Inom EU används måttet Maastrichtskulden för att mäta och jämföra medlemsländernas skuldnivåer i den offentliga sektorn. Enligt kriterierna som medlemsländerna ska uppfylla får skulden inte överstiga 60 procent av landets BNP.

Trots det är det ett antal medlemsländer som inte uppfyller skuldkravet. Men skuldkvoten för EU-länderna har ändå förbättrats varje år den senaste femårsperioden.

Skulderna lägst i Estland och högst i Grekland

Estland har den lägsta skuldkvoten på 8 procent av BNP. Därefter följer Bulgarien och Luxemburg med skuldkvoter på strax över 20 procent. 

Grekland är ett extremfall åt andra hållet med en skuldkvot på 177 procent av BNP, vilket är högst i EU. Grekland hamnade i akut ekonomisk kris i kölvattnet av finanskrisen och har fortfarande en hög statsskuld.

Den offentliga sektorns bruttoskuld (skuldkvoten), i procent av BNP

Källa: Eurostat/Macrobond 2019

Italien i en svår ekonomisk situation

Flera av de länder som coronapandemin slagit hårdast mot, som Italien, Spanien, Frankrike och Belgien, är länder med en hög skuldnivå på strax under eller över 100 procent av BNP.

Italien, som är ett av länderna som drabbats allra hårdast har EU:s näst högsta skuldkvot. Den ligger på 135 procent av BNP. Skulden har legat på en mycket hög nivå sedan 1995 när man började mäta.

Den offentliga sektorns bruttoskuld (skuldkvoten) år 2000-2019, i procent av BNP vid utgången av respektive år

Källa: Eurostat/Macrobond 2000-2019

Där skiljer sig Italien från Portugal och Spanien vars skulder sköt i höjden först efter finanskrisen. De senaste fem åren har läget försämrats ännu mer för Italien, vars ekonomi växer långsamt ur ett EU-perspektiv.

Av Europas största ekonomier är det endast Tyskland som uppfyller skuldkravet. Landets skuldkvot uppgick till 59,8 procent vid utgången av 2019 och klarade kriteriet med liten marginal.

Sveriges skuldkvot bland EU:s lägsta

Sverige uppfyller skuldkravet med råge. Skuldkvoten har sjunkit de fem senaste åren och vid utgången av 2019 var den nere i 35 procent av BNP. Det är den sjätte lägsta skuldkvoten i EU.

Men så har det inte alltid sett ut. När Sverige gick med i EU-samarbetet 1995 låg skuldkvoten på närmare 70 procent av BNP. Åren som följde sjönk skulden relativt mycket och har legat under 50 procent större delen av 2000-talet. I många EU-länder ökade skulden åren efter finanskrisen, men inte i Sverige.

I Danmark ökade skuldkvoten efter finanskrisen, men uppgången skedde från en låg nivå och den har därefter sjunkit tillbaka. I slutet av 2019 hade Danmark den femte lägsta skuldkvoten i EU och var därmed något lägre än Sveriges. Även Finland klarade skuldkravet om än med en liten marginal. Norge deltar förvisso inte i EU-samarbetet, men 2019 låg landets skuldkvot på strax över 40 procent av BNP.

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser