Siffrorna i analysen är baserade på insamlad data med kvalitetsbrister. AKU har publicerat reviderade siffror här:

Arbetskraftsundersökningarna

Flyktinginvandrare och deras anhöriga står för en växande andel av den utrikes födda befolkningen i yrkesverksam ålder. Mellan 2010 och 2018 ökade antalet flyktingar och deras anhöriga i åldern 20–64 år med 60 procent, till närmare 590 000 personer enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar.

Under samma period ökade antalet övriga utrikes födda i samma åldersgrupp med 27 procent, till cirka 800 000 personer. Övriga utrikes födda innefattar bland annat arbetskraftsinvandrare och EU/EES-medborgare.

Sysselsättningsgraden är andelen av befolkningen som är sysselsatt. För gruppen flyktingar och deras anhöriga har sysselsättningsgraden utvecklats svagare jämfört med inrikes födda och övriga utrikes födda. Om man däremot tittar på den genomsnittliga arbetade tiden per vecka är skillnaden mellan de olika grupperna väldigt liten.

Sysselsättningen bland flyktingar ökar svagt

Sysselsättningsgraden bland flyktinginvandrare och deras anhöriga ökade svagt mellan 2010 och 2018. Bland männen ökade den med 4,0 procentenheter, till 65,9 procent. Bland kvinnorna ökade den med 3,3 procentenheter, till 52,7 procent.

Jämfört med gruppen övriga utrikes födda var dock sysselsättningsgraden lägre för flyktinginvandrare och deras anhöriga. Allra lägst var den bland kvinnliga flyktinginvandrare och flyktinganhöriga.

Att sysselsättningsgraden bland övriga utrikes födda är högre beror delvis på att arbetskraftsinvandrare ingår i den gruppen. De har en anknytning till arbetsmarknaden redan när de invandrar. Utbildningsnivån är också högre bland övriga utrikes födda jämfört med flyktinginvandrare och deras anhöriga.

Sysselsättningsgrad bland flyktingar och flyktinganhöriga, övriga utrikes födda samt inrikes födda i åldern 20–64 år efter kön

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2010-2018

Sysselsättningen ökar med tid i Sverige

Sysselsättningen varierar beroende på hur länge man har varit i Sverige. Bland flyktinginvandrare och flyktinganhöriga som har varit här i 0–9 år var sysselsättningsgraden 42,2 procent under 2018. Högst sysselsättningsgrad, 78,9 procent, återfanns bland dem som varit här i 20–29 år.

Övriga utrikes födda som har varit i Sverige mellan 0–9 år hade en sysselsättningsgrad på 73,6 procent. Motsvarande siffra för samma grupp bland de som varit här mellan 20–29 år var 80,7 procent.

Sysselsättningsgrad bland flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20-64 år efter kön och vistelsetid i Sverige

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2018

Det tar längre tid för kvinnliga flyktinginvandrare och flyktinganhöriga att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor är som störst bland de som har varit i Sverige i 0–9 år. Bland männen var sysselsättningsgraden 52,0 procent, medan den var 29,4 procent för kvinnorna.

Små skillnader i genomsnittlig arbetstid

Faktiskt arbetad tid motsvarar den överenskomna arbetstiden, minus frånvaro och plus övertid. Frånvaro kan till exempel vara semester och sjukfrånvaro.

Den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden skiljer sig ytterst lite mellan olika grupper bland dem som har sysselsättning. För flyktinginvandrare och deras anhöriga låg den på 31,7 timmar per vecka. För övriga utrikes födda låg motsvarande siffra på 31,3 timmar per vecka, och för inrikes födda 31,1 timmar per vecka.

Genomsnittlig faktiskt arbetad tid bland flyktingar och flyktinganhöriga, övriga utrikes födda samt inrikes födda i åldern 20-64 år

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2018

Sett till kön finns det inga större skillnader mellan grupperna. Bland flyktingar och deras anhöriga arbetade män i genomsnitt 33,9 timmar per vecka. Kvinnorna arbetade i genomsnitt 28,2 timmar per vecka.

Fakta om statistiken

Resultaten som presenteras i artikeln baseras i huvudsak på data från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Syftet med undersökningarna är att beskriva aktuella arbetsmarknadsförhållanden för hela befolkningen i åldersgruppen 15–74 år och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är den enda källan som löpande ger en sammanhållen bild av arbetsmarknaden (sysselsättningen, arbetslösheten, arbetade timmar etc.). I den rapport som ligger till grund för artikeln har populationen avgränsats till personer i åldern 20–64 år.