Ett av de viktigaste målen i EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 är att minska klyftorna på arbetsmarknaden. En jämställd arbetsmarknad ger kvinnor och män möjligheten att forma sina egna liv. När tillgänglig arbetskraft och kompetens tas tillvara är det också gynnsamt för hela den ekonomiska utvecklingen.

Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i EU har ökat över tid. Men sysselsättningsgraden för kvinnor är fortsatt lägre än för män. Det är också stora skillnader i de olika länderna mellan kvinnor och män när det gäller arbetstid, typ av arbete och fördelningen av det obetalda hemarbetet.

Ökad sysselsättning bland kvinnor

Under decennierna före 90-talet hade andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat inom dåvarande Europeiska Gemenskapen (EG), men skillnaderna mellan länderna var stora. 

1990 var andelen män som förvärvsarbetade högre än andelen kvinnor i alla länder som då var medlemmar. Skillnaden var störst i Irland med 47 procentenheter medan skillnaden i Danmark var 9 procentenheter. I Sverige, som ännu inte var medlem i EG, var skillnaden 4 procentenheter.

Idag har sysselsättningen bland kvinnor ökat i många av länderna och skillnaderna därmed minskat. Men andelen sysselsatta kvinnor är fortfarande systematiskt lägre jämfört med andelen sysselsatta män, undantaget Finland. För Sveriges del var skillnaden mellan män och kvinnor cirka 4 procentenheter år 2023, vilket alltså var samma som 1990. 

Irland, Spanien och Luxemburg är de länder, av de som var medlemmar i EG 1990, där skillnaderna mellan andel sysselsatta kvinnor och män har minskat mest. Idag är det i Grekland, Italien och Rumänien som skillnaden mellan andel sysselsatta kvinnor och män är som störst. 

Hur tillgång till barnomsorg och annan omsorg ser ut i olika länder tillsammans med ersättningar vid föräldraledighet är exempel på faktorer som påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden.

Skillnad mellan andel kvinnor och män som förvärvsarbetar

Uppdelat på medlemsland, avser personer 15-64 år

Deltidsarbete vanligare bland kvinnor än män

År 1989 arbetade 45 procent av kvinnorna och 7 procent av männen i Sverige deltid. I Europeiska gemenskapens medlemsländer varierade siffran bland kvinnor från 7 procent i Grekland till 58 procent i Nederländerna.

Andelen män som arbetade deltid var betydligt lägre i alla medlemsländerna. För 10 av de dåvarande 13 medlemsländerna var andelen 5 procent eller lägre. Högst andel män som arbetade deltid hade Nederländerna och Danmark med 15 respektive 10 procent.

Andel deltidsarbetande av sysselsatta kvinnor och män

Uppdelat på medlemsland, avser personer 15-64 år

Kvinnor arbetar fortfarande deltid i högre utsträckning än män i majoriteten av EU:s länder. I hela EU arbetar 29 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid, och 8 procent av männen.

Även år 2023 är det i Nederländerna som störst andel av de sysselsatta arbetar deltid, detta gäller både kvinnor och män. I Sverige var det 28 procent av de sysselsatta kvinnorna och 13 procent av de sysselsatta männen som arbetade deltid år 2023.

Att få barn och bilda familj påverkar kvinnor och män olika när det gäller arbetstid. I EU arbetar sysselsatta kvinnor i åldern 25–54 med barn deltid i större utsträckning än kvinnor i samma ålder utan barn, det skiljer 12 procentenheter mellan grupperna. Skillnaden mellan män med respektive utan barn är inte lika påtaglig med en skillnad på 2 procentenheter.

Andelen kvinnor som arbetar deltid varierar i större utsträckning mellan medlemsländerna jämfört med variationen för män. I Sverige arbetade 22 procent av kvinnorna i åldern 25–54 med barn deltid, motsvarande siffra för männen var 7 procent.

Obetalt hemarbete bidrar till lönegapet

I början på 90-talet fanns ingen jämförbar statistik över det obetalda arbetet i dåvarande medlemsländer. Dock kan man se att en stor del av kvinnorna i Sverige arbetade med vård och omsorg, vilket tyder på att de svenska kvinnorna som ett betalt arbete utförde det som kvinnorna i andra länder utförde obetalt.

Idag finns jämförbar statistik över vad befolkningen i EU lägger sin tid på. År 2022 var det 34 procent av kvinnorna och 25 procent av männen i åldern 18–74 år som dagligen ägnade sig åt att till exempel ta hand om barn, barnbarn, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Vidare så ägnade 63 procent av kvinnorna och 36 procent av männen dagligen tid åt matlagning eller andra hushållssysslor.

Att kvinnor inom EU har lägre sysselsättningsgrad än män och i större utsträckning arbetar deltid påverkar deras ekonomiska situation. Kvinnors lön var 1992 och är fortsatt lägre än mäns lön.  Detta gäller på gruppnivå oavsett familjesammansättning, ålder och utbildning.

Mönstret som framträder är att skillnader som finns med från början av yrkeslivet, men som då är relativt små, blivit större efter familjebildning. Skillnaderna mellan kvinnor och män är därutöver större bland äldre jämfört med vad de är bland medelålders. En förklarande faktor är att kvinnors arbete i högre utsträckning än mäns arbete utgjorts av obetalt hem- och omsorgsarbete, vilket inte bara påverkar lön utan i sin förlängning även pension.

Fakta om statistiken

Statistiken för jämförelser bakåt i tiden är hämtade från SCB:s publikation ”På tal om kvinnor och män i Sverige och EG – Fakta om jämställdheten 1992”. Publikationen togs fram som ett faktaunderlag i samband med att Sverige stod inför ett medlemskap i EG. Europeiska unionen har fått fler medlemsländer sedan dess vilket vi behöver beakta vid jämförelser över tid.

Statistiken avseende arbetsmarknaden 2023 är hämtad från Eurostat och bygger på Labour Force Survey (LFS) som genomförs i alla länder i EU. Uppgifter om hel- och deltid i LFS avser individens huvudsakliga sysselsättning och bygger på individens egna uppgifter.
European Institute för Gender Equality (EIGE) är det europeiska jämställdhetsinstitutet och har till uppgift att arbeta för ökad jämställdhet i EU och övriga världen genom att ta fram forskning, statistik och god praxis. Härifrån har vi hämtat uppgifter och analyser om tidsanvändning och lön.

Sedan 2013 publicerar EIGE ett jämställdhetsindex som är en sammanvägning av flera olika områden och där arbete är ett område. Indexet sträcker sig från 0–100 och ju högre poäng ett land har desto mer jämställt är det enligt index. För hela EU har jämställdhetsindex ökat med 7 poäng sedan 2013, från 63 till 70 poäng. Inom området arbetsmarknad har index ökat med 4 poäng, från 70 till 74. 

Källor och länkar

Gender Equality Index 2023: Towards a green transition in transport and energy, European Institute for Gender Equality

Ekonomiska fördelar med jämställdhet i EU: Hur minskade könsklyftor avseende arbetsmarknadsdeltagande och löner leder till ekonomisk tillväxt, European Institute for Gender Equality

Part-time and full-time employment, Statistics Explained, Eurostat

Europeiska kommissionens Jämställdhetsstrategi 2020-2025