Efter pandemins utbrott 2020 infördes restriktioner för att hålla smittan nere. Evenemang stoppades och på restaurangerna begränsades antalet gäster. Flera branscher fick statligt stöd för att överleva. När ekonomin sedan öppnade upp efter pandemin ökade priset på många varor samt tjänster, inte minst på mat och energi.

Drastisk minskning av övernattningar 

Men hur gick det för nöjen, det där frivilliga och roliga som inte är lika nödvändigt att lägga pengar på, men som vi saknade under restriktionerna?

– Något som föll mycket i pris under våren 2020 då resandet minskade drastiskt var logitjänster, som övernattningar på hotell, campingplatser och i stugbyar. I början av pandemin föll dessa priser med nära 20 procent om vi jämför med prisnivån ett år tidigare, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Beläggningen i april 2020 var knappt en tredjedel jämfört med april 2019. Inte förrän i slutet av 2021 var priserna tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Prisförändringar oktober 2021–oktober 2023

Skillnader i prisökningar efter pandemin

Från oktober 2021 till oktober 2023 har KPI, som mäter den generella prisökningen för konsumenter, stigit med 18 procent. Men har det blivit dyrare att spendera pengar på logitjänster, restaurangbesök, rekreation och kultur – det som vi kallar för kulflation – efter pandemin? Svaret är att om dessa grupper skulle vägas samman har priserna inom de områden som skapar kulflation ökat med 16 procent de senaste två åren, vilket är något mindre än prisökningen för hela KPI.

– Logitjänster har ökat mer i pris än KPI de senaste två åren, däremot har restaurangbesök samt varor och tjänster inom rekreation och kultur ökat mindre än KPI, säger Carl Mårtensson.

Prisutveckling oktober 2021–oktober 2023 

Produkter	Prisökning i procent
Logitjänster	26,9
Rekreation och kultur	15,3
Restauranger	14,6
Kulflation	15,9
KPI total	18,1

Paketresorna har bidragit till kulflationen

Prisökningen inom rekreation och kultur har varit bred, där flertalet varor och tjänster har ökat. Högtalare, böcker, prenumerationer på dagstidningar, motionstjänster, TV- och datorspel är några av de produkter som har stigit i pris under de senaste åren.

Men om det är något som har påverkat inflationen och kulflationen mycket, så är det paketresorna.

– Efterfrågan på charter har stigit kraftigt och därmed också priserna. Mellan oktober 2021 och oktober 2023 har paketresor ökat i pris med 40 procent, säger Carl Mårtensson.

Inom gruppen rekreation och kultur lägger vi mycket pengar på motionsutövning. Här ingår bland annat gymkort, men även greenfee för golf, liftkort för skidor, olika racketsporter, korpenavgift för lagsporter och så vidare. 

Sammanfattningsvis är det relativt få produkter som har minskat i pris, men en produkt som sticker ut inom rekreation och kultur är prenumerationer på populärtidskrifter, som sjunkit i pris med över 13 procent de senaste två åren.

Prisförändring för några stora produkter inom rekreation och kultur, oktober 2021–oktober 2023

Produkter	Prisförändring i procent
Paketresor	39,6
Högtalare	23,7
Dagstidningar, prenumeration	23,1
TV-och datorspel	22,9
Djurmat	22,6
Museer	22,3
Blommor/växter	22,3
Musikinstrument	20,1
Böcker	19,1
Motionsutövning	12,1
Tv, film och musiktjänster	11
TV	9,6
Inträdesbiljett, nöjen	7,3
Biobiljett	6,3
Leksaker	4,6
Sportartiklar	4,2
Friluftsartiklar	4,1
Teaterbiljett	1,4
Datorer	‑2,5
Populärtidsskrift, prenumeration	‑13,2

Restaurangnotan har ökat mindre än matpriserna

Maten i våra butiker har ökat mer i pris än middagarna vi äter på restaurang. För en privatkonsument har priset för livsmedel och alkoholfria drycker i butik till exempel ökat med 26 procent de senaste två åren, vilket är betydligt högre än priserna för att äta och dricka på restauranger och kaféer, som har ökat med 15 procent. Att restaurangmaten inte ökat lika mycket som maten vi köper i butik har inte bara med skilda vinstmarginaler att göra. Inköp av mat utgör en större andel av utgifterna för butiker än för restauranger.

– Dagens lunch har ökat mest i pris av restaurang- och kaféprodukter, medan att köpa en kopp kaffe har haft en mildare prisökning de senaste två åren, säger Carl Mårtensson.

Prisförändring för restaurang- och kaféprodukter, oktober 2021–oktober 2023

Produkter	Prisökning i procent
Dagens lunch	18,4
Kaffebröd	15,4
Lunch à la carte	15,3
Snabbmat	14,3
Middag	12,9
Alkoholhaltiga drycker	12,5
Läskedryck, restaurang	11,6
En kopp kaffe, restaurang	8,3

Vikter inom kulflation

Det är inte bara hur mycket något förändrats i pris som summeras till KPI. Även hur mycket pengar vi spenderat på varje vara eller tjänst påverkar. Detta innebär att om vi inte har spenderat så mycket pengar på en viss vara eller tjänst så får det heller inte så stor påverkan, vikt, på KPI även om prisförändringen har varit stor. Vikterna i KPI för 2023 baseras på det vi handlade i fjol. 

Vikter i KPI för 2023, procent 

Produktgrupper	Procent
Rekreation och kultur	13,3
Restauranger	7
Logitjänster	1,6
Kulflation	21,8
KPI	100

Totalt spenderade en privatkonsument i Sverige 22 procent av sina utgifter inom de områden vi har definierat som driver kulflation under 2022. Med andra ord går det att, väldigt förenklat, säga att 22 procent av KPI baseras på prisutvecklingen inom kulflationen under 2023. 

 

Fakta om klassificering

När SCB skriver om rekreation och kultur följer vi klassificeringen COICOP. Det är en standardiserad internationell indelning för produkter. Totalt är det över 50 produkter som prismäts inom produktgruppen rekreation och kultur.  I gruppen rekreation och kultur ingår bland annat paketresor, medan reguljärflyg i stället bokförs under produktgruppen transport. För att få hela klassificieringslistan för COICOP, sök på ECOICOP på Eurostats hemsida.

Länkar

Konsumentprisindex (KPI)
Home - Eurostat (europa.eu)