganden om det framtida barnafödandet

Här beskrivs antaganden om barnafödandets utveckling under perioden 2025–2070 och de förändringar som gjorts de närmast kommande åren jämfört med befolkningsframskrivningen från 2024, då både de kortsiktiga och de långsiktiga antagandena sågs över.

Babyfot

I det här kapitlet beskrivs de antaganden som satts för det framtida barnafödandet för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen. Som en introduktion till antagandena inleds kapitlet med en översiktlig beskrivning av det tidigare barnafödandet samt en jämförelse av antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet (TFR) år 2024 enligt föregående framskrivning med utfallet enligt befolkningsstatistiken.

Tidigare barnafödande och internationell jämförelse

Barnafödandet i Sverige har varierat över tid. I det här avsnittet beskrivs utvecklingen sedan 1970 och för de senaste åren görs även en jämförelse med andra länder i Norden och EU.

Barnafödandet har varierat från tid till annan

Fruktsamheten har historiskt varierat över tid i Sverige. Benägenheten att få barn olika år har påverkats bland annat av ekonomiska konjunkturer, deltagande i arbetsliv och utbildning men även av andra samhällsfaktorer till exempel förändringar av familjepolitiken. Nedgången sedan 2010 kan dock inte förklaras av de tidigare vanliga orsakerna, vad som ligger bakom denna nedgång finns ingen säker förklaring till men flera teorier.

De allra senaste åren har varit oroliga, först en pandemi, sedan Rysslands fullgradiga invasion av Ukraina och under hela tiden en miljödebatt om hur mycket vår planet klarar. Det är faktorer som kan påverka viljan att få barn. Det finns också diskussioner om användandet av sociala medier har någon påverkan på viljan att få barn. Förändrade attityder i samhället gör det också alltmer accepterat att välja att inte få barn. Den nedgång vi ser i Sverige kan också ses i de andra nordiska länderna, vilket tyder på att det kan vara en global attitydförändring i de yngre generationerna.

Summerat fruktsamhetstal

Det summerade fruktsamhetstalet tar hänsyn till antalet kvinnor i barnafödande åldrar och är ett vanligt sätt att mäta fruktsamheten. Antalet födda barn ställs i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar och måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.

I diagrammet nedan visas fruktsamhetsutvecklingen i Sverige från 1970 till 2024. År 1999 var barnafödandet det då lägsta någonsin i Sverige, 1,50 barn per kvinna. Barnafödandet ökade sedan fram till 2010, men har därefter minskat, bortsett från vissa årliga variationer. År 2023 var fruktsamheten den lägsta som någonsin uppmätts i Sverige, 1,45 och 2024 minskade den ytterligare till 1,43.

2024 var det summerade fruktsamhetstalet det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.

Summerad fruktsamhet 1970–2024

År	Barn per kvinna
1970	1,92
1971	1,96
1972	1,91
1973	1,87
1974	1,87
1975	1,77
1976	1,68
1977	1,64
1978	1,60
1979	1,66
1980	1,68
1981	1,63
1982	1,62
1983	1,61
1984	1,66
1985	1,74
1986	1,80
1987	1,84
1988	1,96
1989	2,02
1990	2,14
1991	2,11
1992	2,07
1993	1,98
1994	1,88
1995	1,73
1996	1,60
1997	1,53
1998	1,51
1999	1,51
2000	1,55
2001	1,57
2002	1,65
2003	1,71
2004	1,75
2005	1,77
2006	1,86
2007	1,88
2008	1,91
2009	1,94
2010	1,98
2011	1,90
2012	1,91
2013	1,89
2014	1,88
2015	1,85
2016	1,85
2017	1,78
2018	1,76
2019	1,71
2020	1,67
2021	1,67
2022	1,53
2023	1,45
2024	1,43

Lågt barnafödande i hela Norden

Precis som i Sverige har Norge, Finland och Island haft en nedåtgående trend i barnafödandet under 2010-talet, med en tillfällig ökning år 2021 efter pandemin. Under 2022 och 2023 fortsatte barnafödandet nedåt, men för Norge finns uppgifter för 2024 och de visar en svag ökning. Danmark har inte haft samma nedgång som de övriga nordiska länderna under hela 2010-talet. Dock har barnafödandet minskat de senaste åren och 2024 hade Sverige, Norge och Danmark ungefär samma TFR, 1,44; 1,44 respektive 1,47. På Island är barnafödandet något högre än i de övriga nordiska länderna, men år 2024 uppmättes den lägsta nivån någonsin, 1,56. För Finland finns inte uppgifter tillgängliga för år 2024, men år 2023 hade Finland 1,26 i TFR.

I början av 2010-talet var Sverige ett av de länder som, tillsammans med Irland och Frankrike, hade högst barnafödande av EU-länderna. År 2022, det senaste år som Eurostat har publicerat uppgifter för, hade detta mönster förändrats. Både Sverige och Irland hade ett barnafödande strax över genomsnittet i EU. Samma år var det Rumänien och Bulgarien som, tillsammans med Frankrike, hade det högsta barnafödandet bland EU:s länder.

Framtida barnafödande

Det framtida barnafödandet skrivs fram genom att antaganden görs för fem olika grupper av kvinnor baserat på deras födelseland. Sverigefödda kvinnor tillhör den största gruppen, år 2024 föddes 70 procent av de nyfödda barnen av en mamma född i Sverige. Kvinnor födda utanför Sverige är indelade i fyra grupper beroende på födelseland. Läs mer i avsnittet Kort om statistiken.

Föregående framskrivning och utfallet 2024

I det här avsnittet jämförs antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet år 2024 enligt föregående framskrivning med utfallet år 2024 för kvinnor födda i de olika födelseregionerna. Både det summerade fruktsamhetstalet och antalet födda var fler än beräknats.

Fler födda än beräknat 2024

År 2023 var fruktsamhetstalet det lägsta uppmätta i Sverige, 1,45. I föregående framskrivning, Sveriges framtida befolkning 2024-2070 , antogs att fruktsamhetstalet skulle fortsätta att minska, det gjorde det också och år 2024 uppmättes en ny lägstanivå, 1,43. Trots det så var fruktsamheten något högre än vad som antogs, 1,42.

Det föddes 98 400 barn i Sverige under 2024. Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige.

Trots att antalet födda barn 2024 var det lägsta sedan 2003 föddes det ändå fler än vad som beräknades i förra framskrivningen. Då beräknades att 900 färre barn skulle födas jämfört med utfallet, se tabellen nedan.

Antal födda och fruktsamhetstal (TFR) efter mammans födelseregion, framskrivning 2024 jämfört med utfall 2024

Mammans födelseregion	Framskrivning		Utfall		Differens
Mammans födelseregion	Antal	TFR	Antal	TFR	Antal	TFR
Sverige	69 500	1,40	68 900	1,39	600	0,01
Norden eller EU	4 900	1,15	4 800	1,15	0	0,01
Afrika	5 100	1,95	5 400	2,03	-200	-0,07
Asien	12 500	1,52	13 500	1,64	-900	0,12
Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien	5 500	1,44	5 900	1,49	-400	0,06
Totalt	97 500	1,42	98 400	1,43	-900	-0,01

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste hundratal.

För den största gruppen, kvinnor födda i Sverige, har det varit en nedgång i fruktsamhetstalet de flesta åren sedan år 2010. I föregående framskrivning antogs att nedgången skulle fortsätta, vilket den också gjorde. Fruktsamhetstalet blev 1,39 barn per kvinna, den lägsta nivån någonsin och för första gången är det under 1,4. Det är i nivå med antagandet för 2024, men i framskrivningen beräknades att 600 fler barn skulle födas jämfört med utfallet.

Fruktsamhetstalet och antalet födda år 2024 var högre än det som antogs i föregående framskrivning bland kvinnor födda i Asien, kvinnor födda i Afrika samt kvinnor födda i Europa utom Norden eller EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien. För kvinnor födda i Norden eller EU blev fruktsamhetstalet och antalet födda nära det förväntade.

Det framtida barnafödandet

I det här avsnittet beskrivs först de antaganden som gjort för kvinnor födda i olika länder. Avsnittet avslutas med att redovisa hur många barn som beräknas födas i framtiden som resultat av antagandena.

Skillnader i fruktsamhet mellan kvinnor födda i olika länder

Som beskrivits ovan görs antagandena om det framtida barnafödandet för fem olika grupper baserat på mammans födelseland. I nedanstående diagram visas fruktsamhetsutvecklingen historiskt och enligt framskrivningens antaganden för respektive födelseregion. Fruktsamhetsutvecklingen de närmast kommande åren skattas genom att ta hänsyn till aktuella trender och konjunkturer i barnafödandet. För att göra antaganden för den närmaste tiden följs aktuella trender i barnafödandet, bland annat genom statistik över antal födda månad för månad.

För kvinnor födda i Sverige antas barnafödandet att öka långsamt

Jämfört med föregående framskrivning antas fruktsamhetstalet för kvinnor födda i Sverige vara något lägre 2025 och något högre 2026 och 2027. Justeringen är marginell. År 2028 och senare är oförändrad jämfört med föregående framskrivning. I slutet av framskrivningsperioden antas en långsiktig nivå på 1,7 barn per kvinna. På sikt är antagandena för Sverigefödda baserade på sannolikheten att kvinnor födda ett visst födelseår ska få sitt första, andra, tredje respektive fjärde (eller fler) barn vid en specifik ålder. Läs mer i rapporten Sveriges framtida befolkning 2024-2070.

Summerat fruktsamhetstal 1970–2024 och framskrivning 2025–2070 för kvinnor födda i Sverige

	Födda i Sverige - historik	Födda i Sverige - framskrivning
1970	1,87
1971	1,92
1972	1,88
1973	1,84
1974	1,85
1975	1,74
1976	1,64
1977	1,61
1978	1,56
1979	1,62
1980	1,64
1981	1,60
1982	1,59
1983	1,59
1984	1,63
1985	1,71
1986	1,77
1987	1,81
1988	1,93
1989	1,98
1990	2,09
1991	2,07
1992	2,02
1993	1,91
1994	1,81
1995	1,66
1996	1,53
1997	1,46
1998	1,44
1999	1,44
2000	1,49
2001	1,52
2002	1,60
2003	1,67
2004	1,70
2005	1,72
2006	1,80
2007	1,82
2008	1,85
2009	1,89
2010	1,94
2011	1,86
2012	1,87
2013	1,85
2014	1,83
2015	1,79
2016	1,78
2017	1,69
2018	1,67
2019	1,62
2020	1,60
2021	1,62
2022	1,47
2023	1,41
2024	1,39	1,39
2025		1,40
2026		1,42
2027		1,43
2028		1,45
2029		1,49
2030		1,53
2031		1,57
2032		1,61
2033		1,66
2034		1,65
2035		1,65
2036		1,65
2037		1,65
2038		1,65
2039		1,65
2040		1,65
2041		1,65
2042		1,65
2043		1,65
2044		1,65
2045		1,65
2046		1,65
2047		1,66
2048		1,66
2049		1,66
2050		1,67
2051		1,67
2052		1,68
2053		1,68
2054		1,69
2055		1,70
2056		1,70
2057		1,71
2058		1,71
2059		1,72
2060		1,72
2061		1,73
2062		1,73
2063		1,73
2064		1,73
2065		1,74
2066		1,74
2067		1,74
2068		1,74
2069		1,74
2070		1,74

För kvinnor födda i Norden eller EU är antagandena oförändrade

Den minsta gruppen sett till antal födda barn, med knappt fem procent av de födda barnen år 2024, var kvinnor födda i Norden eller EU. År 2024 var fruktsamhetstalet för denna grupp 1,15. Det var lägre än 2023 och det lägsta som hittills noterats och också det som antagits. Antagandena är oförändrade jämfört med den tidigare framskrivningen. På längre sikt antas fruktsamhetstalet i denna grupp fortsätta följa mönstret för kvinnor födda i Sverige men på en något lägre nivå.

Summerat fruktsamhetstal 1970–2024 och framskrivning 2025–2070 för kvinnor födda i Sverige respektive Norden eller EU

År	Födda i Sverige - historik	Födda i Sverige - framskrivning	Födda i Norden/EU - historik	Födda i Norden/EU - framskrivning
1970	1,87		2,37
1971	1,92		2,34
1972	1,88		2,23
1973	1,84		2,10
1974	1,85		2,11
1975	1,74		2,07
1976	1,64		2,01
1977	1,61		1,88
1978	1,56		1,85
1979	1,62		1,88
1980	1,64		1,93
1981	1,60		1,83
1982	1,59		1,83
1983	1,59		1,73
1984	1,63		1,82
1985	1,71		1,85
1986	1,77		1,90
1987	1,81		1,92
1988	1,93		2,03
1989	1,98		2,06
1990	2,09		2,28
1991	2,07		2,20
1992	2,02		2,14
1993	1,91		1,98
1994	1,81		1,89
1995	1,66		1,71
1996	1,53		1,57
1997	1,46		1,50
1998	1,44		1,49
1999	1,44		1,50
2000	1,49		1,50
2001	1,52		1,50
2002	1,60		1,54
2003	1,67		1,62
2004	1,70		1,65
2005	1,72		1,68
2006	1,80		1,77
2007	1,82		1,80
2008	1,85		1,80
2009	1,89		1,82
2010	1,94		1,80
2011	1,86		1,79
2012	1,87		1,70
2013	1,85		1,70
2014	1,83		1,65
2015	1,79		1,60
2016	1,78		1,58
2017	1,69		1,50
2018	1,67		1,51
2019	1,62		1,42
2020	1,60		1,38
2021	1,62		1,38
2022	1,47		1,23
2023	1,41		1,20
2024	1,39	1,39	1,15	1,15
2025		1,40		1,13
2026		1,42		1,10
2027		1,43		1,14
2028		1,45		1,18
2029		1,49		1,22
2030		1,53		1,26
2031		1,57		1,30
2032		1,61		1,34
2033		1,66		1,37
2034		1,65		1,41
2035		1,65		1,45
2036		1,65		1,45
2037		1,65		1,45
2038		1,65		1,45
2039		1,65		1,45
2040		1,65		1,44
2041		1,65		1,44
2042		1,65		1,45
2043		1,65		1,45
2044		1,65		1,45
2045		1,65		1,45
2046		1,65		1,45
2047		1,66		1,45
2048		1,66		1,46
2049		1,66		1,46
2050		1,67		1,47
2051		1,67		1,47
2052		1,68		1,47
2053		1,68		1,48
2054		1,69		1,49
2055		1,70		1,49
2056		1,70		1,50
2057		1,71		1,50
2058		1,71		1,51
2059		1,72		1,51
2060		1,72		1,52
2061		1,73		1,52
2062		1,73		1,53
2063		1,73		1,53
2064		1,73		1,53
2065		1,74		1,53
2066		1,74		1,53
2067		1,74		1,54
2068		1,74		1,54
2069		1,74		1,54
2070		1,74		1,54

Kvinnor födda i Afrika har högst fruktsamhetstal

Drygt fem procent av barnen som föddes 2024 har en mamma född i Afrika. Kvinnor födda i Afrika är den grupp som har det högsta fruktsamhetstalet, men det har också minskat kraftigt det senaste decenniet. En av anledningarna till denna grupps relativt höga fruktsamhetstal är att de har en hög benägenhet att få barn de första åren i Sverige. Det kan bero på att det i stor utsträckning varit asyl- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige från dessa länder, två grupper som ofta väntar med att få barn tills efter flytten är genomförd. Invandringen från Afrika hade en topp omkring 2013–2016 och har sedan dess minskat. År 2024 var fruktsamhetstalet 2,03 och det var det lägsta som observerats för denna grupp. Trots att fruktsamhetstalet minskade, så minskade det inte lika mycket som antogs i den tidigare framskrivningen. I föreliggande framskrivning har antagits något högre fruktsamhetstal de första åren för att från 2028 vara samma som i föregående framskrivning.

Summerat fruktsamhetstal 1970–2024 och framskrivning 2025–2070 för kvinnor födda i Sverige respektive Afrika

År	Födda i Sverige - historik	Födda i Sverige - framskrivning	Födda i Afrika - historik	Födda i Afrika - framskrivning
1970	1,87
1971	1,92
1972	1,88
1973	1,84
1974	1,85
1975	1,74
1976	1,64
1977	1,61
1978	1,56
1979	1,62
1980	1,64
1981	1,60
1982	1,59
1983	1,59
1984	1,63
1985	1,71
1986	1,77
1987	1,81
1988	1,93
1989	1,98
1990	2,09
1991	2,07
1992	2,02		3,15
1993	1,91		3,27
1994	1,81		3,41
1995	1,66		3,45
1996	1,53		3,28
1997	1,46		3,25
1998	1,44		3,28
1999	1,44		2,97
2000	1,49		2,93
2001	1,52		2,89
2002	1,60		2,68
2003	1,67		2,70
2004	1,70		2,72
2005	1,72		2,80
2006	1,80		2,92
2007	1,82		3,08
2008	1,85		3,11
2009	1,89		3,13
2010	1,94		3,18
2011	1,86		3,08
2012	1,87		3,24
2013	1,85		3,43
2014	1,83		3,43
2015	1,79		3,35
2016	1,78		3,35
2017	1,69		3,27
2018	1,67		3,14
2019	1,62		3,09
2020	1,60		2,82
2021	1,62		2,60
2022	1,47		2,43
2023	1,41		2,12
2024	1,39	1,39	2,03	2,03
2025		1,40		1,99
2026		1,42		1,94
2027		1,43		1,90
2028		1,45		1,85
2029		1,49		1,85
2030		1,53		1,85
2031		1,57		1,84
2032		1,61		1,84
2033		1,66		1,84
2034		1,65		1,84
2035		1,65		1,84
2036		1,65		1,83
2037		1,65		1,83
2038		1,65		1,83
2039		1,65		1,83
2040		1,65		1,82
2041		1,65		1,82
2042		1,65		1,82
2043		1,65		1,82
2044		1,65		1,81
2045		1,65		1,81
2046		1,65		1,81
2047		1,66		1,81
2048		1,66		1,80
2049		1,66		1,80
2050		1,67		1,80
2051		1,67		1,80
2052		1,68		1,80
2053		1,68		1,80
2054		1,69		1,80
2055		1,70		1,80
2056		1,70		1,80
2057		1,71		1,80
2058		1,71		1,80
2059		1,72		1,80
2060		1,72		1,80
2061		1,73		1,80
2062		1,73		1,80
2063		1,73		1,80
2064		1,73		1,80
2065		1,74		1,80
2066		1,74		1,80
2067		1,74		1,80
2068		1,74		1,80
2069		1,74		1,80
2070		1,74		1,80

Kommentarer

Antalet kvinnor födda i Afrika före 1992 är för litet för att beräkna ett summerat fruktsamhetstal.

För kvinnor födda i Asien ökade fruktsamhetstalet 2024

Den grupp, efter Sverigefödda, som har flest antal födda barn är kvinnorna födda i Asien. 14 procent av barnen 2024 föddes av en mamma i denna grupp. Det är en grupp som har haft hög invandring med en topp år 2016, men därefter har antalet som invandrat minskat. Även för denna grupp har fruktsamheten sjunkit de senaste åren och år 2023 uppmättes den lägsta fruktsamheten någonsin, 1,61 barn per kvinna. Under 2024 ökade fruktsamhetstalet för denna grupp något, till 1,64 och det var en högre nivå än vad som antagits. Jämfört med föregående framskrivning har fruktsamhetstalet höjts något de närmsta tre åren och är oförändrat på längre sikt.

Summerat fruktsamhetstal 1970–2024 och framskrivning 2025–2070 för kvinnor födda i Sverige respektive Asien

År	Födda i Sverige - historik	Födda i Sverige - framskrivning	Födda i Asien - historik	Födda i Asien - framskrivning
1970	1,87
1971	1,92
1972	1,88
1973	1,84
1974	1,85
1975	1,74
1976	1,64
1977	1,61
1978	1,56
1979	1,62
1980	1,64
1981	1,60		2,83
1982	1,59		2,88
1983	1,59		2,74
1984	1,63		2,88
1985	1,71		2,82
1986	1,77		2,77
1987	1,81		2,63
1988	1,93		2,71
1989	1,98		2,62
1990	2,09		2,72
1991	2,07		2,66
1992	2,02		2,70
1993	1,91		2,76
1994	1,81		2,74
1995	1,66		2,50
1996	1,53		2,36
1997	1,46		2,25
1998	1,44		2,26
1999	1,44		2,21
2000	1,49		2,19
2001	1,52		2,16
2002	1,60		2,19
2003	1,67		2,16
2004	1,70		2,23
2005	1,72		2,20
2006	1,80		2,27
2007	1,82		2,29
2008	1,85		2,26
2009	1,89		2,28
2010	1,94		2,33
2011	1,86		2,20
2012	1,87		2,17
2013	1,85		2,16
2014	1,83		2,15
2015	1,79		2,19
2016	1,78		2,25
2017	1,69		2,24
2018	1,67		2,15
2019	1,62		2,06
2020	1,60		1,93
2021	1,62		1,87
2022	1,47		1,71
2023	1,41		1,61
2024	1,39	1,39	1,64	1,64
2025		1,40		1,60
2026		1,42		1,57
2027		1,43		1,53
2028		1,45		1,50
2029		1,49		1,52
2030		1,53		1,54
2031		1,57		1,56
2032		1,61		1,58
2033		1,66		1,60
2034		1,65		1,62
2035		1,65		1,64
2036		1,65		1,67
2037		1,65		1,69
2038		1,65		1,71
2039		1,65		1,73
2040		1,65		1,75
2041		1,65		1,75
2042		1,65		1,75
2043		1,65		1,75
2044		1,65		1,75
2045		1,65		1,75
2046		1,65		1,75
2047		1,66		1,75
2048		1,66		1,75
2049		1,66		1,75
2050		1,67		1,75
2051		1,67		1,75
2052		1,68		1,75
2053		1,68		1,75
2054		1,69		1,75
2055		1,70		1,75
2056		1,70		1,75
2057		1,71		1,75
2058		1,71		1,75
2059		1,72		1,75
2060		1,72		1,75
2061		1,73		1,75
2062		1,73		1,75
2063		1,73		1,75
2064		1,73		1,75
2065		1,74		1,75
2066		1,74		1,75
2067		1,74		1,75
2068		1,74		1,75
2069		1,74		1,75
2070		1,74		1,75

Kommentarer

Antalet kvinnor födda i Asien före 1981 är för litet för att beräkna ett summerat fruktsamhetstal.

Något höjt antagande för kvinnor födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien

Ungefär sex procent av de som föddes år 2024 hade en mamma född i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien, även benämnt övriga länder. Även denna grupp har haft en nedåtgående trend i fruktsamheten de senaste åren och har följt Sverigeföddas fruktsamhetsutveckling sedan 1990-talet, men på en högre nivå. Sedan år 2016 har fruktsamhetstalet sjunkit och har de senaste åren varit nära nivån för födda i Sverige. Det summerade fruktsamhetstalet för 2024 var 1,49 och de var något högre än antagandet i föregående framskrivning. Jämfört med föregående framskrivning har fruktsamhetstalet höjts något de närmsta tre åren och är oförändrat på längre sikt.

Summerat fruktsamhetstal 1970–2024 och framskrivning 2025–2070 för kvinnor födda i Sverige respektive Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien

År	Födda i Sverige - historik	Födda i Sverige - framskrivning	Födda i Övriga länder - historik	Födda i Övriga länder - framskrivning
1970	1,87		2,59
1971	1,92		2,56
1972	1,88		2,40
1973	1,84		2,45
1974	1,85		2,33
1975	1,74		2,29
1976	1,64		2,41
1977	1,61		2,42
1978	1,56		2,46
1979	1,62		2,44
1980	1,64		2,49
1981	1,60		2,37
1982	1,59		2,32
1983	1,59		2,18
1984	1,63		2,24
1985	1,71		2,33
1986	1,77		2,31
1987	1,81		2,44
1988	1,93		2,50
1989	1,98		2,38
1990	2,09		2,46
1991	2,07		2,41
1992	2,02		2,27
1993	1,91		2,11
1994	1,81		2,26
1995	1,66		2,23
1996	1,53		2,00
1997	1,46		1,88
1998	1,44		1,88
1999	1,44		1,75
2000	1,49		1,76
2001	1,52		1,81
2002	1,60		1,90
2003	1,67		1,94
2004	1,70		2,04
2005	1,72		2,03
2006	1,80		2,08
2007	1,82		2,16
2008	1,85		2,16
2009	1,89		2,06
2010	1,94		2,12
2011	1,86		2,02
2012	1,87		2,10
2013	1,85		2,05
2014	1,83		2,13
2015	1,79		2,13
2016	1,78		2,15
2017	1,69		2,04
2018	1,67		1,99
2019	1,62		1,91
2020	1,60		1,88
2021	1,62		1,82
2022	1,47		1,62
2023	1,41		1,51
2024	1,39	1,39	1,49	1,49
2025		1,40		1,49
2026		1,42		1,49
2027		1,43		1,50
2028		1,45		1,50
2029		1,49		1,52
2030		1,53		1,54
2031		1,57		1,56
2032		1,61		1,58
2033		1,66		1,60
2034		1,65		1,62
2035		1,65		1,64
2036		1,65		1,67
2037		1,65		1,69
2038		1,65		1,71
2039		1,65		1,73
2040		1,65		1,75
2041		1,65		1,75
2042		1,65		1,75
2043		1,65		1,75
2044		1,65		1,75
2045		1,65		1,75
2046		1,65		1,75
2047		1,66		1,75
2048		1,66		1,75
2049		1,66		1,75
2050		1,67		1,75
2051		1,67		1,75
2052		1,68		1,75
2053		1,68		1,75
2054		1,69		1,75
2055		1,70		1,75
2056		1,70		1,75
2057		1,71		1,75
2058		1,71		1,75
2059		1,72		1,75
2060		1,72		1,75
2061		1,73		1,75
2062		1,73		1,75
2063		1,73		1,75
2064		1,73		1,75
2065		1,74		1,75
2066		1,74		1,75
2067		1,74		1,75
2068		1,74		1,75
2069		1,74		1,75
2070		1,74		1,75

En mer detaljerad beskrivning av antagandena om fruktsamhet på längre sikt finns i Sveriges framtida befolkning 2024-2070.

Framtida variationer i barnafödandet kan inte förutsägas

Som beskrivits tidigare har fruktsamheten i Sverige varierat kraftigt mellan olika perioder. Fruktsamheten kommer sannolikt att variera från år till år även framöver, men på längre sikt görs inga försök att förutsäga sådana variationer. De långsiktiga antagandena bör uppfattas som en genomsnittlig framtida nivå och inte som ett antagande om den mest sannolika nivån för ett enskilt år.

Antalet födda fortsätter att minska de närmaste kommande åren

Hur många barn som föds ett år beror på hur många kvinnor det finns i olika åldrar och hur många barn de får i genomsnitt. Det gör att antalet födda barn har varierat under åren. Åren runt 1990 föddes många barn med en topp år 1990 då 124 000 barn föddes. Därefter minskade antalet födda barn och år 1999 föddes 88 400 barn. Därefter ökade antalet födda barn och under åren 2012–2021 föddes nästan 115 000 barn per år. Antalet barn födda av kvinnor födda i Sverige minskade, men samtidigt ökade antal barn födda av kvinnor födda utomlands.

De allra senaste åren har det varit en snabb minskning i antalet födda barn, från 114 300 år 2021 till 98 500 år 2024.

I framtiden beräknas att antalet födda barn kommer att fortsätta att minska de närmaste kommande åren, för att sedan öka. Runt år 2050 beräknas att det föds ungefär lika många barn som 2021.

Eftersom invandringen antas vara lägre i framtiden än vad den har varit tidigare under 2000-talet, så ökar inte antalet barn med en utrikes född mamma. Det är barn med en mamma född i Sverige som står för hela ökningen.

Antal födda 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070, totalt samt uppdelat på om mamman är född i Sverige eller utomlands

År	Födda totalt - historik	Födda totalt - framskrivning	Födda, mamma född i Sverige - historik	Födda, mamma född i Sverige - framskrivning	Födda, mamma född utomlands - historik	Födda, mamma född utomlands - framskrivning
1970	109 995		97 146		12 849
1971	114 352		100 951		13 401
1972	112 180		99 729		12 451
1973	109 593		98 068		11 525
1974	109 900		98 648		11 252
1975	103 660		92 508		11 152
1976	98 374		87 056		11 318
1977	96 135		84 987		11 148
1978	93 372		81 922		11 450
1979	96 396		84 318		12 078
1980	97 189		84 802		12 387
1981	94 141		82 189		11 952
1982	92 900		81 202		11 698
1983	91 910		80 943		10 967
1984	94 057		82 536		11 521
1985	98 586		86 628		11 958
1986	102 046		89 748		12 298
1987	104 753		91 809		12 944
1988	112 138		98 053		14 085
1989	116 079		101 355		14 724
1990	124 075		107 363		16 712
1991	123 974		106 769		17 205
1992	123 092		104 429		18 663
1993	118 279		98 679		19 600
1994	112 491		93 823		18 668
1995	103 647		85 649		17 998
1996	95 499		78 837		16 662
1997	90 721		74 595		16 126
1998	89 317		73 440		15 877
1999	88 450		72 789		15 661
2000	90 758		74 702		16 056
2001	91 785		75 351		16 434
2002	96 164		78 828		17 336
2003	99 467		81 302		18 165
2004	101 279		81 911		19 368
2005	101 732		81 752		19 980
2006	106 277		84 698		21 579
2007	107 783		84 420		23 363
2008	109 671		85 152		24 519
2009	112 211		86 282		25 929
2010	116 061		88 292		27 769
2011	112 196		84 443		27 753
2012	113 535		84 825		28 710
2013	113 912		84 192		29 720
2014	114 934		84 035		30 899
2015	114 892		82 953		31 939
2016	117 468		83 537		33 931
2017	115 416		80 583		34 833
2018	115 832		80 447		35 385
2019	114 523		79 040		35 483
2020	113 077		78 714		34 363
2021	114 263		80 465		33 798
2022	104 734		73 294		31 440
2023	100 051		70 395		29 656
2024	98 451	98 451	68 909	68 909	29 542	29 542
2025		97 814		68 552		29 262
2026		96 927		68 522		28 405
2027		95 884		68 186		27 698
2028		95 380		68 174		27 206
2029		96 642		69 197		27 445
2030		98 166		70 395		27 771
2031		99 939		71 818		28 121
2032		101 968		73 489		28 479
2033		104 165		75 326		28 839
2034		104 766		75 540		29 226
2035		105 644		76 031		29 613
2036		106 464		76 655		29 809
2037		107 441		77 435		30 006
2038		108 511		78 314		30 197
2039		109 624		79 231		30 393
2040		110 736		80 149		30 587
2041		111 562		81 025		30 537
2042		112 314		81 832		30 482
2043		112 940		82 538		30 402
2044		113 456		83 138		30 318
2045		113 843		83 614		30 229
2046		114 091		83 964		30 127
2047		114 225		84 182		30 043
2048		114 230		84 273		29 957
2049		114 092		84 212		29 880
2050		113 819		83 995		29 824
2051		113 406		83 611		29 795
2052		112 855		83 075		29 780
2053		112 225		82 438		29 787
2054		111 555		81 724		29 831
2055		110 853		80 972		29 881
2056		110 178		80 221		29 957
2057		109 582		79 529		30 053
2058		109 110		78 960		30 150
2059		108 815		78 549		30 266
2060		108 689		78 313		30 376
2061		108 765		78 268		30 497
2062		109 027		78 413		30 614
2063		109 467		78 746		30 721
2064		110 047		79 221		30 826
2065		110 737		79 816		30 921
2066		111 518		80 499		31 019
2067		112 333		81 232		31 101
2068		113 166		81 996		31 170
2069		113 992		82 751		31 241
2070		114 804		83 493		31 311

Det föds fler pojkar än flickor och i framskrivningen antas att av 1 000 födda barn är 514 pojkar och 486 flickor.

I denna uppdaterade framskrivning har antagandena för fruktsamheten endast ändrats de närmaste tre åren. Förändringar av antalet födda jämfört med föregående framskrivning på längre sikt beror på förändringar i befolkningsstrukturen, beroende på förändrade migrationsantaganden. Det totala fruktsamhetstalet påverkas bland annat av fördelningen av antalet kvinnor från de olika födelseregionerna. Det beror, förutom på hur många som finns i Sverige vid framskrivningens början, också på hur många som antas invandra och utvandra från respektive grupp. I tabellen nedan redovisas antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet för det senaste observerade året samt framskrivning för de kommande åren.

Antal födda och fruktsamhetstal (TFR) för kvinnor födda i Sverige, födda utomlands samt totalt. Observerat 2024 samt framskrivning utvalda år

År	Födda i Sverige		Födda utomlands		Totalt
År	Antal	TFR	Antal	TFR	Antal	TFR
2024	68 900	1,39	29 500	1,55	98 500	1,43
Framskrivning
2025	68 600	1,4	29 300	1,53	97 800	1,43
2026	68 500	1,42	28 400	1,51	96 900	1,44
2027	68 200	1,43	27 700	1,49	95 900	1,44
2028	68 200	1,45	27 200	1,47	95 400	1,45
2029	69 200	1,49	27 400	1,49	96 600	1,48
2030	70 400	1,53	27 800	1,51	98 200	1,51
2040	80 100	1,65	30 600	1,68	110 700	1,64
2050	84 000	1,67	29 800	1,68	113 800	1,66
2060	78 300	1,72	30 400	1,69	108 700	1,71
2070	83 500	1,74	31 300	1,7	114 800	1,73

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste hundratal.

Antaganden om den framtida dödligheten

Här beskrivs antaganden om dödlighetens utveckling under perioden 2025–2070 och de förändringar som gjorts för de närmast kommande åren jämfört med befolkningsframskrivningen från 2024, då både de kortsiktiga och de långsiktiga antagandena sågs över.

Tänt ljus

I det här kapitlet beskrivs antagandena om dödligheten och livslängden i Sverige under perioden 2025–2070. Kapitlet inleds med en översikt av utvecklingen de senaste decennierna, följt av en redovisning av hur skattningarna av antalet avlidna år 2024 från den föregående framskrivningen föll ut gentemot det antal som observerades i befolkningsstatistiken för samma år.

Tidigare dödlighet

Sverige har haft en lång trend av minskande dödlighet, men med tydliga variationer över tid och mellan olika delar av befolkningen. I det här avsnittet beskrivs dödlighetens utveckling de senaste årtiondena efter kön och ålder, samt de vanligaste dödsorsakernas betydelse för utvecklingen.

Under de senaste årtiondena har dödligheten sjunkit tydligt för både kvinnor och män. Nedgången i dödlighet har skett i alla åldersgrupper utom för de allra äldsta, de äldre än 100 år. År 2024 var medellivslängden 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män. Det är ungefär åtta, respektive tio år högre än vad medellivslängden var början av 1970-talet.

Medellivslängd

Medellivslängden vid födelsen är ett mått som sammanfattar observerade dödsrisker och överlevnad för alla åldrar under en viss period, till exempel ett år. Det säger inget om hur gamla de som föds under året kommer bli.

För kvinnor har dödligheten sjunkit något långsammare sedan slutet av 1990-talet, jämfört med tidigare år. Under samma period har dödligheten även sjunkit långsammare i yngre åldersgrupper än i äldre. Från millennieskiftet och fram till året före Covid-19-pandemin ökade till och med dödstalen något i vissa yngre åldrar, medan de minskade mer än tidigare i äldre åldrar. År 2020 ökade dödligheten i de flesta åldersgrupper till följd av pandemin, särskilt i befolkningen över 64 år. Det innebar att medellivslängden tillfälligt sjönk tydligt för både kvinnor och män. Året efter skedde en återhämtning och dödligheten och medellivslängden har sedan dess återgått till den trend som observerades före pandemin. Läs mer i rapporten Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2024–2070.

Ökningen av medellivslängden sedan början av 1970-talet beror på allt lägre dödstal i alla åldersgrupper, men minskningen har varit mer betydande i vissa åldersgrupper än i andra, se nedanstående diagram. För kvinnor är det lägre dödstal i åldern 65–79 år som har bidragit mest till ökningen och för män är det lägre dödstal i åldern 20–64 år som bidragit mest. En större nedgång av dödstalen för män än för kvinnor upp till och med 79 års ålder har lett till att skillnaden i medellivslängd mellan könen minskat från 5 till 3 år mellan 1970 och 2024.

Bidrag från dödlighetsförändringar i olika åldersgrupper mellan 1970 och 2024

Förändring av kvinnors och mäns återstående medellivslängd vid 0 års ålder

Åldersgrupp	Kvinnor	Män
0−19 år	1,0	1,5
20−64 år	2,4	4,0
65−79 år	3,0	3,5
80 år och äldre	1,7	1,0

Kommentarer

Den totala förändringen av medellivslängden 2024 jämfört med 1970 är 8,1 år för kvinnor och 10,0 år för män.

Sedan början av 2000-talet är det lägre dödstal i cirkulationsorganens sjukdomar som bidragit mest till att medellivslängden ökat. Mellan början av 2000-talet och början av 2020-talet ökade medellivslängden med 2,6 år för kvinnor och med 3,6 år för män. I åldersspannet 40 till 69 år är det minskade dödstal i tumörsjukdomar som bidragit mest till ökad medellivslängd för kvinnor. I äldre åldrar kommer i stort sett hela bidraget till kvinnors ökade medellivslängd från minskade dödstal i olika cirkulationssjukdomar, framför allt ischemiska hjärtsjukdomar. Bland män har de minskade dödstalen i tumörer haft som störst betydelse i något högre åldrar, runt 70–75 år. Även för män är det dock dödstalsminskningen i cirkulationsorganens sjukdomar i äldre åldrar som bidragit mest till den ökade medellivslängden. Läs mer i rapporten Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2024–2070.

Några av de vanligaste förklaringarna till att medellivslängden fortsätter att öka är hälsosammare levnadsvanor, som att färre röker, medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Det finns än så länge inget som tyder på att vi i Sverige har nått en gräns för hur låg dödlighet som är möjlig. Under de senaste decennierna har det bara förekommit ett fåtal år då medellivslängden inte ökat för både män och kvinnor. Mellan 2023 och 2024 ökade medellivslängden med mer än fem månader för kvinnor och åtta månader för män. Ökningen för män är den största som observerats de senaste 50 åren.

Föregående framskrivning och utfallet 2024

I det här avsnittet jämförs skattningarna av antalet avlidna år 2024 i den föregående framskrivningen med det observerade utfallet år 2024 i befolkningsstatistiken. Antalet avlidna år 2024 var lägre än vad som beräknats i framskrivningen, vilket innebär att medellivslängden var högre än förväntat.

Färre döda än beräknat 2024

I föregående befolkningsframskrivning beräknades antalet avlidna under år 2024 till 95 000. Det observerade antalet var 91 300, cirka 4 procent färre än beräknat. Antalet avlidna överskattades mer för män än för kvinnor, ungefär 2 000 personer jämfört med 700 personer. Överskattningen var också generellt större för personer i åldrarna 80 år och äldre än för andra. I åldrarna 70–79 år underskattades däremot antalet avlidna något.

Antal avlidna efter kön och ålder, framskrivning 2024 jämfört med utfall 2024

Åldersgrupp	Kvinnor			Män
Åldersgrupp	Framskrivning	Utfall	Differens	Framskrivning	Utfall	Differens
0 år	100	100	0	100	100	0
1–49 år	1 000	1 000	0	1 900	1 700	200
50–64 år	2 600	2 600	0	3 900	3 800	100
65–69 år	2 000	2 000	0	2 800	2 900	0
70–74 år	3 200	3 200	-100	4 300	4 500	-300
75–79 år	5 700	5 800	-200	7 300	7 600	-200
80–84 år	7 700	7 600	100	9 300	8 700	600
85–89 år	9 300	8 900	400	9 000	8 300	700
90–94 år	9 300	8 800	500	6 300	5 600	600
95+ år	5 800	5 800	100	2 400	2 200	300
Totalt	46 500	45 800	700	47 400	45 400	2 000

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste hundratal.

Överskattningen av antalet avlidna kunde ses för födda i Sverige, födda i Norden eller EU, födda i Asien och för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien. I grupperna födda i Afrika var antalet avlidna nära det beräknade antalet.

Antal avlidna efter födelseregion, framskrivning 2024 jämfört med utfall 2024

Födelseregion	Framskrivning	Utfall	Differens
Sverige	81 800	78 800	3 100
Norden eller EU	8 000	7 800	300
Afrika	500	500	0
Asien	2 000	1 800	200
Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien	2 600	2 400	200
Totalt	95 000	91 300	3 700

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste hundratal.

Skillnaderna mellan framskrivningen och utfallet kan delvis förklaras med att det finns en normal slumpvariation mellan enskilda år. I yngre åldrar kan dödstalen variera relativt kraftigt mellan olika år beroende på svängningar i antalet dödsfall orsakade av olyckor, självmord och förgiftningar. För äldre åldrar hänger överskattningen sannolikt ihop med det ovanligt låga antalet bekräftade fall av influensa under 2024 och slutet av 2023.

Den framtida dödligheten

I det här avsnittet beskrivs de antaganden som gjorts för den framskrivna dödligheten och resultatet av antagandena. Jämfört med föregående framskrivning har dödstalen för startåret justerats.

Liten justering av startårets dödstal

Antalet döda år 2024 var 91 300, vilket är 3 100 färre än året innan och 3 500 färre än år 2022. Minskningen kan kopplas till ett ovanligt lågt antal fall av influensa under år 2024 och slutet av år 2023. Under början av år 2025 steg däremot antalet fall till en hög nivå, med ett ovanligt stort antal avlidna i influensa som följd. Det kommer sannolikt ha en tydlig inverkan på antalet avlidna år 2025.

Markant ökning av influensa våren 2025 efter mild säsong 2023—2024

Enligt Folkhälsomyndighetens veckorapport om influensa var antalet bekräftade fall av influensa ovanligt lågt i slutet av år 2023 och under år 2024. Men under början av 2025 ökade antalet fall till en hög nivå, med ett ovanligt stort antal avlidna i influensa som följd.

När antagandena om dödligheten sattes hade Folkhälsomyndigheten rapporterat antalet bekräftade dödsfall i influensa till och med vecka 9, 2025.

Dödstalen för år 2025, startåret i den här befolkningsframskrivningen, beräknas som medelvärdet av dödstalen år 2023 och 2024. De beräknas för kvinnor respektive män i olika åldrar. Dödstalen i åldrarna 3–16 år är så låga att de justeras med glidande medeltal för att undvika slumpmässiga variationer. För personer äldre än 100 år är dödstalen inte stabila och uppvisar inga trender och har därför utjämnats åldersvis med vikter för skattningen i föregående framskrivning. Startårets dödstal för olika födelseregioner utgår ifrån befolkningen som helhet, men justeras i olika åldersintervall med samma vikter som användes i föregående framskrivning. För åren från 2026 och framåt antas dödstalen i alla åldersgrupper minska i samma takt som antogs i den föregående framskrivningen. Dödstalen för olika födelselandsregioner antas minska i samma takt som i riket. Läs mer i rapporten Sveriges framtida befolkning 2024-2070.

Medellivslängden antas minska något år 2025

Medellivslängden år 2025 antas bli 85,2 år för kvinnor och 82,0 år för män. Det är något lägre än år 2024 men högre än år 2023. Nedgången antas bli tillfällig och medellivslängden väntas återhämta sig på kort tid och återgå till samma trend som antogs i den föregående framskrivningen.

Medellivslängden 1970—2024 samt framskrivning 2025—2070

År	Kvinnor - historik	Kvinnor - framskrivning	Män - historik	Män - framskrivning
1970	77,1		72,2
1971	77,3		72,0
1972	77,4		72,0
1973	77,7		72,1
1974	77,8		72,2
1975	77,9		72,1
1976	77,9		72,1
1977	78,5		72,4
1978	78,6		72,4
1979	78,7		72,5
1980	78,8		72,8
1981	79,1		73,1
1982	79,4		73,4
1983	79,6		73,6
1984	79,9		73,8
1985	79,7		73,8
1986	80,0		74,0
1987	80,2		74,2
1988	80,0		74,2
1989	80,6		74,8
1990	80,4		74,8
1991	80,5		74,9
1992	80,8		75,4
1993	80,8		75,5
1994	81,4		76,1
1995	81,5		76,2
1996	81,5		76,5
1997	81,8		76,7
1998	81,9		76,9
1999	81,9		77,1
2000	82,0		77,4
2001	82,1		77,6
2002	82,1		77,7
2003	82,4		77,9
2004	82,7		78,4
2005	82,8		78,4
2006	82,9		78,7
2007	83,0		78,9
2008	83,1		79,1
2009	83,3		79,3
2010	83,5		79,5
2011	83,7		79,8
2012	83,5		79,9
2013	83,7		80,1
2014	84,1		80,4
2015	84,0		80,3
2016	84,1		80,6
2017	84,1		80,7
2018	84,3		80,8
2019	84,7		81,3
2020	84,3		80,6
2021	84,8		81,2
2022	84,7		81,3
2023	84,9		81,6
2024	85,4	85,4	82,3	82,3
2025		85,2		82,0
2026		85,3		82,1
2027		85,4		82,3
2028		85,5		82,4
2029		85,6		82,6
2030		85,7		82,7
2031		85,8		82,9
2032		85,9		83,0
2033		86,0		83,2
2034		86,1		83,3
2035		86,2		83,4
2036		86,3		83,6
2037		86,4		83,7
2038		86,5		83,8
2039		86,7		84,0
2040		86,8		84,1
2041		86,9		84,2
2042		87,0		84,4
2043		87,1		84,5
2044		87,2		84,6
2045		87,3		84,7
2046		87,4		84,9
2047		87,5		85,0
2048		87,6		85,1
2049		87,7		85,2
2050		87,8		85,3
2051		87,9		85,4
2052		88,0		85,6
2053		88,1		85,7
2054		88,3		85,8
2055		88,4		85,9
2056		88,5		86,0
2057		88,6		86,1
2058		88,7		86,2
2059		88,8		86,3
2060		88,9		86,5
2061		88,9		86,6
2062		89,0		86,7
2063		89,1		86,8
2064		89,2		86,9
2065		89,3		87,0
2066		89,4		87,1
2067		89,5		87,2
2068		89,6		87,3
2069		89,7		87,4
2070		89,8		87,5

Ökad medellivslängd på sikt

Dödstalen väntas fortsätta sjunka under hela framskrivningsperioden, 2025–2070. Förutom en ökande medellivslängd innebär det att medianåldern bland de som avlider och den typiska dödsåldern, alltså den ålder då flest avlider, blir allt högre.

Medellivslängden ett visst år är samma sak som medelåldern bland de som avlider det året, beräknat utifrån hur stor andel i varje ålder som avlider. År 2024 var medellivslängden 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män. De dödstal som antas för år 2070 ger en medellivslängd på 89,8 år för kvinnor och 87,5 år för män. Det är en ökning med 4,4 år för kvinnor och med 5,2 år för män, ungefär samma som antogs i den föregående framskrivningen.

Medianåldern, alltså åldern då hälften avlidit, beräknat utifrån hur stor andel i varje ålder som avlider under året, är några år högre än medellivslängden. Från år 2024 till 2070 väntas den öka från 88 till 92 år för kvinnor och från 85 till 90 år för män.

Den typiska dödsåldern, då högst andel avlider, var år 2024 91 år för kvinnor och 90 år för män. Till 2070 beräknas den ha stigit till knappt 94 år för kvinnor och 93 år för män. Samtidigt som den typiska dödsåldern stiger förväntas en allt större andel av dödsfallen inträffa omkring just den åldern. Åldersspridningen bland de som avlider blir alltså allt snävare, vilket är en fortsättning på den utveckling som synts under de senaste decennierna.

Statistiska mått för avlidnas ålder i livslängdstabeller, kvinnor

1970 och 2024 samt framskrivning 2030 och 2070

Statistiska mått	1970	2024	2030	2070
Medelålder (Medellivslängd)	77,1	85,4	85,7	89,8
Medianålder	80,4	87,9	88,2	92,1
Typiska dödsåldern	82,4	90,8	91,5	93,8

Statistiska mått för avlidnas ålder i livslängdstabeller, män

1970 och 2024 samt framskrivning 2030 och 2070

Statistiska mått	1970	2024	2030	2070
Medelålder (Medellivslängd)	72,2	82,3	82,7	87,5
Medianålder	75,7	85,2	85,7	90,3
Typiska dödsåldern	80,5	89,6	89,4	92,9

Måttet återstående medellivslängd sammanfattar sannolikheten att avlida i olika åldrar under en viss period, till exempel ett år. Det säger oss inget om hur gamla de som är vid liv under året förväntas bli eftersom dödstalen i olika åldrar förändras över tid. De som föds i år kan till exempel inte förväntas ha samma dödlighet när de är 80 år som dagens 80-åringar har. Men utifrån antagandena om hur dödstalen kommer förändras i framtiden, efter kön och ålder, går det att beräkna hur gamla de som föds under 2025 kan förväntas bli. Givet dessa kan de flickor som föds år 2025 förväntas leva till 92 år, medan pojkarna i genomsnitt kommer bli 90 år.

De som föddes 100 år tidigare, 1925, kan vi följa under nästan hela livet. För dem är skillnaden i medellivslängd mellan könen ungefär 7 år, knappt 75 år för kvinnor jämfört med 68 år för män. Om nuvarande trender fortsätter enligt de antaganden som görs beräknas skillnaden mellan könen bli ungefär 2 år för födda under 2025.

Av de som föds 2025 beräknas 16 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna bli 100 år.

Det förekommer även andra mått på ökad livslängd, till exempel hur stor andel av en födelseårgång som kan bli 100 år. Av de flickor och pojkar som föds 2025 beräknas drygt 16 respektive knappt 10 procent vara i livet vid 100 års ålder. Det kan jämföras med dem som föddes 100 år tidigare, 1925. Av dessa får cirka 2 procent av kvinnorna och en halv procent av männen uppleva sin 100-årsdag.

Antaganden om den framtida migrationen

Här beskrivs antaganden om migrationens utveckling under perioden 2025–2070 och de förändringar som gjorts för de närmast kommande åren jämfört med befolkningsframskrivningen från 2024, då både de kortsiktiga och de långsiktiga antagandena sågs över.

I det här kapitlet beskrivs de antaganden som satts för den framtida invandringen och utvandringen, redovisat för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen. Som en introduktion till antagandena inleds kapitlet med en översiktlig beskrivning av hur invandringen till- och utvandringen från Sverige har sett ut under de senaste decennierna. Därefter jämförs den föregående framskrivningens skattningar av antalet invandringar och utvandringar år 2024 med utfallet enligt befolkningsstatistiken.

Tidigare invandring och utvandring

Både migrationen till och från Sverige har varierat över åren, men har båda haft ökande trender sett över en längre period. I det här avsnittet beskrivs migrationens utveckling med fokus på de senaste åren.

Folkbokföring av ukrainare med tillfälligt skydd ökade den asylrelaterade invandringen 2024

Under 2024 var antalet invandringar 116 200, nästan 22 000 fler än året innan Invandringen 2024 är också på en högre nivå jämfört med de närmast föregående åren, men lägre jämfört med de höga nivåerna i mitten av 10-talet. Upp- och nedgångar i invandringen till Sverige har till stor del berott på förändringar i invandringen av personer som sökt skydd i Sverige och av deras anhöriga. Ökningen under 2024 beror på att ukrainska medborgare som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 får folkbokföra sig i Sverige.

Invandringen av flyktingar och deras anhöriga var 35 700 under 2024, varav knappt 29 600 var ukrainska medborgare med skydd enligt massflyktsdirektivet.

Invandringen av flyktingar eller anhöriga till flyktingar har minskat kraftigt sedan 2016, då det skedde 77 500 invandringar av dessa skäl. År 2023 var motsvarande antal 7 800. Sedan 2016 har flera lagändringar gjorts med syfte att minska antalet flyktingar som söker sig till Sverige. Även gränskontroller som införts i andra länder i Europa och EU:s överenskommelse med Turkiet om att stoppa människor vid den turkiska gränsen har minskat möjligheterna att ta sig till Sverige för att söka asyl.

Minskad arbetskraftsinvandring efter höjda inkomstkrav

Invandringen på grund av arbete och studier har ökat under större delen av 2000-talet, men arbetskraftsinvandringen har minskat efter 2022. År 2024 invandrade 6 700 personer på grund av arbete, vilket kan jämföras med knappt 11 200 år 2022. Nedgången hänger samman med de höjda inkomstkrav för uppehållstillstånd för arbete som infördes hösten 2023. Numera krävs en månadslön som motsvarar minst 80 procent av medianlönen i Sverige för att få arbetstillstånd.

Återvändande svenska medborgare och medborgare i Norden eller EU utgör en betydande del av invandringen

Personer födda i Sverige, Norden eller EU behöver vanligtvis inte uppehållstillstånd för att flytta till Sverige. Dessa grupper utgjorde år 2024 drygt 30 procent av den totala invandringen. En ökande andel av invandringen av födda utanför Norden och EU utgörs dessutom av svenska eller EU-medborgare samt personer som varit långvarigt bosatta i ett annat EU-land, och därmed har liknande rättigheter som medborgare i EU. År 2024 utgjorde de 12 procent av den totala invandringen.

Högre utvandring under 2023 och 2024 till följd av Skatteverkets registervård

Under 2023 och 2024 var utvandringen historiskt hög, 73 400 respektive 86 400 utvandringar, vilket kan jämföras med 2022 då antalet var 50 600. Dessa höga tal beror till stor del på att Skatteverket under dessa två år har genomfört utökade kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd med syfte att förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Liknande insatser har gjorts tidigare, exempelvis år 2015, då utvandringen också var på en högre nivå än både före och efter.

Skatteverkets folkbokföringskontroller påverkar utvandringsstatistiken

En person som har för avsikt att bo i något annat land i minst ett år ska anmäla sin flytt till Skatteverket. Det är inte alla som gör detta, och det finns därmed personer folkbokförda i Sverige som inte borde vara det. Skatteverket avför varje år ett antal personer från folkbokförings-registret på grund av att de efter kontroller inte kan hittas i Sverige. Dessa personer registreras som utvandrade.

Under 2023 och 2024 har Skatteverket genomfört utökade kontroller av personer utan giltiga uppehållstillstånd. Detta har bidragit till ett större antal utvandrare under båda dessa år. Den högre utvandringen dessa år kan ses som en överskattning av antalet personer som lämnar Sverige. Samtidigt har antalet utvandringar sannolikt underskattats åren före 2023 eftersom de som nu avregistreras kan ha lämnat Sverige något eller några år tidigare.

Skatteverket och Migrationsverket kommer fortsättningsvis att samarbeta löpande för att kunna avregistrera personer som saknar giltiga uppehållstillstånd och som inte längre är bosatta i Sverige. Ett sådant samarbete bör leda till en bättre kvalitet på utvandringsstatistiken framöver och väntas även leda till en mer stabil utveckling av utvandringen.

Ökande utvandring sedan flera decennier

Utvandringen från Sverige har ökat relativt stadigt sedan omkring 1990 då antalet utvandringar var omkring 20–25 000 per år. En orsak till ökningen är Sveriges inträde i EU 1995, som gjorde det lättare att flytta till andra EU-länder. En annan orsak är fler utrikes födda i befolkningen, då utrikes födda har en högre benägenhet att utvandra än personer födda i Sverige. Under senare år har födda i Sverige utgjort omkring en tredjedel av utvandrarna, vilket kan jämföras med början av 00-talet då omkring hälften av utvandrarna var födda i Sverige.

Invandringar och utvandringar 1970–2024

År	Invandringar	Utvandringar
1970	77 731	28 821
1971	42 903	39 939
1972	30 101	42 626
1973	29 662	41 596
1974	37 753	29 435
1975	44 443	28 163
1976	45 725	25 911
1977	44 259	21 610
1978	36 374	22 726
1979	37 183	23 726
1980	39 566	30 061
1981	32 343	29 548
1982	30 465	28 622
1983	27 575	25 666
1984	31 591	23 024
1985	33 194	22 191
1986	39 576	24 987
1987	42 767	21 860
1988	51 300	21 808
1989	65 981	21 788
1990	60 178	25 374
1991	49 806	24 846
1992	45 419	25 852
1993	61 935	30 093
1994	83 653	32 951
1995	45 951	34 469
1996	39 955	34 266
1997	44 872	39 073
1998	49 391	38 518
1999	49 839	35 705
2000	58 659	34 091
2001	60 795	32 141
2002	64 087	33 009
2003	63 795	35 023
2004	62 028	36 586
2005	65 231	38 118
2006	95 756	44 908
2007	99 487	45 418
2008	101 177	45 294
2009	102 280	39 240
2010	98 801	48 853
2011	96 467	51 179
2012	103 059	51 747
2013	115 845	50 715
2014	126 966	51 237
2015	134 242	55 830
2016	163 013	45 878
2017	144 489	45 620
2018	132 602	46 981
2019	115 805	47 718
2020	82 518	48 937
2021	90 631	48 284
2022	102 436	50 592
2023	94 514	73 434
2024	116 197	86 449

Föregående framskrivning och utfallet 2024

I det här avsnittet jämförs antalet invandringar och utvandringar år 2024 enligt föregående framskrivning med utfallet år 2024. Både invandringen och utvandringen år 2024 var större än vad som beräknats i föregående framskrivning.

Folkbokföring av ukrainska medborgare största anledningen till underskattad invandring 2024

I föregående framskrivning antogs att invandringen till Sverige skulle minska jämfört med år 2023, men istället ökade invandringen med 23 procent. Antalet invandringar underskattades med 30 200. Invandringen har underskattats för alla födelseregioner utom för födda i Norden eller EU, där antalet överskattats med 2 400. I den föregående framskrivningen antogs att invandringen av födda i Norden eller EU skulle minska jämfört med 2023, men nedgången var större än beräknat.

Den största underskattningen gjordes för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien, med 29 200 invandringar. Antalet motsvarar i stort sett antalet ukrainska medborgare som folkbokfört sig sedan sommaren 2024, då personer som omfattas av massflyktsdirektivet fick möjlighet att folkbokföra sig i Sverige. När antagandena för föregående framskrivning sattes hade detta ännu inte beslutats och dessa personer ingick därmed inte i den framskrivningen. Beslutet om folkbokföring av dem som omfattas av massflyktsdirektivet har viss betydelse även för invandringen av födda i Sverige och Asien, eftersom cirka 400 av de ukrainska medborgare som folkbokfört sig i Sverige är födda i Sverige och ungefär lika många är födda i Asien.

Antalet invandringar har också underskattats för födda i Sverige, Afrika och Asien. Denna underskattning kan till stor del kopplas till en återinvandring av personer som utvandrat under senare år. För födda i Afrika och Asien har dessutom antalet arbetskraftsinvandrare minskat mindre än väntat.

Invandringar och utvandringar efter födelseregion, framskrivning 2024 jämfört med utfall 2024

Födelseregion	Invandringar			Utvandringar
Födelseregion	Framskrivning	Utfall	Differens	Framskrivning	Utfall	Differens
Sverige	11 000	11 900	-900	21 100	24 800	-3 700
Norden eller EU	26 900	24 500	2 400	14 500	18 100	-3 700
Afrika	6 400	7 500	-1 100	4 000	6 200	-2 300
Asien	28 000	29 300	-1 300	16 000	25 100	-9 100
Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien	13 800	43 000	-29 200	7 000	12 200	-5 200
Totalt	86 000	116 200	-30 200	62 500	86 400	-23 900

Kommentarer

Antalen är avrundade till närmaste hundratal.

Fler avregistreringar av Skatteverket än väntat

I föregående års framskrivning beräknades antalet utvandringar år 2024 till 62 500, men antalet uppgick till 86 400, en underskattning med nästan 24 000. Underskattningen har skett för alla födelseregioner, med den antalsmässigt största för födda i Asien, 9 100 utvandringar. Under 2023 och 2024 har Skatteverket genomfört utökade kontroller av icke-EU-medborgare med utgångna uppehållstillstånd, vilket har lett till en högre utvandring än vanligt dessa år. I föregående framskrivning beräknades att en mindre del av dessa kontroller återstod under 2024. Antalet avregistreringar utan anmälan, där utvandringar på grund av kontroller ingår, ökade istället under 2024 till drygt 25 000 avregistreringar jämfört med knappt 17 000 avregistreringar året innan. År 2022, då inga särskilda kontroller gjordes, var antalet cirka 6 000.

Underskattning av utvandringen även i andra grupper

Utöver den högre utvandringen kopplad till Skatteverkets registervård har utvandringen också varit högre än väntat för andra grupper. För födda i Sverige har underskattningen främst varit för barn med utländsk bakgrund. För denna grupp har utvandringen ökat kraftigt under senare år. Under 2024 har det skett en viss minskning av deras utvandring, men minskningen var mindre än beräknat. En liknande utveckling ses bland svenska medborgare födda utanför Norden och EU, där föräldrarna till barnen med utländsk bakgrund återfinns.

Förutsättningar för migrationsantagandet

Migrationen till och från Sverige påverkas såväl av händelser i världen som av regelverk och eventuella förändringar i migrationslagstiftningen. I det här avsnittet ges en översikt av vilken betydelse sådana faktorer kan få för invandringen och utvandringen de närmaste åren.

Återvändande svenska medborgare och medborgare i Norden och EU behöver inte uppehållstillstånd för att flytta till Sverige, vilket innebär olika förutsättningar att invandra för personer födda i olika födelseregioner. Det innebär också att förändringar i lagstiftning i stort sett enbart har betydelse för invandringen av personer födda utanför Norden och EU.

En del av invandringen av födda utanför Norden och EU är dessutom svenska, nordiska och EU-medborgare, varaktigt bosatta i EU samt anhöriga till dessa grupper. Detta är personer med uppehållsrätt i Sverige eller med liknande rättigheter som medborgare i EU och de berörs därmed inte heller av förändringar i migrationslagstiftningen.

Massflyktsdirektivet gäller till den 4 mars 2026

Personer som har fått uppehållstillstånd med skydd enligt massflyktsdirektivet har i dagsläget uppehållstillstånd till den 4 mars 2026. Antagandena i befolkningsframskrivningen bygger på nu gällande lagstiftning och därför antas att de ukrainska medborgare som idag är folkbokförda i Sverige och som kommer att folkbokföras i Sverige under 2025 kommer att utvandra när deras uppehållstillstånd går ut.

Migrationsverkets prognoser underlag för antagandena om migration

SCB använder Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos som underlag för bedömningarna av antalet invandringar av personer födda i länder utanför Norden och EU de närmast kommande åren. Till denna framskrivning används Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2025 som avser åren 2025–2028.

Migrationsverket bedömer att antalet personer som får asyl i Sverige kommer att minska

Migrationsverket gör prognoser över antalet kommunmottagna, vilket i stort sett motsvarar antalet invandrade av skyddsbehov eller som anhöriga till skyddsbehövande. Antalet kommunmottagna beräknas enligt Migrationsverket bli drygt 14 000 personer år 2025, varav knappt 10 000 folkbokförda med skydd enligt massflyktsdirektivet. Det är ett högre antagande än i motsvarande prognos från 2024, som användes som underlag för föregående befolkningsframskrivning. Åren därpå väntas däremot antalet kommunmottagna minska och vara kring 4 000–5 000 personer under 2026–2028.

Antalet kommunmottagna påverkas både av antalet asylsökande och andelen asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Antalet asylsökande beräknas minska av flera skäl. En viktig orsak är de nya regler för preskription som föreslås införas från 1 april (Prop. 2024/25:92. Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud) och som beräknas innebära att det i princip inte längre kommer vara några sökande efter preskription av tidigare avslagsbeslut. Dessa ansökningar har utgjort en fjärdedel av asylansökningarna under 2023 och 2024.

Dessutom bedömer Migrationsverket att EU:s migrationspakt (Migrations- och asylpakten - Consilium), som tillämpas fullt ut från mitten av 2026, kommer att medföra ytterligare minskningar av antalet asylsökande i Sverige. Utöver detta har antalet asylsökande till Sverige minskat under flera år, till följd av en minskad attraktivitet som mottagarland, en utveckling som beräknas fortsätta. Det förändrade läget i Syrien skulle kunna påverka antalet asylsökande, men Migrationsverket bedömer att det är för tidigt att göra någon bedömning om detta och gör därför inga justeringar av sina antaganden.

Arbetskraftsinvandringen påverkas både av förändringar i lagstiftning och av Migrationsverket handläggningstider

När det gäller invandringen på grund av arbete, anhöriga till arbetstagare samt studier utgår antagandena från det höjda försörjningskrav för arbetskraftsinvandring som gäller sedan 1 november 2023. Invandringen kan komma att påverkas av Prop. 2024/25:92. Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud, där det föreslås att det inte längre ska vara möjligt med så kallat spårbyte, det vill säga att ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete inifrån landet efter avslag på asylansökan. Migrationsverket räknar med att detta kommer att minska antalet arbetsmarknadsärenden något. De antar också en ökning av antalet ärenden från personer med ukrainskt medborgarskap under 2026, om det tillfälliga skyddet upphör.

Utöver detta påverkas Migrationsverkets prognoser också av införandet av en ny modell för handläggning av arbetstillstånd, där modellen inte varit lika produktiv som man antagit när den infördes år 2024. Sammantaget ger detta ett antagande om en något lägre nivå på antalet avgjorda arbetsmarknadsärenden jämfört med prognosen från februari 2024, som föregående befolkningsframskrivning utgick ifrån.

I februari 2024 lämnade utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring sitt betänkande ( SOU 2024:15, Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. - Regeringen.se ). I betänkandet föreslås bland annat ett lönekrav motsvarande medianlönen i Sverige, men med möjlighet att undanta vissa yrken för vilka lönekravet kan innebära en risk för kompetensbrist i Sverige. I februari 2025 beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram förslag på yrken som kan undantas ett högre lönekrav (Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att ta fram förslag på yrken som kan undantas ett högre lönekrav - Regeringen.se). Det har dock ännu inte beslutats om några förändringar vad gäller lönekrav och därför tas ingen hänsyn tas till detta i antagandena.

Den framtida invandringen och utvandringen

I det här avsnittet beskrivs de antaganden som gjorts för den framskrivna invandringen och utvandringen och resultatet av antagandena. Jämfört med föregående framskrivning har antagandena justerats för de närmast kommande åren och de redovisas för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen.

Både invandringen till och utvandringen från Sverige har varierat kraftigt historiskt. Även i framtiden väntas variationer exempelvis på grund av krig och konflikter i världen eller konjunktursvängningar i Sverige och i andra länder, men förutom för de närmast kommande åren görs inga försök att förutse den här typen av svängningar. De långsiktiga antagandena bör uppfattas som en genomsnittlig framtida nivå och inte som ett antagande om den mest sannolika nivån ett enskilt år.

Antaganden sätts för födda i olika födelseregioner

När invandring och utvandring skrivs fram görs antaganden om utvecklingen uppdelat efter kön och ålder för de fem födelseregioner som används i framskrivningen:

Födda i Sverige
Födda i Norden eller EU utom Sverige
Födda i Afrika
Födda i Asien
Födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien

För personer födda i länder utanför Norden och EU används uppgifter om skälet till invandringen som underlag för bedömningarna.

För att beräkna antalet som utvandrar under framskrivningsperioden görs antaganden om andelen kvinnor och män i befolkningen som utvandrar i olika åldrar och födelseregioner, även kallat utvandringstal.

Läs mer om hur beräkningarna görs i rapporten Sveriges framtida befolkning 2024–2070.

Invandringen av födda i Sverige följer den tidigare utvandringen

Antalet invandringar av personer födda i Sverige följer ofta mönstret i utvandringen då många väljer att återvända till Sverige efter något eller några år utomlands. Hur många Sverigefödda som lämnar landet har de senaste decennierna till stor del styrts av den ekonomiska konjunkturen i Sverige såväl som i andra länder. Utvandringen var på en hög nivå åren kring 2010, där en orsak var en stor utvandring till Norge. Efter en nedgång i utvandringen under stora delar av 10-talet har utvandringen ökat kraftigt sedan 2021. Uppgången har främst berott på en ökad utvandring bland barn med utländsk bakgrund, vilket skiljer den från tidigare upp- och nedgångar som till stor del drivits av unga vuxna. Under 2024 minskade däremot utvandringen bland barn med utländsk bakgrund något. Under 2024 ses en viss nedgång i utvandringen för denna grupp och i framskrivningen antas att utvandringen för barn fortsätter att minska för att gå mot de långsiktiga antagandena. Antagandena har också justerats något för övriga åldersgrupper, främst för män i åldrarna 20–49 år där utvandringen ökat mer än väntat under 2024

Som en följd av en nedgång i utvandringen minskade invandringen av Sverigefödda fram till år 2022, då invandringen var den lägsta på 25 år, färre än 10 000. Därefter har invandringen återigen ökat, till 10 600 personer år 2023 och 11 900 personer år 2024. För att bättre återspegla dessa förändringar har justeringar gjorts i den aktuella framskrivningen, särskilt för åldrarna 0–18 år. Under de följande åren väntas invandringen variera mellan 12 000 och 13 000 årligen, baserat på utvandringen under den senaste femårsperioden.

Invandringar och utvandringar av personer födda i Sverige, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	4 522		8 887
1971	4 439		10 419
1972	4 721		12 223
1973	5 051		13 502
1974	6 207		10 705
1975	6 583		8 989
1976	6 251		8 217
1977	5 510		7 600
1978	4 648		8 040
1979	4 656		8 719
1980	4 975		10 917
1981	4 722		10 370
1982	4 943		10 596
1983	4 842		9 674
1984	5 151		9 257
1985	4 964		8 682
1986	5 069		9 705
1987	5 074		9 622
1988	6 232		9 553
1989	6 400		8 337
1990	6 127		8 944
1991	5 092		9 730
1992	5 036		11 982
1993	5 998		14 813
1994	7 579		15 989
1995	8 160		17 162
1996	8 718		17 363
1997	9 546		20 984
1998	11 339		21 061
1999	12 851		18 771
2000	13 482		18 256
2001	13 797		16 677
2002	13 266		15 810
2003	12 588		16 317
2004	11 467		16 634
2005	11 066		17 866
2006	12 821		19 971
2007	12 340		19 769
2008	13 388		20 648
2009	13 985		16 732
2010	14 870		21 173
2011	15 582		22 205
2012	15 341		19 819
2013	15 332		20 237
2014	15 194		19 161
2015	14 580		18 452
2016	15 318		16 818
2017	14 428		16 760
2018	12 805		16 655
2019	11 955		16 028
2020	11 660		15 538
2021	10 480		16 975
2022	9 869		18 951
2023	10 593		23 742
2024	11 907	11 907	24 805	24 805
2025		11 912		23 195
2026		11 904		22 142
2027		11 821		21 141
2028		11 780		20 157
2029		11 896		20 060
2030		12 048		20 001
2031		12 241		19 985
2032		12 374		19 983
2033		12 489		20 021
2034		12 565		20 072
2035		12 644		20 149
2036		12 711		20 240
2037		12 766		20 316
2038		12 847		20 431
2039		12 905		20 514
2040		12 956		20 612
2041		13 015		20 700
2042		13 044		20 766
2043		13 073		20 806
2044		13 091		20 851
2045		13 084		20 872
2046		13 056		20 864
2047		13 018		20 875
2048		12 959		20 856
2049		12 900		20 822
2050		12 828		20 810
2051		12 739		20 777
2052		12 677		20 754
2053		12 616		20 730
2054		12 548		20 729
2055		12 502		20 709
2056		12 465		20 708
2057		12 435		20 687
2058		12 419		20 680
2059		12 405		20 678
2060		12 404		20 685
2061		12 406		20 683
2062		12 414		20 707
2063		12 442		20 730
2064		12 464		20 777
2065		12 502		20 815
2066		12 527		20 861
2067		12 576		20 922
2068		12 625		20 998
2069		12 686		21 068
2070		12 728		21 142

Invandring och utvandring av födda i Norden eller EU påverkas av konjunkturen

År 2024 minskade invandringen av personer födda i Norden eller EU till drygt 24 000, efter att ha legat på omkring 30 000 år 2022. En stor del av invandringen av personer födda i Norden eller EU är arbetsrelaterad och den påverkas därmed av konjunktursvängningar, både i Sverige och i andra länder. Polen har nästan alla år sedan 2006 varit det vanligaste födelselandet bland invandrare födda i Norden eller EU, men år 2024 minskade invandringen av födda i Polen tydligt och Tyskland blev det vanligaste födelselandet. Sedan Polens inträde i EU har både upp- och nedgångar i invandringen till stor del berott på förändringar av invandringen av födda i Polen, vilken i sin tur kan kopplas till arbetsmarknaden i Polen. Arbetslösheten i Polen är bland de lägsta i EU, vilket, tillsammans med ett sämre arbetsmarknadsläge i Sverige, kan ha bidragit till en lägre invandring av födda i Polen. Jämfört med föregående framskrivning har invandringen justerats ner de närmast kommande åren för att öka till det långsiktiga antagandet på knappt 28 000 personer per år.

De som invandrar av arbetsmarknadsskäl har en hög benägenhet att utvandra redan året efter invandringen, vilket innebär att fluktuationer i invandringen får effekter på utvandringen något eller ett par år senare. Utvandringen av personer födda i Norden eller EU ökade tydligt under 2024, men ökningen beror till största del på en ökad benägenhet att utvandra, såväl för personer med kortare som längre vistelsetid i Sverige, vilket kan hänga samman med en svagare arbetsmarknad i Sverige. Benägenheten att utvandra har ökat särskilt mycket för födda i Polen, Rumänien och Litauen. Utvandringstalen för födda i Norden eller EU har justerats upp de närmast kommande åren och minskar därefter gradvis mot de långsiktiga antagandena. På lång sikt är utvandringstalen konstanta, men antalet utvandrare beräknas öka något under hela framskrivningsperioden på grund av att folkmängden ökar.

Invandringar och utvandringar av personer födda i Norden eller EU, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	58 472		17 614
1971	28 186		26 094
1972	18 709		25 604
1973	17 004		23 211
1974	22 918		15 672
1975	29 318		15 623
1976	26 879		14 329
1977	24 880		11 831
1978	19 839		11 796
1979	20 712		12 014
1980	20 914		15 187
1981	14 322		16 023
1982	13 988		14 931
1983	11 649		12 719
1984	12 879		10 936
1985	12 579		10 256
1986	14 021		10 877
1987	13 927		9 462
1988	17 459		9 468
1989	25 339		10 730
1990	23 009		13 618
1991	13 864		12 556
1992	11 416		10 350
1993	10 143		9 911
1994	12 172		9 495
1995	11 806		9 824
1996	11 006		9 594
1997	10 260		9 559
1998	11 779		9 067
1999	12 342		8 621
2000	15 507		8 439
2001	16 473		8 463
2002	17 745		9 013
2003	17 216		9 738
2004	18 129		10 242
2005	20 045		10 661
2006	26 418		11 266
2007	31 923		11 986
2008	30 635		12 198
2009	26 990		12 133
2010	25 148		13 382
2011	25 854		13 426
2012	26 560		13 795
2013	26 988		13 451
2014	28 227		12 688
2015	29 949		12 980
2016	30 245		13 274
2017	29 545		13 438
2018	27 383		14 302
2019	24 506		14 987
2020	19 976		15 396
2021	23 293		13 614
2022	30 277		12 335
2023	28 315		14 394
2024	24 463	24 463	18 137	18 137
2025		24 818		18 563
2026		25 496		17 050
2027		26 247		15 657
2028		27 016		14 348
2029		27 055		14 518
2030		27 117		14 695
2031		27 191		14 853
2032		27 250		15 007
2033		27 348		15 145
2034		27 427		15 289
2035		27 533		15 413
2036		27 648		15 550
2037		27 760		15 709
2038		27 881		15 865
2039		28 030		16 032
2040		28 165		16 231
2041		28 167		16 304
2042		28 174		16 383
2043		28 169		16 435
2044		28 164		16 504
2045		28 168		16 560
2046		28 176		16 624
2047		28 163		16 687
2048		28 174		16 741
2049		28 164		16 790
2050		28 174		16 846
2051		28 164		16 899
2052		28 168		16 950
2053		28 163		16 994
2054		28 159		17 044
2055		28 172		17 084
2056		28 158		17 111
2057		28 156		17 147
2058		28 163		17 190
2059		28 168		17 226
2060		28 165		17 245
2061		28 167		17 281
2062		28 152		17 309
2063		28 162		17 328
2064		28 163		17 353
2065		28 163		17 378
2066		28 161		17 403
2067		28 164		17 423
2068		28 164		17 429
2069		28 162		17 453
2070		28 160		17 482

Minskad asylrelaterad invandring av födda i Afrika

Invandringen av personer födda i Afrika har minskat kraftigt under de senaste dryga tio åren. År 2024 invandrade 7 500 personer födda i Afrika, vilket kan jämföras med toppåret 2013 med nära 20 000 invandringar. En del av minskningen hänger ihop en nedgång av den asylrelaterade invandringen, som har varit en betydande del av invandringen från Afrika under perioden. Samtidigt har återinvandringen av svenska medborgare födda i Afrika ökat under senare år.

Jämfört med föregående framskrivning har antagandena för de närmast kommande åren justerats för att både ta hänsyn till en ökad invandring av svenska medborgare och till en förväntad lägre invandring av asyl- och anhörigskäl. Invandringen av personer födda i Afrika antas fortsätta minska under de kommande åren till omkring 5 400 invandringar år 2028, då de långsiktiga antagandena tar vid. Där beräknas invandringen öka gradvis till omkring 8 400 personer årligen från och med år 2040.

Utvandringen för födda i Afrika har under 2023 och 2024 varit ovanligt hög på grund av de kontroller som Skatteverket har gjort av personer med utgångna uppehållstillstånd. Dessa kontroller ska nu vara genomförda, vilket bör innebära färre utvandringar de kommande åren. Samtidigt har utvandringen av svenska medborgare födda i Afrika ökat sedan 2020. Denna ökning har avtagit något under 2024. Jämfört med föregående framskrivning har utvandringstalen justerats upp de närmast kommande åren, för att sedan nå de långsiktiga antagandena. På sikt beräknas utvandringstalen öka gradvis, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen födda i Afrika, där grupper med en högre benägenhet att utvandra antas utgöra en större andel av befolkningen. Detta ger en svag ökning av antalet utvandrare på lång sikt.

Invandringar och utvandringar av personer födda i Afrika, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	636		116
1971	619		182
1972	628		238
1973	977		288
1974	747		143
1975	721		267
1976	906		205
1977	1 065		137
1978	1 022		205
1979	1 048		215
1980	1 228		306
1981	1 037		233
1982	1 061		342
1983	886		245
1984	969		200
1985	1 248		251
1986	1 648		409
1987	2 482		244
1988	2 847		204
1989	3 614		264
1990	4 394		262
1991	5 773		196
1992	4 807		300
1993	3 978		523
1994	5 159		725
1995	2 642		802
1996	2 596		754
1997	2 852		853
1998	2 790		1 033
1999	2 457		1 033
2000	2 732		909
2001	3 156		875
2002	3 541		1 232
2003	4 401		1 456
2004	4 723		1 673
2005	5 625		1 613
2006	8 558		2 143
2007	9 415		2 147
2008	10 313		1 952
2009	13 877		1 364
2010	14 041		2 107
2011	10 783		2 177
2012	12 550		2 470
2013	19 850		2 246
2014	16 411		2 461
2015	17 088		2 887
2016	18 289		1 996
2017	14 973		1 846
2018	14 320		2 001
2019	13 325		1 995
2020	8 341		2 470
2021	9 766		2 486
2022	8 644		2 892
2023	7 307		5 121
2024	7 515	7 515	6 237	6 237
2025		6 989		4 993
2026		6 622		4 688
2027		5 537		4 384
2028		5 372		4 055
2029		6 633		4 059
2030		6 724		4 080
2031		6 829		4 105
2032		6 950		4 112
2033		7 093		4 130
2034		7 236		4 153
2035		7 400		4 163
2036		7 586		4 178
2037		7 765		4 199
2038		7 975		4 218
2039		8 192		4 225
2040		8 422		4 235
2041		8 428		4 250
2042		8 422		4 267
2043		8 430		4 273
2044		8 428		4 274
2045		8 417		4 283
2046		8 440		4 285
2047		8 416		4 283
2048		8 423		4 289
2049		8 420		4 299
2050		8 423		4 298
2051		8 429		4 304
2052		8 431		4 309
2053		8 419		4 311
2054		8 424		4 310
2055		8 431		4 317
2056		8 436		4 318
2057		8 429		4 330
2058		8 429		4 327
2059		8 429		4 338
2060		8 426		4 351
2061		8 431		4 363
2062		8 428		4 364
2063		8 424		4 375
2064		8 433		4 384
2065		8 416		4 379
2066		8 426		4 388
2067		8 419		4 403
2068		8 429		4 404
2069		8 424		4 409
2070		8 425		4 414

Invandring och utvandring av födda i Asien väntas minska på kort sikt

År 2024 uppgick antalet invandringar av personer födda i Asien till 29 300. Invandringen har minskat kraftigt sedan 2016, då antalet var 82 500. Svängningarna under det senaste decenniet har varit kopplade till den stora asylinvandringen från Syrien, förändrade migrationslagar och av arbetskraftsinvandring. Medan den asylrelaterade invandringen har minskat, har arbetsrelaterad migration och invandring av svenska medborgare, medborgare i EU samt av medborgare utom EU som varit varaktigt boende i ett EU-land fått en större betydelse för det totala antalet invandrare födda i Asien. Invandringen förväntas minska under de kommande åren på grund av en minskad asyl- och anhöriginvandring och nå en lägsta nivå runt 24 700 personer år 2028. Därefter förväntas invandringen öka successivt och nå drygt 32 000 personer årligen, i enlighet med det långsiktiga antagandet.

Asien är den födelseregion där utvandringen ökat kraftigast under 2023 och 2024 till följd av Skatteverkets kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd. På liknande sätt som för födda i Afrika har också utvandringen av personer med svenskt medborgarskap ökat. Utvandringstalen beräknas minska kraftigt jämfört med 2024, men är de närmaste åren på en högre nivå jämfört med föregående framskrivning. Liksom för födda i Afrika antas utvandringstalen öka gradvis på längre sikt, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen, och antalet utvandrare beräknas öka något under hela framskrivningsperioden.

Invandringar och utvandringar av personer födda i Asien, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	1 161		154
1971	1 474		252
1972	1 576		340
1973	1 971		449
1974	2 073		243
1975	2 220		354
1976	3 632		422
1977	3 645		258
1978	3 571		321
1979	4 066		386
1980	5 248		503
1981	4 675		521
1982	4 334		490
1983	4 619		612
1984	6 555		486
1985	8 174		602
1986	11 126		985
1987	12 416		651
1988	15 290		692
1989	17 089		705
1990	16 022		763
1991	15 345		744
1992	15 595		1 062
1993	11 847		1 793
1994	10 498		2 723
1995	8 884		2 699
1996	8 627		2 472
1997	10 464		2 896
1998	12 477		2 865
1999	12 557		2 907
2000	14 721		2 568
2001	15 525		2 539
2002	17 426		2 843
2003	17 211		3 341
2004	15 712		3 691
2005	16 739		3 786
2006	31 012		5 593
2007	32 379		5 945
2008	32 332		5 715
2009	32 127		4 754
2010	29 340		6 647
2011	28 665		7 805
2012	32 508		9 455
2013	38 993		8 930
2014	51 695		10 601
2015	56 892		13 637
2016	82 470		8 077
2017	66 146		7 917
2018	57 303		8 208
2019	45 782		8 599
2020	26 446		9 417
2021	30 213		9 276
2022	34 771		10 589
2023	32 440		21 717
2024	29 341	29 341	25 098	25 098
2025		28 652		17 049
2026		27 816		16 186
2027		24 897		15 283
2028		24 719		14 353
2029		28 586		14 265
2030		28 790		14 215
2031		29 014		14 290
2032		29 280		14 369
2033		29 569		14 457
2034		29 874		14 537
2035		30 245		14 639
2036		30 619		14 717
2037		31 039		14 816
2038		31 471		14 885
2039		31 944		14 953
2040		32 443		15 013
2041		32 453		15 076
2042		32 457		15 112
2043		32 448		15 142
2044		32 451		15 169
2045		32 457		15 193
2046		32 449		15 223
2047		32 450		15 246
2048		32 459		15 288
2049		32 452		15 320
2050		32 453		15 368
2051		32 451		15 401
2052		32 453		15 448
2053		32 446		15 502
2054		32 457		15 561
2055		32 453		15 595
2056		32 444		15 663
2057		32 450		15 710
2058		32 459		15 754
2059		32 441		15 812
2060		32 455		15 864
2061		32 452		15 908
2062		32 445		15 950
2063		32 444		16 005
2064		32 442		16 052
2065		32 463		16 103
2066		32 446		16 147
2067		32 451		16 177
2068		32 457		16 231
2069		32 449		16 257
2070		32 449		16 291

Invasionen av Ukraina påverkar den framtida migrationen av födda i Europa utom Norden och EU samt Nordamerika, Sydamerika och Oceanien

Invandringen till Sverige av personer födda i Europa utom Norden och EU, samt den amerikanska kontinenten och Oceanien, har ökat gradvis sedan 1970. Ett undantag var början av 1990-talet, då kriget på Balkan ledde till en relativt omfattande asylinvandring. År 2024 uppgick invandringen från dessa regioner till nästan 43 000 personer, varav cirka 28 000 var födda i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har ett stort antal ukrainska medborgare sökt skydd i Sverige, och invandringen ökade kraftigt 2024 då de som omfattas av massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige.

Invandringen har justerats de närmaste åren, främst på grund av att knappt 10 000 ukrainska medborgare beräknas folkbokföras i Sverige under 2025. På liknande sätt som för födda i Afrika och Asien har också justeringar gjorts utifrån en förväntad lägre asyl- och anhöriginvandring. År 2025 förväntas invandringen från dessa regioner vara cirka 24 000 personer, följt av en nedgång till omkring 14 000 personer. I det långsiktiga antagandet antas en invandring på omkring 16 000 per år.

Liksom för födda i Afrika och Asien har utvandringen av födda i Europa utom Norden och EU samt Nordamerika, Sydamerika och Oceanien varit på en hög nivå under 2023 och 2024 till följd av Skatteverkets kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd, samtidigt som utvandringen av personer med svenskt medborgarskap har ökat. Utvandringstalen har justerats upp de närmast kommande åren på grund av detta och för 2026 har utvandringen också justerats utifrån antagandet att de ukrainska medborgare med tillfälligt skydd i Sverige utvandrar när massflyktsdirektivet upphör att gälla 4 mars 2026. Långsiktigt antas utvandringstalen öka något, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen, och antalet utvandrare beräknas öka gradvis under hela framskrivningsperioden.

Antagandet om utvandring av födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien har också kompletterats med två alternativ för de ukrainska medborgare som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. I det ena alternativet beräknas ungefär en tredjedel utvandra när massflyktsdirektivet upphör den 4 mars 2026 och i det andra alternativet antas ingen förhöjd risk att utvandra.

Invandringar och utvandringar av personer födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	12 940		2 050
1971	8 185		2 992
1972	4 467		4 221
1973	4 659		4 146
1974	5 808		2 672
1975	5 601		2 930
1976	8 057		2 738
1977	9 159		1 784
1978	7 294		2 364
1979	6 701		2 392
1980	7 201		3 148
1981	7 587		2 401
1982	6 139		2 263
1983	5 579		2 416
1984	6 037		2 145
1985	6 229		2 400
1986	7 712		3 011
1987	8 868		1 881
1988	9 472		1 891
1989	13 539		1 752
1990	10 626		1 787
1991	9 732		1 620
1992	8 565		2 158
1993	29 969		3 053
1994	48 245		4 019
1995	14 459		3 982
1996	9 008		4 083
1997	11 750		4 781
1998	11 006		4 492
1999	9 632		4 373
2000	12 217		3 919
2001	11 844		3 587
2002	12 109		4 111
2003	12 379		4 171
2004	11 997		4 346
2005	11 756		4 192
2006	16 947		5 935
2007	13 430		5 571
2008	14 509		4 781
2009	15 301		4 257
2010	15 402		5 544
2011	15 583		5 566
2012	16 100		6 208
2013	14 682		5 851
2014	15 439		6 326
2015	15 733		7 874
2016	16 691		5 713
2017	19 397		5 659
2018	20 791		5 815
2019	20 237		6 109
2020	16 095		6 116
2021	16 879		5 933
2022	18 875		5 825
2023	15 859		8 460
2024	42 971	42 971	12 172	12 172
2025		23 571		9 256
2026		13 676		45 584
2027		12 762		7 190
2028		12 827		6 546
2029		14 031		6 519
2030		14 146		6 501
2031		14 241		6 496
2032		14 385		6 505
2033		14 533		6 518
2034		14 698		6 537
2035		14 867		6 570
2036		15 065		6 602
2037		15 275		6 641
2038		15 517		6 692
2039		15 746		6 748
2040		16 003		6 790
2041		16 003		6 848
2042		15 995		6 901
2043		15 998		6 944
2044		15 997		6 994
2045		15 999		7 036
2046		15 998		7 072
2047		15 993		7 113
2048		16 004		7 156
2049		15 998		7 184
2050		15 997		7 218
2051		16 001		7 249
2052		15 998		7 292
2053		15 996		7 319
2054		16 000		7 348
2055		15 999		7 379
2056		16 009		7 404
2057		16 000		7 429
2058		15 997		7 451
2059		16 002		7 465
2060		15 998		7 503
2061		16 000		7 515
2062		16 004		7 546
2063		15 999		7 559
2064		16 011		7 595
2065		16 003		7 601
2066		15 998		7 623
2067		15 997		7 639
2068		16 005		7 662
2069		16 000		7 686
2070		16 001		7 696

Både invandringen och utvandringen beräknas minska de närmaste åren

Sammantaget ger dessa antaganden att invandringen förväntas minska under de kommande åren, från cirka 116 000 personer år 2024 till strax under 82 000 år 2028. Därefter beräknas en viss återhämtning ske, med en ökning till omkring 89 000 personer år 2030. Därmed närmar sig invandringen de långsiktiga antagandena. På längre sikt förväntas den årliga invandringen uppgå till knappt 100 000 personer.

Utvandringen beräknas till 73 000 år 2025 för därefter minska till omkring 60 000 årligen. År 2026 beräknas dock en betydligt högre utvandring, eftersom massflyktsdirektivet i nuläget är giltigt till den 4 mars 2026 och de ukrainska medborgare som har tillfälligt skydd därmed beräknas utvandra detta år. På längre sikt beräknas utvandringen öka långsamt för att i slutet av framskrivningsperioden vara 67 000 per år.

Invandringar och utvandringar 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	77 731		28 821
1971	42 903		39 939
1972	30 101		42 626
1973	29 662		41 596
1974	37 753		29 435
1975	44 443		28 163
1976	45 725		25 911
1977	44 259		21 610
1978	36 374		22 726
1979	37 183		23 726
1980	39 566		30 061
1981	32 343		29 548
1982	30 465		28 622
1983	27 575		25 666
1984	31 591		23 024
1985	33 194		22 191
1986	39 576		24 987
1987	42 767		21 860
1988	51 300		21 808
1989	65 981		21 788
1990	60 178		25 374
1991	49 806		24 846
1992	45 419		25 852
1993	61 935		30 093
1994	83 653		32 951
1995	45 951		34 469
1996	39 955		34 266
1997	44 872		39 073
1998	49 391		38 518
1999	49 839		35 705
2000	58 659		34 091
2001	60 795		32 141
2002	64 087		33 009
2003	63 795		35 023
2004	62 028		36 586
2005	65 231		38 118
2006	95 756		44 908
2007	99 487		45 418
2008	101 177		45 294
2009	102 280		39 240
2010	98 801		48 853
2011	96 467		51 179
2012	103 059		51 747
2013	115 845		50 715
2014	126 966		51 237
2015	134 242		55 830
2016	163 013		45 878
2017	144 489		45 620
2018	132 602		46 981
2019	115 805		47 718
2020	82 518		48 937
2021	90 631		48 284
2022	102 436		50 592
2023	94 514		73 434
2024	116 197	116 197	86 449	86 449
2025		95 942		73 056
2026		85 514		105 650
2027		81 264		63 655
2028		81 714		59 459
2029		88 201		59 421
2030		88 825		59 492
2031		89 516		59 729
2032		90 239		59 976
2033		91 032		60 271
2034		91 800		60 588
2035		92 689		60 934
2036		93 629		61 287
2037		94 605		61 681
2038		95 691		62 091
2039		96 817		62 472
2040		97 989		62 881
2041		98 066		63 178
2042		98 092		63 429
2043		98 118		63 600
2044		98 131		63 792
2045		98 125		63 944
2046		98 119		64 068
2047		98 040		64 204
2048		98 019		64 330
2049		97 934		64 415
2050		97 875		64 540
2051		97 784		64 630
2052		97 727		64 753
2053		97 640		64 856
2054		97 588		64 992
2055		97 557		65 084
2056		97 512		65 204
2057		97 470		65 303
2058		97 467		65 402
2059		97 445		65 519
2060		97 448		65 648
2061		97 456		65 750
2062		97 443		65 876
2063		97 471		65 997
2064		97 513		66 161
2065		97 547		66 276
2066		97 558		66 422
2067		97 607		66 564
2068		97 680		66 724
2069		97 721		66 873
2070		97 763		67 025

De flesta år har fler män än kvinnor invandrat till Sverige. Det gäller såväl för personer födda i Sverige som för utrikes födda. Ett undantag är 2024, då de ukrainska medborgare som folkbokfört sig bidrog till fler kvinnor bland de utrikes födda invandrarna. Detta beräknas gälla även 2025, av samma anledning. I övrigt beräknas fler män än kvinnor invandra till Sverige alla år under framskrivningsperioden. Även bland utvandrarna har det historiskt oftast varit fler män än kvinnor och väntas vara så även i framtiden.

Invandringar av kvinnor och män födda i Sverige respektive födda utomlands, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Kvinnor, födda i Sverige - historik	Kvinnor, födda i Sverige - framskrivning	Män, födda i Sverige - historik	Män, födda i Sverige - framskrivning	Kvinnor, födda utomlands - historik	Kvinnor, födda utomlands - framskrivning	Män, födda utomlands - historik	Män, födda utomlands - framskrivning
1970	2 332		2 190		32 230		40 979
1971	2 305		2 134		18 242		20 222
1972	2 463		2 258		12 105		13 275
1973	2 649		2 402		11 857		12 754
1974	3 136		3 070		14 504		17 043
1975	3 357		3 226		16 741		21 119
1976	3 254		2 997		17 822		21 652
1977	2 837		2 673		18 591		20 158
1978	2 360		2 288		15 563		16 163
1979	2 395		2 261		15 671		16 856
1980	2 412		2 563		16 768		17 823
1981	2 392		2 330		13 868		13 753
1982	2 449		2 494		13 023		12 499
1983	2 439		2 403		11 280		11 453
1984	2 540		2 611		12 489		13 951
1985	2 442		2 522		13 160		15 070
1986	2 463		2 606		16 190		18 317
1987	2 431		2 643		17 951		19 742
1988	2 954		3 278		20 966		24 102
1989	3 162		3 238		26 586		32 995
1990	3 066		3 061		25 608		28 443
1991	2 440		2 652		21 726		22 988
1992	2 428		2 608		19 992		20 391
1993	2 906		3 092		28 320		27 617
1994	3 721		3 858		38 313		37 761
1995	4 021		4 139		19 695		18 096
1996	4 177		4 541		16 129		15 108
1997	4 777		4 769		17 573		17 753
1998	5 621		5 718		19 295		18 757
1999	6 378		6 473		18 884		18 104
2000	6 648		6 834		22 546		22 631
2001	6 834		6 963		23 311		23 687
2002	6 536		6 730		24 913		25 908
2003	6 178		6 410		25 777		25 430
2004	5 667		5 800		25 575		24 986
2005	5 463		5 603		26 323		28 094
2006	6 254		6 567		39 040		44 651
2007	5 958		6 382		39 899		47 500
2008	6 585		6 803		42 126		46 419
2009	6 688		7 297		42 610		45 685
2010	7 239		7 631		38 924		45 007
2011	7 557		8 025		38 086		42 799
2012	7 545		7 796		42 128		45 590
2013	7 631		7 701		47 788		52 725
2014	7 388		7 806		50 465		61 307
2015	7 092		7 488		53 803		66 111
2016	7 401		7 917		64 712		83 991
2017	6 970		7 458		59 654		70 407
2018	6 157		6 648		55 997		63 800
2019	5 673		6 282		48 406		55 444
2020	5 737		5 923		34 011		36 847
2021	5 114		5 366		39 049		41 102
2022	4 861		5 008		44 010		48 557
2023	5 109		5 484		41 282		42 639
2024	5 624	5 624	6 283	6 283	54 466	54 466	49 824	49 824
2025		5 665		6 247		42 290		41 740
2026		5 726		6 178		35 914		37 696
2027		5 725		6 096		33 417		36 026
2028		5 751		6 029		33 295		36 639
2029		5 807		6 089		36 366		39 939
2030		5 879		6 169		36 571		40 206
2031		5 978		6 263		36 793		40 482
2032		6 037		6 337		37 043		40 822
2033		6 095		6 394		37 353		41 190
2034		6 133		6 432		37 655		41 580
2035		6 167		6 477		38 028		42 017
2036		6 201		6 510		38 411		42 507
2037		6 228		6 538		38 838		43 001
2038		6 270		6 577		39 288		43 556
2039		6 297		6 608		39 764		44 148
2040		6 322		6 634		40 265		44 768
2041		6 348		6 667		40 273		44 778
2042		6 365		6 679		40 279		44 769
2043		6 380		6 693		40 273		44 772
2044		6 388		6 703		40 270		44 770
2045		6 382		6 702		40 281		44 760
2046		6 370		6 686		40 284		44 779
2047		6 349		6 669		40 256		44 766
2048		6 324		6 635		40 282		44 778
2049		6 294		6 606		40 266		44 768
2050		6 264		6 564		40 281		44 766
2051		6 213		6 526		40 261		44 784
2052		6 189		6 488		40 273		44 777
2053		6 154		6 462		40 266		44 758
2054		6 125		6 423		40 268		44 772
2055		6 099		6 403		40 283		44 772
2056		6 084		6 381		40 281		44 766
2057		6 068		6 367		40 272		44 763
2058		6 061		6 358		40 272		44 776
2059		6 054		6 351		40 270		44 770
2060		6 054		6 350		40 273		44 771
2061		6 054		6 352		40 288		44 762
2062		6 059		6 355		40 266		44 763
2063		6 072		6 370		40 257		44 772
2064		6 082		6 382		40 277		44 772
2065		6 100		6 402		40 268		44 777
2066		6 113		6 414		40 263		44 768
2067		6 140		6 436		40 262		44 769
2068		6 158		6 467		40 269		44 786
2069		6 193		6 493		40 266		44 769
2070		6 211		6 517		40 267		44 768

Utvandringar av kvinnor och män födda i Sverige respektive födda utomlands, 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

År	Kvinnor, födda i Sverige - historik	Kvinnor, födda i Sverige - framskrivning	Män, födda i Sverige - historik	Män, födda i Sverige - framskrivning	Kvinnor, födda utomlands - historik	Kvinnor, födda utomlands - framskrivning	Män, födda utomlands - historik	Män, födda utomlands - framskrivning
1970	4 958		3 929		8 080		11 854
1971	5 588		4 831		11 825		17 695
1972	6 534		5 689		12 389		18 014
1973	7 051		6 451		11 468		16 626
1974	5 590		5 115		7 835		10 895
1975	4 744		4 245		7 678		11 496
1976	4 358		3 859		7 193		10 501
1977	3 853		3 746		5 935		8 076
1978	4 111		3 929		6 465		8 221
1979	4 476		4 243		6 765		8 242
1980	5 446		5 471		8 423		10 721
1981	5 171		5 199		8 585		10 593
1982	5 230		5 366		8 157		9 869
1983	4 853		4 821		7 338		8 654
1984	4 676		4 581		6 360		7 407
1985	4 294		4 388		6 145		7 364
1986	4 821		4 884		6 757		8 525
1987	4 719		4 903		5 531		6 707
1988	4 755		4 798		5 601		6 654
1989	4 161		4 176		5 754		7 697
1990	4 439		4 505		6 894		9 536
1991	4 797		4 933		6 463		8 653
1992	5 947		6 035		6 101		7 769
1993	7 460		7 353		6 877		8 403
1994	8 106		7 883		7 729		9 233
1995	8 674		8 488		7 708		9 599
1996	8 879		8 484		7 748		9 155
1997	10 528		10 456		8 376		9 713
1998	10 547		10 514		8 081		9 376
1999	9 486		9 285		7 819		9 115
2000	9 153		9 103		7 285		8 550
2001	8 250		8 427		7 232		8 232
2002	8 045		7 765		7 740		9 459
2003	8 382		7 935		8 650		10 056
2004	8 349		8 285		9 146		10 806
2005	8 728		9 138		9 152		11 100
2006	9 968		10 003		11 034		13 903
2007	9 608		10 161		11 387		14 262
2008	9 902		10 746		10 653		13 993
2009	8 203		8 529		9 769		12 739
2010	10 148		11 025		12 010		15 670
2011	10 716		11 489		12 628		16 346
2012	9 676		10 143		13 661		18 267
2013	9 991		10 246		13 582		16 896
2014	9 322		9 839		14 585		17 491
2015	8 856		9 596		16 501		20 877
2016	8 081		8 737		12 999		16 061
2017	8 065		8 695		13 173		15 687
2018	7 997		8 658		13 831		16 495
2019	7 882		8 146		14 535		17 155
2020	7 526		8 012		15 081		18 318
2021	8 430		8 545		14 830		16 479
2022	9 245		9 706		15 161		16 480
2023	11 406		12 336		22 513		27 179
2024	11 459	11 459	13 346	13 346	26 436	26 436	35 208	35 208
2025		10 852		12 343		21 688		28 173
2026		10 466		11 676		41 765		41 743
2027		10 116		11 025		18 868		23 646
2028		9 768		10 389		17 673		21 629
2029		9 727		10 333		17 654		21 707
2030		9 704		10 297		17 701		21 790
2031		9 709		10 276		17 831		21 913
2032		9 710		10 273		17 945		22 048
2033		9 732		10 289		18 084		22 166
2034		9 764		10 308		18 219		22 297
2035		9 804		10 345		18 369		22 416
2036		9 846		10 394		18 509		22 538
2037		9 893		10 423		18 699		22 666
2038		9 951		10 480		18 873		22 787
2039		9 988		10 526		19 069		22 889
2040		10 031		10 581		19 265		23 004
2041		10 070		10 630		19 369		23 109
2042		10 101		10 665		19 462		23 201
2043		10 116		10 690		19 535		23 259
2044		10 135		10 716		19 608		23 333
2045		10 136		10 736		19 679		23 393
2046		10 122		10 742		19 756		23 448
2047		10 120		10 755		19 826		23 503
2048		10 109		10 747		19 907		23 567
2049		10 078		10 744		19 974		23 619
2050		10 079		10 731		20 039		23 691
2051		10 049		10 728		20 106		23 747
2052		10 041		10 713		20 197		23 802
2053		10 023		10 707		20 269		23 857
2054		10 024		10 705		20 339		23 924
2055		10 013		10 696		20 414		23 961
2056		10 015		10 693		20 480		24 016
2057		10 009		10 678		20 542		24 074
2058		10 014		10 666		20 600		24 122
2059		10 018		10 660		20 675		24 166
2060		10 025		10 660		20 749		24 214
2061		10 025		10 658		20 813		24 254
2062		10 044		10 663		20 867		24 302
2063		10 050		10 680		20 921		24 346
2064		10 083		10 694		20 979		24 405
2065		10 097		10 718		21 031		24 430
2066		10 123		10 738		21 095		24 466
2067		10 148		10 774		21 151		24 491
2068		10 193		10 805		21 198		24 528
2069		10 226		10 842		21 250		24 555
2070		10 265		10 877		21 297		24 586

Kort om statistiken

Här ges en översiktlig beskrivning av hur befolkningsframskrivningarna tas fram.

I denna framskrivning görs endast en ombearbetning av antagandena på kort sikt. Var tredje år, senast år 2024, ses antagandena över både på kort och lång sikt. I rapporten för den framskrivningen, Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1), finns utförligare beskrivning av de metoder som används.

Statistikens ändamål och innehåll

Statistiken visar en framskrivning av befolkningen uppdelad efter kön, ålder och födda i Sverige respektive födda utomlands. Resultatet redovisas, förutom här, i Statistikdatabasen. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen uppdelad i fem födelselandsgrupper.

Mer information om statistikens ändamål och innehåll finns i avsnitt 1 i ”Kvalitetsdeklaration” på www.scb.se/BE0401.

Länderindelning

I Statistikdatabasen på SCB:s webbplats redovisas framskrivningen efter fem födelselandsgrupper. Dessa grupper används också i analyserna och antagandena.

De fem grupperna är:

Födda i Sverige
Födda i Norden eller EU utom Sverige
Födda i Afrika
Födda i Asien
Födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien

I EU ingår de 27 länder som den 1 januari 2024 var medlemmar. Denna indelning används i redovisningen samtliga år, både historiskt och i framtiden. Personer födda i Sovjetunionen och de som saknar uppgift om födelseland har förts till gruppen ”födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien”.

Turkiet som geografiskt hör till både Europa och Asien är här, liksom i SCB:s befolkningsstatistik, förd till Europa.

Statistikens framställning

Underlaget till beräkningarna kommer främst från registret över totalbefolkningen.

Beräkningarna tar sin utgångspunkt i folkmängden, fördelad på ettåriga åldersklasser, i början av ett kalenderår och med antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration för detta år. Folkmängdens storlek bestäms i slutet av året. Denna framskrivna befolkning utgör i sin tur utgångspunkten för beräkningen av folkmängden vid slutet av nästföljande år.

De långsiktiga antaganden som görs för de olika komponenterna fruktsamhet, dödlighet och migration beskrivs i Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1).

Mer information ges i ”Statistikens framställning” på SCB:s webbplats, www.scb.se/BE0401, se särskilt avsnitt 2.7 och i avsnittet ”Statistikens framställning” i Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1).

Statistikens kvalitet

Framskrivningar avser framtiden och några tillförlitlighetsmått i klassisk statistisk mening kan därför inte beräknas. Framtiden förändras hela tiden till exempel efter politiska beslut eller andra oförutsägbara händelser.

Den framtida befolkningens storlek och sammansättning bestäms av den senast kända befolkningen och antaganden om den framtida utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och utrikes omflyttning. Generellt gäller att osäkerheten i framskrivningen ökar med antalet år i framskrivningen.

Mer information om statistikens kvalitet finns i ”Kvalitetsdeklaration” på www.scb.se/BE0401.