Ungefär en femtedel av alla svenska studenter som börjar studera till läkare gör det utomlands. Läkarprogrammet är ett av de svåraste programmen att bli antagen till i Sverige, vilket kan förklara varför många söker sig till utbildningen i andra länder. I jämförelse med dem som studerar i Sverige tenderar de som läser till läkare utomlands att ha något lägre betyg.

Intresset för att studera till läkare utomlands har varierat över tid. Störst var det under 2007, då 700 svenska studenter, eller 38 procent, började läsa läkarprogrammet i andra länder.

Fler platser på läkarprogrammet i Sverige

Efter 2007 har antalet svenska studenter som påbörjat läkarstudier utomlands minskat, till att under de senaste åren ligga omkring 400 studenter per år.

– En möjlig förklaring till det minskade intresset för utlandsstudier kan vara att antalet platser vid läkarprogrammet i Sverige har ökat. Jämfört med 2003 har de ökat med 600, från omkring 1 100 till 1 700 platser, säger Angelina Nyström, statistiker på SCB.

Nybörjare på läkarprogrammet 2003–2022

Lettland numera populäraste studielandet

Vilka länder som har lockat flest svenska läkarstudenter har varierat över tid, men det har alltid varit länder främst inom EU.

– Fram till 2005 låg Danmark i topp, året efter tog Polen över. Polens popularitet sjönk efter ett tag kraftigt och sedan 2020 är Lettland det populäraste landet för svenska läkarstudenter, säger Angelina Nyström.

Även Litauen och Bulgarien har under senare år blivit mer populära länder bland svenska läkarstudenter.

Det kan finnas flera möjliga förklaringar till svängningarna. Danmark beslutade att ändra sina antagningsregler 2007, vilket gjorde att det blev svårare för svenskar att komma in på läkarprogrammet där. Tidigare gynnades svenskar av att betygssystemen såg olika ut, eftersom det var lättare att nå toppbetyg i Sverige än i Danmark.

– En trolig anledning till att intresset för läkarutbildningen i just Polen har minskat är att den inte är legitimationsgrundande, vilket innebär att det krävs en så kallad allmäntjänstgöring (AT) för att få läkarlegitimation efter den utbildningen, säger Angelina Nyström.

Ändrad läkarutbildning i Sverige

Tidigare krävdes även AT för dem som läste utbildningen i Sverige för att få läkarlegitimation, men hösten 2021 gjordes den svenska utbildningen om till att bli legitimationsgrundande. Utbildningen gick i samband med det också från att vara fem och ett halvt år till sex år.

– De svenska studenter som läser till läkare utomlands har under de senaste åren börjat söka sig till länder där utbildningen är just legitimationsgrundande, säger Angelina Nyström.

För att få arbeta som läkare i Sverige krävs en svensk läkarlegitimation. Det är i regel lättare för utbildade inom EU/EES att få tillstånd att arbeta som läkare i Sverige. För läkare som är utbildade utanför EU/EES kan det krävas kunskapsprov eller kompletterande utbildning för att få arbeta här.

Länder med flest svenska nybörjare på läkarprogrammet under 2003–2022

De flesta kommer tillbaka och arbetar i Sverige

Majoriteten, 84 procent, av dem som påbörjat en läkarutbildning utomlands var folkbokförda i Sverige efter tio år, och mer än hälften, 61 procent, var sysselsatta som läkare. Av de läkarstudenter som var folkbokförda i Sverige men som inte arbetade som läkare, hade de flesta läst färre terminer utomlands än vad som krävs för att ta examen.

En del väljer att påbörja sin läkarutbildning utomlands för att sedan återvända till Sverige och fortsätta utbildningen här. Ungefär en sjättedel av dem som kommer tillbaka till Sverige och arbetar som läkare här, har också läst en del av utbildningen i Sverige.

Svenska studenter som påbörjat läkarutbildning utomlands 2003–2011 och deras sysselsättning tio år senare

Andelen som kommer tillbaka och arbetar som läkare i Sverige är störst bland dem som utbildat sig i östeuropeiska länder, som till exempel Polen, Lettland och Rumänien. Av de mest populära länderna är andelen som är folkbokförda i Sverige efter tio år som lägst för dem som utbildat sig i Storbritannien. Det är även många som har utbildat sig i USA, Tyskland, Norge och Danmark som stannar kvar i utlandet.

Större andel som jobbar i Sverige bland dem som studerat här

– De läkare som utbildat sig i Sverige arbetar också i högre grad som läkare här, jämfört med de svenskar som påbörjat sin läkarutbildning utomlands, säger Angelina Nyström.

Av dem som började studera till läkare i Sverige mellan 2003 och 2011 var 98 procent folkbokförda i Sverige efter tio år, och 84 procent arbetade som läkare.

Fakta

Uppgifter om utlandsstudier kommer från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och omfattar studenter som haft studiemedel från CSN för studier utomlands och som anordnat sina studier på egen hand. Personer som reser utomlands för att studera utan studiemedel från CSN ingår inte i statistiken.

Betygsuppgifterna är beräknade från SCB:s register över slutbetyg i gymnasieskolan.

Uppgifter om yrke hämtas från SCB:s yrkesregister som innehåller uppgifter om yrke för dem som klassas som förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Klassificeringen av förvärvsarbetande baseras huvudsakligen på de månatliga arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) som tas fram av Skatteverket. För att klassificeras som förvärvsarbetande ska personen ha fått en lön i november det aktuella året som överstiger 99 kronor eller bedriva aktiv näringsverksamhet. Därutöver ska personen vara folkbokförd i Sverige den 31 december samma år och vara mellan 16 och 74 år gammal. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, till exempel på grund av sjukdom eller föräldraledighet, ingår. Som anställd räknas också företagare som driver sitt bolag som aktiebolag.

Yrke är klassificerat och grupperat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). Genom SSYK-koden har de som arbetar som läkare identifierats.

Länkar

Internationell studentmobilitet i högskolan

Yrkesregistret med yrkesstatistik

Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2021/22