Förskolan blev en egen skolform 1998. Sedan dess har antalet inskrivna barn ökat kraftigt. Idag är nära 513 000 barn i åldern ett till fem år inskrivna i förskolan. Det är en ökning med strax under 200 000 barn, eller 24 procentenheter, i andelen inskrivna barn i befolkningen sedan 1998. Ökningen visar att förskolan fått en större roll i samhället än tidigare.

De yngsta barnen är i mindre utsträckning inskrivna i förskolan. Bland ettåringar är det många som ännu inte börjat förskolan. På hösten det år barnet fyller ett år är knappt hälften av barnen inskrivna. Bland tvååringar är andelen 89 procent och bland tre- till femåringar är 94 procent inskrivna i förskolan. Det finns ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Andel barn inskrivna i förskola efter ålder. Procent

Källa: Skolverkets förskoleregister och SCB:s barn- och familjestatistik

Eftersom många av de yngsta barnen inte har börjat i förskola avgränsar vi oss i resten av analysen till barn mellan tre och fem år.

Knappt 2 procent av barnen i den åldern är inskrivna i pedagogisk omsorg, till exempel i ett familjedaghem. 

Utrikes födda överrepresenterade

Drygt 23 000 barn i åldern tre till fem år är inte inskrivna i förskolan. Det motsvarar 6 procent av alla i den åldern. Av dem är 20 procent utrikes födda. Det kan jämföras med att 7 procent av alla barn i Sverige mellan tre och fem år är utrikes födda.

Fyra av tio av de utrikes födda barnen som inte är inskrivna i förskola har varit folkbokförda i Sverige i mindre än ett år. Den korta tiden i landet kan vara en förklaring till varför de inte har skrivits in i förskolan.

Andel barn 3–5 år som är utrikes födda. Procent

Källa: Skolverkets förskoleregister och SCB:s barn- och familjestatistik 

Vart femte barn har låg inkomststandard

Av de barn som inte är inskrivna i förskola bor 18 procent i en familj med låg inkomststandard, jämfört med 8 procent av alla tre- till femåringar i Sverige. Med måttet låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till för de nödvändigaste levnadsomkostnaderna.

Observera att det är relativt många familjer med barn som inte är inskrivna i förskolan som saknar uppgift om inkomstnivå.

Andel barn 3–5 år som bor i en familj med låg inkomststandard. Procent

Källa: Skolverkets förskoleregister och SCB:s barn- och familjestatistik 

Det finns också annat som påverkar, förutom inkomstnivå och födelseland. Barnen som inte är inskrivna i förskola har oftare föräldrar med högst förgymnasial utbildning. Totalt 10 procent av dem har föräldrar med högst förgymnasial utbildning, jämfört med 6 procent av alla barn. Barn som inte är inskrivna i förskolan bor också oftare i hyresrätt. 39 procent av dem bor i hyresrätt, jämfört med 29 procent av alla barn.

Det finns samtidigt samband mellan de olika faktorer vi undersöker här, exempelvis att personer med låg utbildningsnivå ofta även har en lägre inkomstnivå. De bor också i större utsträckning i hyresrätt.

Fakta om statistiken

Resultaten bygger på uppgifter från förskoleregistret (som sammanställs av SCB på uppdrag av Skolverket) samt SCB:s Barn- och familjestatistik. Uppgifterna avser barn inskrivna i förskola den 15 oktober 2018. Bakgrundsuppgifter från Barn- och familjestatistiken avser 31 december 2018, med undantag för uppgifter om ekonomi som avser 2017. 

Barn som är inskrivna i pedagogisk omsorg räknas inte till gruppen som är inskrivna i förskola. Med pedagogisk omsorg menas exempelvis familjedaghem, där personal tar hand om barnen i sitt eget hem. Det kan även vara olika flerfamiljslösningar, samt bedrivas i en särskild lokal.

Mer statistik om förskolan publiceras hos Skolverket.

Definitioner

Låg inkomstandard har ett hushåll där den disponibla inkomsten är lägre än hushållets baskonsumtion. Disponibel inkomst är de pengar som finns efter att skatten är betald och efter eventuella bidrag.

Baskonsumtionen består av riksnormen för försörjningsstöd, schabloniserad boendeutgift, hushållsel, barnomsorgsutgift, lokala resor, fack- och a-kasseavgift samt hemförsäkring. I riksnormen för försörjningsstöd ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning och telefon. Observera att baskonsumtionen är en skapad norm som inte speglar ett hushålls faktiska utgifter.