I en ny studie har SCB undersökt i vilken mån Sveriges gymnasieungdomar jobbade under juli och augusti 2023. Undersökningen visar att flera faktorer har betydelse för sannolikheten att få ett sommarjobb, till exempel vilken typ av gymnasieutbildning man går, var i landet man bor, vilket kön man har och om ens föräldrar arbetar eller inte och i så fall med vad. Var man bor spelar också roll för löneinkomsten.

Vanligare att tjejer än att killar sommarjobbar

Fler tjejer än killar, 66 respektive 57 procent, som gick i ettan eller tvåan på gymnasiet fick löneutbetalningar under juli och/eller augusti 2023. Vanligast var att elever som gick yrkesprogram sommarjobbade, och nästan lika vanligt att elever på högskoleförberedande program gjorde det. Bland elever som gick på gymnasiets introduktionsprogram var andelen som sommarjobbade däremot tydligt lägre.

Diagram 1. Andel killar och tjejer i årskurs 1 och 2 hösten 2022 med löneutbetalning juli/augusti 2023. Typ av gymnasieprogram

Högst löneinkomst bland killar på yrkesprogram 

Under juli och augusti 2023 betalades sammanlagt 2,45 miljarder kronor ut till gymnasieungdomar som jobbade. Medianinkomsten var 12 100 kr för tjejer och 600 kronor högre för killar. Elever i högskoleförberedande program hade något lägre löneinkomster än elever i yrkesförberedande program. Lägsta löneinkomsten hade elever i introduktionsprogram.  

Inkomstskillnaderna kan till viss del förklaras av att killarna oftare sommarjobbade inom industribranscher och tjejerna inom tjänstebranscher.

– Här spelar gymnasievalet stor roll. Vår undersökning visar att privat sektor, i synnerhet industrin där fler killar sommarjobbar, betalar bättre än offentlig sektor, där oftare fler tjejer sommarjobbar. Men vi vet inte om det beror på att vissa jobbar fler veckor eller om timlönen skiljer sig åt, säger Fredrik W. Andersson, nationalekonom och analytiker på SCB.

Löneutbetalningen påverkas av flera faktorer som vi inte kan hålla isär i vår statistik. Det handlar dels om hur många timmar ungdomarna jobbar, dels om hur stor timlön de har. Timlönen varierar mellan olika branscher och mellan olika delar av landet. 

Tabell 1. Medianinkomst juli/augusti 2023 för killar och tjejer som gick i årskurs 1 och 2 på gymnasiet hösten 2022 

Typ av gymnasieprogram	Totalt	Tjejer	Killar
Yrkesprogram	15  200	14 400	15 800
Högskoleförberedande program	11  300	11 500	10 900
Introduktionsprogram	10 600	9 800	11 800
Samtliga	12  400	12 100	12 700

Högre andel sommarjobbar på landsbygden

De regionala skillnaderna i Sverige är stora. Vanligast är det att gymnasieelever som bor i mindre kommuner sommarjobbar, och minst vanligt att de som bor i storstäder med dess kranskommuner gör det. Detta mönster gäller för både killar och tjejer och oavsett typ av gymnasieprogram.

Diagram 2. Andel killar och tjejer i årskurs 1 och 2 hösten 2022 med löneutbetalning juli/augusti 2023. Typ av gymnasieprogram och kommungrupp

Det finns också stora skillnader mellan olika kommuner. I norrländska Överkalix, som är en landsbygdskommun, sommarjobbade nästan nio av tio elever, medan det i skånska Burlöv, som är en pendlingskommun nära Malmö och Lund, endast var fyra av tio ungdomar som sommarjobbade.  

Andel som sommarjobbar per kommun (xlsx)

Var ungdomarna bor påverkar inte bara deras möjligheter att få ett sommarjobb, det påverkar även storleken på löneinkomsten. Generellt har de ungdomar som bor i mindre kommuner eller på landsbygden högst inkomst.

– Gymnasieelever som går yrkesprogram och som bor i mindre kommuner eller på landsbygden hade en medianinkomst på 17 900 kronor för juli och augusti sammanlagt, medan motsvarande inkomst för elever i storstadsområden var 11 200 kronor. Liknande mönster ses även i högskoleförberedande program samt introduktionsprogram, säger Paula Kossack, analytiker på SCB.

På kommunnivå ses betydande variationer i löneinkomster från sommarjobb, vilka till stor del kan tillskrivas skillnader i kommunernas branschstruktur.

– I turist- och gränskommunen Strömstad hade killarna den högsta medianinkomsten i hela landet under juli och augusti, med 28 700 kronor. Detta kan jämföras med Järfälla kommun, där den lägsta medianinkomsten för killarna under samma period var 6 400 kronor, säger Fredrik W. Andersson.

Föräldrarnas arbetssituation har betydelse

Vi vet inte hur gymnasieelever skaffar sommarjobb och hur många som hade velat haft ett sommarjobb jämfört med de som sedan faktiskt fick ett. Men i vår analys kan vi se att föräldrarnas arbetssituation har betydelse. Andelen som sommarjobbar är högst bland elever där både mamman och pappan jobbar och är förankrade på arbetsmarknaden.

Diagram 3. Andel killar och tjejer i årskurs 1 och 2 hösten 2022 med löneutbetalning juli/augusti 2023. Typ av gymnasieprogram och föräldrarnas arbetssituation

Undersökningen visar också att det har betydelse inom vilken sektor föräldrarna arbetar.

– För ungdomar som går högskoleförberedande gymnasieprogram ser vi att det är vanligare att elever vars pappa jobbar inom den privata sektorn har sommarjobb än när pappan jobbar inom den offentliga sektorn. Samtidigt ses inga sådana skillnader kopplat till mammans sysselsättning, vilket tyder på att pappans kontaktnät inom den privata sektorn är viktig för att få sommarjobb, säger Fredrik W. Andersson.

För elever på yrkesprogram är andelen sommarjobbare högst bland dem där både pappan och mamman jobbar inom den privata sektorn. Dessa elever har i något högre utsträckning sommarjobb än om föräldrarna jobbar inom den offentliga sektorn.

– Ett intressant resultat här är att in- respektive utrikes födda elever som går yrkesprogram har lika stor sannolikhet att sommarjobba. Medan för de ungdomar som går högskoleförberedande gymnasieprogram ser vi att inrikes födda ungdomar har betydligt högre sannolikhet att sommarjobba jämfört utrikes födda, säger Paula Kossack, analytiker på SCB. 

Elever som går introduktionsprogram är en heterogen grupp. Allt ifrån individer med för låga grundskolebetyg för att vara behöriga till högskoleförberedandeprogram eller yrkesprogram, till nyanlända som behöver lära sig svenska. Det som fortfarande är viktigt är att båda föräldrarna är etablerade på arbetsmarknaden, men vi ser också att i den här gruppen har utrikes födda ungdomar större sannolikhet att få sommarjobba än inrikes födda ungdomar.  

– Resultaten pekar på en grupp, inrikes födda ungdomar, som borde ha chans att sommarjobba mer. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är gruppen intressant att fokusera studier om policyinsatser för, säger Fredrik W. Andersson. 

 

Faktaruta 

Rapporten omfattar elever som gick i första eller andra året på gymnasiet hösten 2022. En del elever kan ha bytt gymnasieprogram fram till sommaren 2023, när de började sommarjobba. Uppgifterna kommer från Skolverkets register över elever i gymnasieskolan. 

I analysen igår enbart elever som finns med i registret över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) avseende juli och augusti.  Elevernas kön är uträknat från deras personnummer. 

Uppgifterna om löneutbetalningarna kommer från BAS-registret. I den här analysen avgränsar vi sommarjobb till löneutbildningar under juli och/eller augusti månad. Löneutbetalningen kan avse arbete aktuell månad, men det är också vanligt att lön utbetalas månaden efter utfört arbete. Utbetalningens storlek är baserat på antal arbetade timmar och timlönen, men det går inte att särskilja dessa två faktorer i statistiken.

Föräldrarnas arbetsmarknadsstatus avser mars månad 2023. 

I SCB:s rapport Extrajobb under gymnasietiden 2019–2020 (länk nedan) från 2021 finns mer statistik om andelen elever som extrajobbar. Rapporten innehåller bland annat en redovisning av vilka branscher ungdomarna arbetar inom och hur det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram och mellan olika län.

Länkar 

Andel som sommarjobbar per kommun (xlsx)
Rapport: Extrajobb under gymnasietiden 2019–2020
Så mycket tjänade sommarjobbarna i varje kommun
Ett av sex sommarjobb försvann under pandemin