Till innehåll på sidan

Kort analys

Stora chanser till arbete efter yrkesgymnasium

Senast uppdaterad: 2022-09-21

Arbetsgivarna söker med ljus och lykta efter personer som har gått gymnasieskolans yrkesprogram, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 2021. Sedan den nya gymnasieläroplanen infördes 2011 har intresset för yrkesprogrammen minskat, samtidigt som allt fler med motsvarande utbildning väntas gå i pension de närmaste åren.

Arbetsgivarna efterfrågar särskilt arbetskraft från yrkesprogram inom teknik och tillverkning. Men trycket är stort även på sökande med utbildning inom andra yrkesområden, som restaurang- och naturbruksprogrammen.

– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Andel arbetsgivare som uppger brist på nyutexaminerade sökande från respektive yrkesprogram 2014–2021, procent

Diagram 1 Andel-arbetsgivare-som-uppger-brist-på-nyutexaminerade-sökande-från-respektive-yrkesprogram-2014-–-2021 (1).png

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning som kartlägger arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft med en viss utbildning och hur samma arbetsgivare upplever tillgången på sökande med motsvarande kompetens.

– Den samlade bristen på nyutexaminerad arbetskraft för ett urval gymnasiala yrkesutbildningar har ökat från en nivå kring 40–60 procent 2014 till 60–80 procent 2021, säger Karolina Eriksson.

Arbetsgivarna har särskilt svårt att få sökande till tjänster som kräver utbildning inom automation, fordonsteknik, transport och restaurang.

– Arbetsgivare söker kanske i första hand personer med yrkeserfarenhet om de har behov av att rekrytera, men om det råder brist på sökande blir sannolikt även nyutexaminerade personer mer intressanta att anställa, säger Karolina Eriksson och fortsätter:

– Utbildningsgrupper där arbetsgivare rapporterar brist även på nyutexaminerade arbetssökande blir därför en signal om att bristen på sökande i den aktuella utbildningsgruppen är särskilt stor.

Sysselsatta personer som är utbildade inom bygg, fordon, automation, naturbruk, industriteknik eller transport utgör en väsentlig del av arbetskraften. Totalt finns cirka 550 000 sysselsatta som har någon av dessa utbildningar, vilket motsvarar mer än var tionde sysselsatt. Det ger också perspektiv på vilken inverkan bristen på yrkesutbildade kan ha på den svenska arbetsmarknaden i stort.

Yrkesprogrammen sjönk i popularitet

Skolverkets statistik över antagna och examinerade från gymnasieskolan visar att yrkesprogrammen blev mindre populära bland elever i samband med gymnasiereformen 2011. En förändring i den nya läroplanen med bäring specifikt på yrkesprogrammen var att programmens högskoleförberedande kurser blev frivilliga i stället för att ingå i yrkesprogrammens kärnämnen.

Efter reformen 2011 sjönk antalet avgångselever från gymnasieskolans yrkesprogram under flera år för att sedan långsamt öka igen. Läsåret 2020/2021 var antalet avgångselever cirka 31 000, vilket var i nivå med läsåret 2013/2014 då elever började examineras efter den nya läroplanen för gymnasieskolan från 2011.

Nedgången märks särskilt från bygg- och restaurangprogrammet. Antalet elever som gick ut programmen med inriktning mot fordon, transport och naturbruk minskade inte lika mycket.

– Det kan också finnas andra orsaker till nedgången i antalet avgångselever från yrkesprogrammen, som branschkonjunktur eller demografiska faktorer. Det föddes till exempel ovanligt få barn i Sverige i slutet av 1990-talet, säger Karolina Eriksson.

Förändring i antal avgångselever 2021 jämfört med 2014, per yrkesprogram, antal

Diagram 2 Förändring-i-antal-avgångselever-2021-jämfört-med-2014_-per-yrkesprogram.png

Obalans i tillgång och efterfrågan

Brist på sökande inom vissa utbildningsgrupper visar på en obalans i tillgång och efterfrågan på utbildade. Tillgången på utbildad arbetskraft beror, förutom det årliga tillskottet av nyutexaminerade, även på flera andra faktorer, som pensionsavgångar eller byte av yrke. Tillgången på sökande skiljer sig också åt mellan olika delar av landet och mellan olika verksamheter. Om bristen ska avhjälpas spelar alla dessa faktorer in, givet att efterfrågan är densamma.

Pensionsavgångar att vänta

Om man ser till gruppen yrkesverksamma med någon av de yrkesutbildningar vi tittar närmare på i den här artikeln så har antalet personer som är 60 år eller äldre ökat med 50 procent mellan 2015 och 2019, från 42 000 till 63 000 personer.

– Den här ökningen av yrkesverksamma personer som når pensionsåldern under de närmaste åren, jämfört med antalet examinerade från yrkesprogrammen, visar på en risk för att det blir ett glapp – att antalet som går ut gymnasieskolan inte täcker antalet som går i pension, säger Karolina Eriksson.

Antal förvärvsarbetande med respektive yrkesutbildning i åldern 60 år och äldre, år 2014 och 2019

Diagram 3 Antal-förvärvsarbetande-med-respektive-yrkesutbildning-i-åldern-60-år-och-äldre.png

Tidigare i år antog riksdagen ett förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Syftet med förslaget är att göra yrkesprogrammen mer attraktiva för elever som inte har bestämt sig för om de vill fortsätta till högre studier eller inte. Det kommer fortfarande finnas möjlighet att välja bort kurserna som ger högskolebehörighet, men skillnaden jämfört med tidigare är att de kommer att ingå som ordinarie kurser i utbildningsprogrammet. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången för utbildningar som startar höstterminen 2023. Därmed examineras de första eleverna våren 2026.

Ökad brist för yrkesprogrammen

– I propositionen som ligger till grund för lagändringen hänvisar regeringen bland annat till resultaten från Arbetskraftsbarometern 2020, som påvisar brist på utbildade för sju av tretton undersökta gymnasiala yrkesprogram. I den följande mätningen från 2021 råder brist på utbildade för nio av de tretton yrkesprogram som ingår i undersökningen, säger Karolina Eriksson.

Som komplement till resultaten från Arbetskraftsbarometern kan nämnas att såväl SCB:s rapport Trender och prognoser 2020 och Arbetsförmedlingens yrkesprognoser gör bedömningen att dagens underskott på yrkesutbildad arbetskraft kvarstår även på sikt.

Fakta

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning där SCB frågar arbetsgivare om de har haft behov av att rekrytera under året och om det i så fall har funnits gott om sökande till annonserade tjänster, lagom många eller tvärtom varit svårt att få in ansökningar från personer med rätt kompetens. Arbetsgivarna får också svara på hur de bedömer att antalet anställda med respektive utbildning kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Arbetskraftsbarometern ger information om det aktuella arbets-marknadsläget och framtidsutsikterna de närmaste åren för cirka 70 utbildningsgrupper, varav 13 är gymnasieutbildningar och 59 är högskoleutbildningar.

Med brist på sökande menar vi i den här artikeln att mer än hälften av arbetsgivarna som har haft behov av att rekrytera personal under det senaste året, har haft brist på sökande med rätt utbildning till vakanta tjänster.

Referenstiden för Arbetskraftsbarometern för 2021 avser förhållanden under perioden september 2020 till och med augusti 2021.

 

Länkar

Arbetsgivarnas bedömning av tillgången på arbetssökande efter yrkeserfarenhet och utbildning. År 2005 - 2021.
Trender och Prognoser 2020
Arbetskraftsbarometern
Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverket
Proposition 2021/22:94: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram - Regeringen

 

 

Text- och innehållsansvariga