Kort analys
Olika mått på överdödlighet ger liknande resultat för Sverige
Senast uppdaterad: 2023-03-22
Under covid-19-pandemin fick termen överdödlighet stor uppmärksamhet världen över. Det finns flera sätt att beräkna dödligheten i ett land – och beroende på mått och metod kan man få olika svar. Vår sammanställning visar att Sverige under 2020–2022 hade en överdödlighet på mellan drygt fyra och sju procent enligt flera olika sätt att mäta. Oavsett mätmetod hör Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, till de länder i Europa som har lägst överdödlighet.
När dödsfall relaterade till covid-19 började registreras i Sverige och världen uppstod ett behov av att statistik över antalet döda skulle kunna följas inte bara för hela år, utan också månadsvis, veckovis och till och med dagligen.
Tidigt under pandemin, i april 2020, noterades ett stort antal dödsfall utöver det vanliga i Sverige. Under år 2020 avled cirka 9 400 fler än under 2019. Medellivslängden minskade med 0,6 år. En liknande utveckling kunde ses i ett stort antal länder under 2020, men till undantagen hörde bland annat Norge och Danmark. Där ökade medellivslängden 2020 ungefär som under ett normalt år.
Överdödlighet som begrepp
I samband med utvecklingen av covid-19 våren 2020 ökade intresset för begreppet överdödlighet.
– Överdödlighet räknas i regel ut genom att antalet dödsfall en specifik period jämförs med en tidigare period, som till exempel kan vara ett enskilt år eller ett genomsnitt av flera år. Nivåerna som är högre än snittet beskrivs som överdödlighet. Nivåerna som är under snittet kallas underdödlighet, säger Örjan Hemström, demograf på SCB.
Jämförelse med nordiska länder, Belgien och Nederländerna
Eftersom vi har helt jämförbar statistik med våra grannländer i Norden, som också har redovisat uppgifter för hela 2022, har vi fokuserat på att jämföra fyra nordiska länder. Men för att visa hur utvecklingen har varierat även i andra länder jämför vi också med Belgien och Nederländerna, två EU-länder som kan ses som ganska lika varandra och som även de har publicerat uppgifter för hela 2022.
Här visas hur överdödligheten i procent blev för de sex länderna med olika jämförelseår, en femårsperiod, en treårsperiod och endast år 2019.
Överdödlighet i procent 2020–2022 mätt med tre olika jämförelseår i sex länder
Källa: Respektive lands statistikmyndighet avseende dödsfall, beräkningar utförda av SCB.
Jämförelseårens olika betydelse
För Norge har det minst betydelse vilka jämförelseår som väljs, samtliga jämförelser ger en överdödlighet på cirka 5 procent. För de övriga länderna blir det större skillnader beroende på val av jämförelseår. Det beror på att vissa länder haft större variationer i antal döda mellan åren. För Danmark, Finland och Nederländerna blir överdödligheten i procent högre när den beräknas som ett genomsnitt över fem år. För Sverige och Belgien blir den högre om vi endast beräknar överdödlighet jämfört med år 2019. Det beror på att dessa två länder hade tydligt lägre antal döda 2019 än de föregående fyra åren.
– Om vi använder endast 2019 som jämförelseår hade Sverige högre överdödlighet än Norge och Danmark, 7 procent jämfört med 5–6 procent, men det ändrar fortfarande inte bilden jämfört med andra länder i Europa. Norge, Sverige och Danmark har haft lägre överdödlighet än nästan alla andra länder i Europa. Överdödligheten i Finland blir något högre i samtliga skattningar, ungefär samma som för Belgien, säger Örjan Hemström.
Trender, åldersstruktur och befolkningsförändringar
Att beräkna överdödlighet baserat på totalt antal avlidna ger dock ett resultat med flera brister, bland annat eftersom det inte tar hänsyn till dödstalens trender, åldersstruktur och befolkningsförändringar. Vi har därför även tagit fram ett alternativt mått på överdödlighet under perioden 2020–2022, baserat på de antaganden om dödlighet som gjorts i ländernas befolkningsframskrivningar. Dessa beräknar befolkningens storlek och förändring i framtiden utifrån trender i födelsetal, dödstal, invandring och utvandring.
Dödstalen i framtiden baseras på de senaste decenniernas trender per kön och ålder. I framskrivningen kan vi bland annat se att fler blir äldre, vilket påverkar hur många dödsfall vi kan förvänta oss. Det gör att antalet avlidna framöver beräknas öka. Om den här processen skulle vara snabb i ett land skulle det enkla måttet på överdödlighet kanske bara fånga in att antalet äldre i befolkningen ökat, men i verkligheten sker förändringarna ganska långsamt.
– Vi hämtade uppgifter om antal avlidna från befolkningsframskrivningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. I dessa finns dödstalens trender beräknade till och med 2019. Statistiken var publicerad innan något avtryck av dödstal för 2020 hade kunnat ses, säger Örjan Hemström.
Det är viktigt att inte använda framskrivningar med beräkningar efter 2019, eftersom det görs korrigeringar med observerade dödstal för nya år.
Jämförbar statistik i de nordiska länderna
Resultatet av den här alternativa beräkningen för fyra nordiska länder, som har helt jämförbar statistik, visar att överdödligheten blir något lägre än med det enklare måttet baserat på årssnittet 2017–2019. Som mest drygt en procentenhet lägre i Danmark, en halv procentenhet lägre i Norge och Finland och 0,2 procentenhet lägre i Sverige. Skillnaden jämfört med det enkla måttet på överdödlighet är inte jättestor, men skillnaderna mellan länderna blir mindre.
– När vi jämför länderna blir överdödligheten nästan lika i Danmark, Norge och Sverige, 4,2–4,5 procent, men är fortfarande tydligt högre i Finland. Sverige hade högst överdödlighet 2020 och de övriga länderna hade det 2022, säger Örjan Hemström.
Överdödlighet i Danmark, Finland, Norge och Sverige olika år 2020–2022 jämfört med befolkningsframskrivningar och jämfört med medeltal 2017–2019
Källa: Respektive lands statistikmyndighet avseende befolkningsframskrivningar och dödsfall, beräkningar utförda av SCB.
Korrigerat för överskattat antal äldre
Eftersom fler har avlidit än vad som beräknats i befolkningsframskrivningarna, har antalet äldre blivit färre än beräknat. I Sverige exempelvis, observerades drygt 7 000 fler avlidna under 2020, nästan 1 000 fler 2021 och 3 800 fler år 2022. De flesta av dessa var äldre.
I en beräkning har vi därför tagit hänsyn till att antalet äldre i Sverige i praktiken blev färre än i den framskrivning som gjordes före pandemin. Där används dödstalen per kön och ålder för 2020–2022 som beräknades i befolkningsframskrivningen 2020 och den observerade befolkningen per kön och ålder. Med detta mått hamnade överdödligheten på 4,9 procent för Sverige.
Det här har vi kommit fram till
Med ett enkelt mått att beräkna överdödlighet som använts för 31 länder i Europa, baserat på ett medelvärde av avlidna för 2017–2019, blev överdödligheten för Sverige 4,4 procent. Beräkningar baserade på befolkningsframskrivningar gav en överdödlighet på 4,2 procent. Det var ungefär samma andel som för Norge och Danmark, 4,5 respektive 4,3 procent. Med korrigering för rätt befolkningsstorlek i olika åldrar blev överdödligheten för Sverige något högre, 4,9 procent. Skillnaden mellan skattningarna blev mindre i storleksordning än om vi använde endast 2019 som jämförelseår. Då blev överdödligheten för Sverige 7 procent.
– Förhöjda dödstal efter 2019 har lett till att trenden med ökad medellivslängd har brutits i de fyra nordiska länderna. Inget av länderna kommer att ha högre medellivslängd 2022 jämfört med 2019, säger Örjan Hemström.
Återstående medlivslängd vid födelsen i Sverige, Norge, Finland och Danmark, 2010–2022. Båda könen sammantaget
Källa: Respektive lands statistikbyrå. Medellivslängden för Danmark har beräknats av SCB på de öppna data som Danmarks statistik publicerat avseende folkmängd, döda och födda.
Fakta om statistiken
Olika sätt att beräkna överdödlighet i Sverige 2020–2022
• Döda summerat för 2020–2022 jämfört med årsmedelvärde av döda 2017–2019 (knappt 91 000 årliga dödsfall i Sverige, 4,4 procents överdödlighet)
• Döda summerat för 2020–2022 jämfört med årsmedelvärde av döda 2015–2019 (knappt 91 000 årliga dödsfall i Sverige, 4,4 procents överdödlighet)
• Döda summerat för 2020–2022 jämfört med år 2019 (knappt 88 800 årliga dödsfall i för Sverige, 7,0 procents överdödlighet)
• Döda summerat för 2020–2022 jämfört med hur det beräknats per kön och ålder i befolkningsframskrivningar publicerade före pandemin 2020 (ett ökande antal avlidna: 90 400, 91 100 och 91 900 som beror på att fler blir äldre, 4,2 procents överdödlighet)
• Döda summerat för 2020–2022 jämfört med dödstalen i befolkningsframskrivningen per kön och ålder med observerad (= korrekt) folkmängd per kön och ålder (ett ökande antal avlidna: 90 200, 90 500 och 91 000 som beror på att fler blir äldre trots att fler än beräknat hade avlidit 2020–2022, 4,9 procents överdödlighet).
Källor
Statbel, the Belgian statistical office
