De senaste åren har invandringen av arbetsmigranter med familjer utgjort i genomsnitt 16 procent av invandringen av medborgare i länder utanför Norden och EU. Mellan 2007 och 2018 ökade den från knappt 2 000 till över 20 000 personer. En förklaring till ökningen är en regeländring som infördes 2008: Arbetsmarknaden öppnades för alla som har ett anställningserbjudande och kan försörja sig själva.

Arbetskraftsmigranter är en förhållandevis rörlig grupp. De stannar ofta bara några år i Sverige innan de utvandrar. Fyra av tio medborgare i länder utanför Norden och EU som utvandrat från Sverige under de senaste tre åren kom hit som arbetstagare.

I den här artikeln studeras arbetskraftsmigranter utifrån vilka länder de kommer från, vad de arbetar med i Sverige och hur deras inkomster ser ut. För att göra detta har arbetstagare i åldern 20-60 år som invandrade under perioden 2011–2016 valts ut. För att ingå i vår uppföljning ska de även ha bott kvar i Sverige i slutet av 2017.

Totalt invandrade drygt 36 000 personer under perioden, varav 17 600 bodde kvar i landet och var förvärvsarbetande i slutet av 2017. En stor majoritet av de som kvar var män: 13 300, eller 74 procent. 4 300 var kvinnor.

Kina och Indien vanligaste länderna

Människor kommer till Sverige från världens alla hörn för att arbeta. Arbetskraftsmigranter från inte mindre än 115 olika länder invandrade under 2011–2016. Det vanligaste medborgarskapslandet bland kvinnor var Kina med 660 personer. Näst vanligast var Indien följt av Iran, USA och Mongoliet. Nästan sex av tio kvinnor kom från andra länder.

Omkring 2 200 av männen var indiska medborgare, vilket motsvarar 17 procent av de män som invandrade för arbete under den här perioden. Drygt 1 400 av männen var kinesiska medborgare medan 1 200 var turkiska. Andra vanliga medborgarskapsländer bland män var Irak och Serbien.

Medborgarskapsländer bland personer som invandrade av arbetsmarknadsskäl 2011–2016 och ännu bodde i Sverige 2017

Procentuell fördelning och totalt antal. Medborgare i länder utanför Norden och EU

Källa: Databasen STATIV, 2017

Många it-specialister

Att flytta till Sverige för att arbeta som it-arkitekt, systemutvecklare eller testledare var vanligast bland både kvinnor (11 procent) och män (17 procent). För kvinnorna var det näst vanligast att arbeta inom yrkesgruppen städare och hemservicepersonal, 8 procent. Därefter kommer jobb som skötare, vårdare och personliga assistenter. Andra vanliga yrken var inom service, omsorg och försäljning eller yrken som kräver någon form av fördjupad högskolekompetens. De senare var ofta inom olika civilingenjörsyrken eller som universitetslärare, revisorer, finansanalytiker eller fondförvaltare. När det gäller yrken inom service, omsorg och försäljning var det ofta som kockar och kallskänkor eller snabbmatspersonal, köks- eller restaurangassistenter.

Den näst vanligaste yrkesgruppen bland män var att arbeta som kock eller kallskänka. Det gjorde 12 procent, medan 11 procent arbetade inom gruppen snabbmatspersonal, köks- och restaurangassistenter. 8 procent arbetade inom ett civilingenjörsyrke. Inom resten av de tio vanligaste yrkena arbetar omkring två till tre procent inom respektive grupp. Liksom bland kvinnorna handlar det om yrken som antingen kräver någon form av högskolekompetens eller fördjupad högskolekompetens, om yrken inom service, vård och försäljning eller om yrkeskategorier som kräver en kortare utbildning eller introduktion.

De tio vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor som invandrade av arbetsmarknadsskäl 2011–2016 och ännu bodde i Sverige 2017

Procentuell fördelning. Medborgare i länder utanför Norden och EU

De tio vanligaste yrkesgrupperna bland män som invandrade av arbetsmarknadsskäl 2011–2016 och ännu bodde i Sverige 2017

Procentuell fördelning. Medborgare i länder utanför Norden och EU

Källa: Databasen STATIV, 2017

Ett av de vanligaste medborgarskapsländerna var Kina. För de kinesiska männen var det vanligast med ett arbete inom yrkesgruppen kock och kallskänkor, närmare 40 procent hade ett sådant jobb. Bland kvinnorna var det vanligast med ett civilingenjörsyrke, vilket 14 procent hade.

Bland de indiska medborgarna var det vanligast för både kvinnor och män att ha ett yrke inom gruppen it-arkitekter, systemutvecklare och testledare. Omkring 50 procent av dem hade det.

Iranska kvinnor hade ofta ett yrke inom yrkesgruppen skötare, vårdare och personliga assistenter medan kvinnor från USA vanligen hade ett läraryrke. Antingen inom grundskolan eller på universitet. Av de Mongoliska kvinnorna arbetade 34 procent inom ett städyrke.

Av de turkiska männen hade 40 procent ett arbete som snabbmatspersonal, köks-och restaurangbiträden. Det vanligaste yrket (12 procent) bland män från Iran var ett civilingenjörsyrke medan motsvarande för män från Serbien var inom byggnads- eller anläggningsyrken (12 procent).

Många av de yrken som arbetskraftsmigranter i Sverige arbetar inom räknas som bristyrken. Det vill säga yrken där det inte finns tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens för att bemöta den efterfrågan som finns. Det gäller till exempel yrken inom it, så som programmerare och systemvetare, samt flera grupper av civilingenjörer. Därutöver är det exempelvis brist på kockar. Under senare år har det även varit en stor brist på byggnadsarbetare.

Arbetskraftsmigranter hade lägre medianinkomst

Det är vanligare för män än kvinnor med en hög förvärvsinkomst. Över 20 procent av männen hade en sammanräknad förvärvsinkomst på 500 000 kronor eller mer under 2017. Motsvarande andel bland kvinnor var 16 procent. Fördelningen mellan olika inkomstklasser är annars relativt likartad för kvinnor och män. Den vanligaste årliga förvärvsinkomsten var mellan 200 000 och 300 000 kronor, vilket gäller för omkring 30 procent av kvinnorna och männen. Det motsvarar en månadsinkomst på cirka 17 000–25 000 kronor.

Medianinkomsten för kvinnor var under 2017 drygt 320 000 kronor, och för män knappt 336 000. Det kan jämföras med medianinkomsten för förvärvsarbetande inrikes födda i åldrarna 20–60 år som var 326 000 kronor för kvinnor och 394 000 kronor för män.

Sammanräknad förvärvsinkomst bland kvinnor och män som invandrade av arbetsmarknadsskäl 2011–2016 och ännu bodde i Sverige 2017

Procentuell fördelning. Medborgare i länder utanför Norden och EU

Källa: Databasen STATIV, 2017

Knappt någon med försörjningsstöd

Arbetskraftsmigranterna som kommer till Sverige har ibland sin familj med sig eller så bor de ensamma. Av de 17 600 arbetskraftsmigranterna bodde ungefär hälften med en partner under 2017.

I och med att denna grupp invandrar till ett arbete är behovet av försörjningsstöd vanligtvis inte så stort. Av de som invandrade under den studerade sexårsperioden och var registrerade i Sverige 2017 bodde ett tjugotal personer i ett hushåll som hade mottagit försörjningsstöd det året. Det motsvarar knappt 0,2 procent av de arbetskraftsmigranter som studeras i denna artikel.

Definitioner

Gruppen arbetskraftsinvandrare består av medborgare i länder utanför Norden och EU som invandrat till Sverige och fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. För att räknas som folkbokförd ska man ha som avsikt att bosätta sig i Sverige i minst 12 månader. I den här artikeln studeras de som invandrat och folkbokförts under åren 2011–2016 och som var folkbokförda samt förvärvsarbetande i Sverige i slutet av år 2017. År 2017 används då det är året för de senaste tillgängliga uppgifterna om yrke och inkomst i SCB:s register. Arbetskrafts-migranterna var mellan 20 och 60 år då de invandrade. Med EU avses 2017 års medlemsländer.

Omkring 3 800 personer som invandrade 2011–2016 och var folkbokförda 2017 räknas som ej förvärvsarbetande då det saknas kontrolluppgifter från arbetsgivare eller företagarinkomst för dem det sista året. Av dessa var tillhörde 20 personer ett hushåll som fått försörjningsstöd under 2017 men för de flesta saknas information i SCB:s register Det kan tyda på att personerna i den här gruppen är folkbokförda i Sverige men i själva verket har lämnat landet.

1 200 personer räknas som ej förvärvsarbetande men med en kontrolluppgift från arbetsgivare eller företagarinkomst under 2017. De flesta av dessa hade en sammanräknad förvärvsinkomst under 100 000 kronor år 2017. Av dessa tillhörde 17 ett hushåll med försörjningsstöd.

Förvärvsinkomst består av löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet samt av exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning.

Med yrke avses i första hand det yrke som uppehållstillståndet är beviljat för. I de fall uppgifter saknas om yrke vid invandringen har yrkesuppgifter från 2017 använts.

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser