Kort analys
Män har makten i EU
Senast uppdaterad: 2019-05-20
Det är en ojämn könsfördelning i Europaparlamentet. En majoritet av ledamöterna är män; 64 procent. En nivå som legat nästan konstant de senaste tio åren.
Lästips
I maj är det val av ledamöter till Europaparlamentet, EU-ländernas gemensamma riksdag. Valet sker vart femte år i alla medlemsländer.
Det bor drygt en halv miljard människor i EU. Av dem är 51 procent kvinnor och 49 procent är män. Bland ledamöterna i Europaparlamentet är 36 procent kvinnor och 64 procent är män. Det hade behövt vara minst 40 procent av vardera könet för att anses som jämn könsfördelning.
Det blev något jämnare könsfördelning i samband med EU-valet 2009. Då ökade andelen kvinnor från 31 till 35 procent. Därefter har det legat på nästan samma nivå.
Ledamöter i Europaparlamentet efter kön i procent 2004-2018
Källa: European Institute for Gender Equality, Gender Statistics Database
Finland har högst andel kvinnor i Europaparlamentet
Mellan de 28 medlemsländerna skiljer det sig mycket. Åtta av dem hade en jämn könsfördelning 2018 i Europaparlamentet, alltså 29 procent. Dessa länder var Sverige, Kroatien, Irland, Malta, Spanien, Frankrike, Lettland och Storbritannien. Av de resterande länderna hade 19 av dem mer än 60 procent män. Ett land sticker ut ur mängden – Finland – som hade mer än 60 procent kvinnor.
Låg andel kvinnor har främst länder i östra Europa. Allra lägst andel kvinnor har Estland och Cypern. Där är endast 17 procent av ledamöterna kvinnor. Av de större länderna har Polen lägst andel med 25 procent kvinnor.
Det var jämnare könsfördelning 2013. Då hade även Finland, Österrike, Estland, Nederländerna och Italien jämn könsfördelning.
Könsfördelning per land i Europaparlamentet 2018 i procent. Landet med lägst andel kvinnor står överst och därefter i stigande ordning
Källa: European Institute for Gender Equality, Gender Statistics Database
Främst män i EU-kommissionen
EU-kommissionen lägger fram lagförslag. Den kontrollerar också att medlemsländerna följer lagarna. I EU-kommissionen sitter en kommissionär från varje EU-land, totalt 28 stycken. De företräder inte sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa.
Var femte år utses EU-kommissionen av Europaparlamentet. Varje medlemsland föreslår sin kommissionär. I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska vara svensk kommissionär. I dagsläget är det Cecilia Malmström.
EU-kommissionen hade en ojämn könsfördelning 2018. Av de 28 kommissionärerna var 9 kvinnor, alltså 32 procent. Inga större förändringar har skett under åren.
Övervägande män i Europeiska rådet
Förutom Europaparlamentet och EU-kommissionen finns också det Europeiska rådet. Tillsammans med Europaparlamentet beslutar Europeiska rådet om lagförslagen från kommissionen ska gå igenom eller om de behöver ändras. I Europeiska rådet sitter alla medlemsländers stats- eller regeringschefer. Till exempel Sveriges statsminister.
Tre länder har en kvinna i Europeiska rådet. Det är Tysklands Angela Merkel, Storbritanniens Theresa May och Litauens Dalia Grybauskaite.
Övriga 25 länder har en man, däribland Sveriges statsminister Stefan Löfvén. Det innebär att Europeiska rådet består av 89 procent män.
Lägst andel kvinnor i Ungerns parlament
Varje land har ett nationellt parlament. I Sverige är det riksdagen. I de nationella parlamenten är det en ojämn könsfördelning i de allra flesta EU-länder. Endast fyra länder hade en jämn könsfördelning 2018. Dessa länder var Sverige, Finland, Spanien och Frankrike.
Könsfördelning i EU-ländernas nationella parlament 2018 i procent. Landet med lägst andel kvinnor står överst och därefter i stigande ordning
Källa: European Institute for Gender Equality, Gender Statistics Database
Lägst andel kvinnor hade Ungern med 13 procent. Tre av de länder som har jämn könsfördelning i Europaparlamentet – Kroatien, Irland och Malta – finns bland de tio länder med lägst andel kvinnor i det nationella parlamentet.
Jämfört med år 2013 har andelen kvinnor i Frankrikes parlament ökat från 26 till 40 procent. Belgien hade en jämn könsfördelning 2013, men inte 2018.
Fakta om undersökniningen
Undersökningen har utgått från det SCB kallar för kvantitativ jämställdhet.
SCB definierar kvantitativ jämställdhet som en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället. Till exempel inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner.
Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Är fördelningen någonstans mellan 40-60 procent av respektive grupp anses den ha en jämn könsfördelning.