I länder med hög levnadsstandard är det vanligt att använda relativa mått för att beskriva människors ekonomiska situation. Ekonomisk standard definieras då i relation till omgivningen och resten av samhället.

Att leva med låg ekonomisk standard är inte detsamma som att vara fattig, utan kan snarare indikera om någon är i riskzonen för fattigdom.

När ett hushålls årliga inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för alla hushåll i Sverige räknas det som låg ekonomisk standard. År 2021 låg gränsen för låg ekonomisk standard för en ensamstående person på 167 000 kronor, vilket motsvarar en disponibel inkomst på 13 900 kronor i månaden. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn låg gränsen på 409 000 kronor, eller 34 100 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Nära en halv miljon barn lever med låg ekonomisk standard i Sverige

Nära 18 procent av alla barn mellan 0–19 år i Sverige bodde i hushåll med låg ekonomisk standard 2021, vilket motsvarar ungefär 427 000 barn. Men skillnaderna mellan barn med olika bakgrund är stora. Bland de som är födda i Sverige var andelen strax över 14 procent, medan andelen bland de utrikes födda barnen var drygt 50 procent.

Andelen utrikes födda barn med låg ekonomisk standard har legat runt eller strax över 50 procent under 2010-talet, med en toppnotering strax över 53 procent år 2017. För barn i de andra grupperna minskade andelen något under samma period.

Flyktingkrisen 2015 är troligen en bidragande orsak till att andelen utrikes födda barn med låg ekonomisk standard var något högre i slutet av 2010-talet jämfört med början av decenniet.

Den ekonomiska standarden varierar bland de barn som är utrikes födda, då tiden deras familjer har bott i Sverige spelar stor roll för möjligheten till försörjning. För de som tillbringat mer än 10 år i Sverige var andelen med låg ekonomisk standard 28 procent, jämfört med ungefär 55 procent för de med kortare vistelsetid. 

Andel barn 0–19 år i hushåll med låg ekonomisk standard 2011–2021

 

När det kommer till barn som är födda i Sverige är det även inom den gruppen stora skillnader. Av de barn som har två inrikes födda föräldrar levde knappt 8 procent med låg ekonomisk standard. För barn med två utrikes födda föräldrar låg andelen på 39 procent.

Sett till sammansättningen av gruppen barn 0–19 år har den förändrats de senaste 10 åren. År 2011 utgjorde de utrikes födda barnen drygt sju procent av alla barn 0–19 år. 2021 uppgick andelen till strax under 11 procent. Bland barn födda i Sverige minskade andelen med två inrikes födda föräldrar med nio procentenheter, till 61 procent.

Hällefors har störst andel barn med låg ekonomisk standard

I 105 av landets 290 kommuner levde över 60 procent av de utrikes födda barnen med låg ekonomisk standard år 2021. I 30 kommuner låg andelen över 70 procent. Allra störst var andelen i Hällefors i Örebro län, med nästan 90 procent. Allra minst andel hade Täby i Stockholms län, med knappt 13 procent.

Mellan 2015–2021 har andelen utrikes födda barn med låg ekonomisk standard minskat något på riksnivå. Det är däremot stora skillnader i utveckling mellan kommunerna. I 35 kommuner ökade andelen utrikes födda barn med låg ekonomisk standard med mer än 10 procentenheter. I många av de kommunerna ökade dock också andelen utrikes födda barn.

Många kommuner där det har varit stora ökningar av andelen inrikes födda barn med låg ekonomisk standard har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Ökningen sker framför allt bland de barn som är födda i Sverige men som har två föräldrar som invandrat.

Kommunerna med störst ökning respektive minskning av andelen inrikes respektive utrikes födda barn med låg ekonomisk standard, 2015–2021

 

Utrikes födda barn		Inrikes födda barn
Kommun	Förändring i procentenheter	Kommun	Förändring i procentenheter
Vansbro	29,6	Högsby	8,5
Gagnef	23,3	Hultsfred	7,1
Hammarö	18,9	Ljusnarsberg	6,4
Hällefors	16,3	Hylte	6,4
Kungälv	16,2	Eda	6
Sverige	‑1,3	Sverige	‑0,1
Arjeplog	‑28,2	Pajala	‑6,3
Övertorneå	‑25,8	Landskrona	‑4,7
Arvidsjaur	‑25,1	Norsjö	‑4,1
Boxholm	‑22	Rättvik	‑4,1
Surahammar	‑20,1	Karlsborg	‑3,8

Se listan med alla Sveriges kommuner

Kommunerna som har störst andelar utrikes födda barn med låg ekonomisk standard är spridda över landet och ligger överlag långt från storstadsområdena. Flera av dem har även tagit emot många flyktingar under senare år. Kommunerna med de minsta andelarna ligger ofta i storstadsområdena.

Hur ser det ut för barnen i din kommun?

I vårt analysverktyg kan du se hur stor andel barn som lever med låg ekonomisk standard i din kommun. Du kan också se hur andelen har förändrats över tid i hela landet.

Här hittar du analysverktyget