Kort analys
Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade
Senast uppdaterad: 2019-11-13
Andelen högutbildade bland vuxna som har invandrat till Sverige de senaste åren är högre än i befolkningen som helhet. Men samtidigt har var fjärde nyinvandrad inte gått gymnasiet.
Mellan 2014 och 2017 invandrade 276 000 personer mellan 25 och 64 år. Drygt hälften av dem har en eftergymnasial utbildning. Det är en större andel än i hela Sveriges befolkning, där omkring 45 procent har en eftergymnasial utbildning.
Ungefär 33 procent av de nyinvandrade i åldern 25–64 är högutbildade, att jämföra med 28 procent av samtliga i den åldern. Som högutbildade räknas personer som har studerat i minst tre år efter gymnasiet.
Utbildningsnivå för inrikes/utrikes födda efter kön 2017, 25-64 år
Kön | Förgymnasial utbildning | Gymnasial utbildning | Eftergymnasial utbildning, mindre än tre år | Eftergymnasial utbildning, minst tre år | |
---|---|---|---|---|---|
Samtliga | Totalt | 12 | 44 | 16 | 28 |
Kvinnor | 10 | 41 | 16 | 33 | |
Män | 14 | 48 | 16 | 23 | |
Utrikes födda som invandrat 2014-2017 | Totalt | 23 | 23 | 21 | 33 |
Kvinnor | 23 | 20 | 22 | 34 | |
Män | 23 | 25 | 21 | 31 |
Åldersstruktur en förklaring
En förklaring till den höga utbildningsnivån bland nyinvandrade är åldersstrukturen. Yngre personer har generellt sett en högre utbildningsnivå än äldre. Andelen arbeten som kräver en längre utbildning ökar, vilket innebär att det blir vanligare med högre studier bland dagens yngre personer. Bland dem som invandrade under 2014–2017 är hälften 34 år eller yngre medan medianåldern i hela befolkningen är 44 år.
Trots en ålderssammansättning med många unga personer är det en relativt stor andel, 23 procent, som har högst en förgymnasial utbildning bland dem som invandrade 2014–2017.
Utbildningsnivå för inrikes/utrikes födda efter ålder 2017, 25-64 år
Befolkning (antal) | Förgymnasial utbildning | Eftergymnasial utbildning, minst tre år | ||
---|---|---|---|---|
Ålder | ||||
25-34 år | Inrikes födda | 1 028 000 | 8 | 30 |
Utrikes födda totalt |
369 000 | 19 | 32 | |
Utrikes födda, invandrat 2014-2017 |
140 000 | 19 | 37 | |
35--44 år | Inrikes födda | 908 000 | 7 | 38 |
Utrikes födda totalt |
361 000 | 20 | 32 | |
Utrikes födda, invandrat 2014-2017 |
82 000 | 25 | 31 | |
45-54 år | Inrikes födda | 1 051 000 | 8 | 24 |
Utrikes födda totalt |
289 000 | 21 | 26 | |
Utrikes födda, invandrat 2014-2017 |
38 000 | 27 | 25 | |
55-64 år | Inrikes födda | 932 000 | 15 | 19 |
Utrikes födda totalt |
219 000 | 24 | 22 | |
Utrikes födda, invandrat 2014-2017 |
15 000 | 33 | 22 |
Sju av tio från Tyskland och Kina högutbildade
Gruppen utrikes födda är heterogen i många avseenden. Utbildningsnivån skiljer sig mycket mellan personer från olika födelseländer med olika utbildningsstruktur och där man har invandrat till Sverige av olika skäl.
När det gäller stora invandringsländer finns den högsta andelen högutbildade bland personer från Tyskland och Kina. Omkring 70 procent är högutbildade. Det är långt över andelen högutbildade i hela befolkningen som är knappt 30 procent.
Även bland dem som kommer från USA, Indien och Finland är en mycket stor andel högutbildade. Personer från dessa länder har främst invandrat för att arbeta eller studera.
Tudelad bild bland syrier och irakier
Människor från länder med en stor andel förgymnasialt utbildade har i stor utsträckning invandrat av flyktingskäl. Bland personer från Somalia och Afghanistan har drygt 60 procent en förgymnasial utbildning som högsta utbildning och bland personer från Eritrea har hälften en förgymnasial utbildning.
Gruppen som har invandrat från Syrien och Irak är tudelad. Omkring 40 procent har högst en förgymnasial utbildning, men ungefär lika många har en eftergymnasial utbildning. Det är något lägre än för hela befolkningen i åldern 25–64 år.
Utbildningsnivå 2017 för nyinvandrade (20 vanligaste födelseländerna), procent
I och med att invandringen varit stor de senaste fyra åren och andelen med en förgymnasial utbildning är förhållandevis hög, blir också gruppen av nyinvandrade med endast en kortare utbildning stor. Många har dessutom en utbildningsbakgrund som är kortare än motsvarande en fullföljd svensk grundskoleutbildning vilket gör att vägen till etablering på den svenska arbetsmarknaden kan bli lång.
Fakta om statistiken
Resultaten bygger på uppgifter som är hämtade från SCB:s register Befolkningens utbildning (Utbildningsregistret), version 2017. Totalt saknas 2017 uppgift om utbildningsnivå för 2,2 procent av befolkningen.
I rapporten används en statistisk metod, imputering, för dem som saknar uppgift om utbildningsnivå. Imputeringen innebär att saknade värden ersätts med skattade värden för de personer som saknar uppgift om utbildningsnivå.
För var fjärde person som invandrat 2014–2017 saknas uppgift om utbildningsnivå i Utbildningsregistret. Det innebär att de redovisade andelarna för gruppen nyinvandrade är betydligt mer osäkra än för hela befolkningen.