Antalet lärare i Sverige har ökat det senaste decenniet och är nu det högsta sedan lärarregistret började arkiveras år 1978. Hösten 2019 fanns det drygt 104 000 lärare verksamma i grundskolan.

75 procent av dagens lärare är kvinnor och könsfördelningen har varit näst intill oförändrad under hela 2000-talet. Under 1980-talet var de manliga lärarna tillfälligt fler, de uppgick då till en dryg tredjedel av den totala lärarkåren. Kvinnorna har dock alltid varit majoritet i yrket. 2019 var 96 procent av personalen i förskolan och 52 procent av lärarna i gymnasieskolan kvinnor.

Lägre andel lärare med lärarexamen

Inte på 30 år har vi haft en lägre andel examinerade lärare i Sverige än nu. Förra året hade 78 procent av lärarna examen, att jämföra med 1993 års toppnotering på 93 procent. Könsgapet har också blivit större. 1999 hade 89 procent av kvinnorna och 80 procent av männen lärarexamen. Motsvarade siffror för 2019 låg på 82 respektive 66 procent.

Andel grundskollärare per kön, och andel med lärarexamen år 1990-2019

Källa: Skolverkets lärarregister 1990-2019

Fördubbling av lärare som är över 60 år

Andelen lärare som passerat 60-årsstrecket har också ökat. På 20 år har det skett en fördubbling av yrkesverksamma i denna åldersgrupp, från 6 procent 1999 till 12 procent 2019. Allra högst var andelen äldre omkring år 2010. Då var 15 procent av dem som fortfarande arbetade som lärare över 60 år gamla.

Andelen lärare som är yngre än 40 år har ända sedan 1999 legat konstant på lite över 30 procent. Även lärarnas medelålder har sedan dess legat på mellan 45 och 47 år.

Det verkar som om fler lärare tog examen förr. Förra året innehade 87 procent av lärarna över 60 år en lärarexamen. För 20 år sedan var samma siffra i den aktuella åldersgruppen hela 96 procent.

Skillnaden märks lika tydligt bland de yngre lärarna. Hälften av dem som var max 29 år gamla 2019 hade en lärarexamen. År 1999 var samma siffra i åldersgruppen 65 procent. 

Procentuell åldersfördelning över grundskollärare, år 1999-2019

Källa: Skolverkets lärarregister 1999-2019

Lärartäthet och nya grundskollärare

Lärartätheten har de senaste 20 åren legat still på omkring 12 elever per heltidstjänst. Antalet lärare och elever följer varandra över tid. När det blir färre respektive fler elever, behövs också färre respektive fler lärare. 

Lärartätheten mäter dock enbart det totala antalet lärartjänster i skolan. Ingen hänsyn tas till faktisk undervisningstid, om lärarna har fått fler administrativa arbetsuppgifter på sina bord eller om undervisningssituationen har blivit mer eller mindre komplicerad. Lärartätheten i sig är därför ett ofullständigt mått på hur lärarnas arbetssituation har utvecklats över tid.

När lärarkåren ökar i storlek tenderar också andelen lärare med examen att sjunka. Andelen med examen hos de nya lärarna är samtidigt lite underskattad, eftersom det finns en eftersläpning i rapporteringen av uttagna examina. Av förra årets drygt 10 000 nyanställda grundskollärare i Sverige hade 35 procent en lärarexamen. Av de nyanställda kvinnorna var 40 procent examinerade och av de nyanställda männen var 22 procent examinerade. Av samtliga nya grundskollärare 2019 var 69 procent kvinnor och 31 procent män.

Antal nya grundskollärare med respektive utan lärarexamen, år 1999–2019

Källa: Skolverkets lärarregister 1999-2019

Fakta om statistiken

Lärare avser här personer i grundskolan som har pedagogiska arbetsuppgifter med elever och ansvarar för egen undervisning för (normalt sett) en grupp elever. Inklusive speciallärare och specialpedagoger.

Lärarexamen avser alla typer av lärarexamina från Svenska universitet och högskolor, äldre lärarutbildningar motsvarande examen samt validerade utländska lärarutbildningar. Detta mått är därför inte samma sak som lärarlegitimation.

Nya grundskollärare avser här personer som för första gången rapporterats som lärare i grundskolan aktuell årgång. Måttet tar inte hänsyn till om personen funnits rapporterad på annan tjänst tidigare.