Det drar ihop sig mot jul och julklappar och även i år väntas handeln slå nya rekord. Den ekonomiska standarden för hushållen i Sverige har ökat markant under 2000-talet. Sveriges befolkning har alltså betydligt mer pengar att spendera eller spara i dag än för 20 år sedan. Och då har hänsyn tagits till inflationen.

– Om man jämför med 1999 var den ekonomiska standarden för Sveriges befolkning drygt 60 procent högre 2020. Det som 1999 var medianvärdet i befolkningen är i dag nära gränsen för det som kallas låg ekonomisk standard, säger Hans Heggemann, utredare på SCB.

De som har låg ekonomisk standard ligger på en nivå som är lägre än 60 procent av medianvärdet i hela befolkningen.

Ökningar för barnfamiljer, ensamstående och äldre

Hur ser det då ut i kronor för olika typer av hushåll? Här kommer att par exempel. År 1999 låg medianvärdet för den disponibla inkomsten för en familj med två vuxna och två barn på 33 000 kronor per månad, räknat i dagens priser. År 2020 låg beloppet på 57 000 kronor, mer än 70 procent högre. En ökning i fasta priser på 22 000 kronor i månaden, eller drygt en kvarts miljon per år.

Även för ensamstående med barn har ökningen varit stor.

– En ensamstående kvinna med ett barn hade 2020 en disponibel inkomst på cirka 25 000 kronor, vilket var 8 500 kronor mer i månaden än ett motsvarande hushåll hade 1999. Det var en ökning på över 50 procent, säger Hans Heggemann.

Också för de äldsta har inkomsterna ökat, dock inte i samma omfattning som för barnfamiljerna. En ensamstående kvinna över 80 år hade 2020 cirka 14 000 kronor i månaden i disponibel inkomst och det var drygt 4 000 kronor mer än vad som var fallet 1999. Ensamstående män i denna åldersgrupp hade närmare 16 000 kronor i disponibel inkomst, vilket var drygt 5 000 kronor mer än 1999.

Befolkningens ekonomiska standard 1999–2020, medianvärde. Kronor.

Högst och lägst ekonomisk standard

Men det vi redovisar här är medianvärden. Alla har det inte lika gott ställt. Ungefär åtta procent av befolkningen och tolv procent av barnen bor i ett hushåll som har en ekonomisk standard som inte ens är hälften av medianfamiljens.

– Det är fördubblade andelar jämfört med 1999. Då var andelen i befolkningen drygt fyra procent och bland barnen sex procent, säger Hans Heggemann

I andra sidan av inkomstskalan finns ungefär sju procent av befolkningen som har mer än dubbelt så hög ekonomisk standard som medianhushållet. Den andelen har ökat marginellt under 2000-talet.

– Sammanfattningsvis så har alltså den svenska befolkningen fått betydligt mer pengar i plånboken under 2000-talet, samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat, säger Hans Heggemann.

Andel i befolkningen med låg ekonomisk standard 1999–2020, procent.

Givandets glädje…

Det finns också mycket att skriva om hur hushållen spenderar sina pengar. I dessa tider ska vi dock nöja oss med att konstatera att vi lägger drygt 20 miljarder kronor på julklappar, eller ungefär 2 000 kronor per person, och att vi årligen skänker cirka 10 miljarder kronor till välgörande ändamål. Men då ingår även gåvor från företag och organisationer.