SCB genomförde 2021 en enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar som gick i årskurs 3. Enkäten handlade bland annat om huruvida eleverna var intresserade av vidare studier och vad de ville arbeta med när de uppnått 30-årsåldern.

Yrkesmål matchar inte arbetsmarknaden

Det populäraste yrket enligt enkätsvaren var någon typ av ingenjör. Många var också intresserade av yrken som polis, sjuksköterska och läkare. De yrken som gymnasieeleverna uppgav att de ville arbeta med stämmer dock inte så bra överens med arbetsmarknadens behov av arbetskraft.

– Bristyrken som grundskollärare och undersköterska fanns inte med bland elevernas vanligaste yrkesönskemål, säger Lisa Sundling, statistiker på SCB.

Av de tio vanligaste yrkena på arbetsmarknaden var det endast ett, nämligen just ingenjör, som också fanns med bland de tio vanligaste yrkesvalen bland eleverna. Det var även stor skillnad på hur tjejer och killar svarade på enkäten. 

– Bland tjejerna var de tre vanligaste drömyrkena sjuksköterska, polis och läkare. Bland killarna var det ingenjörsyrken som lockade flest. De två näst vanligaste yrkesområdena för killar var idrott och IT, säger Lisa Sundling.

Tandläkaryrket lockar främst utrikes födda

Vad ungdomarna tänker sig för framtida yrken varierar till viss del beroende på var de är födda. Läkare och sjuksköterskor är vanliga drömyrken för många, oavsett bakgrund, men ett yrke där utrikes födda sticker ut är tandläkare.

– Nio av tio av dem som ville bli tandläkare var utrikes födda, trots att utrikes födda endast stod för omkring 14 procent av det totala elevantalet under tredje året på gymnasiet. Utrikes födda var däremot underrepresenterade bland dem som var intresserade av att arbeta inom miljöskydd och sport, säger Lisa Sundling.

Regionala skillnader i populära yrken

Svaren i enkäten skilde sig också åt beroende på var i landet gymnasieeleverna bodde. Till exempel var det vanligare att elever i storstäder och storstadsnära kommuner ville arbeta som läkare eller med ekonomi, medan det i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner var vanligare att vilja arbeta som lärare, polis eller ingenjör.

Yrkesval i linje med gymnasieprogrammen

Delar man upp eleverna efter vilket program de läste på gymnasiet syns tydliga mönster. Många planerade att fortsätta inom det område de studerade på gymnasiet. Det gällde även de som läst högskoleförberedande program som ger behörighet till ett brett utbud av utbildningar. 

Gymnasieelever i årskurs 3 år 2021 och vad de vill jobba som när de är 30 år gamla. Yrkena är sorterade i bokstavsordning

Gymnasieprogram	Vanliga yrken
Ekonomiprogrammet	Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl. Jurister Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl.
Estetiska programmet	Designer och formgivare Konstnärer, musiker och skådespelare m.fl. Psykologer och psykoterapeuter
Naturvetenskapsprogrammet	Fysiker och kemister m. fl. Ingenjörer Läkare
Naturbruksprogrammet	Djuruppfödare och djurskötare Veterinärer
Samhällsvetenskapsprogrammet	Poliser Psykologer och psykoterapeuter Sjuksköterskor
Teknikprogrammet	Arkitekter och lantmätare Ingenjörer IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.
Vård- och omsorgsprogrammet	Sjuksköterskor Undersköterskor

Sju av tio vet vilket framtida yrke de vill ha

Osäkerheten inför framtida yrkesval var större hos de elever som inte visste om de ville studera vidare efter gymnasiet, än hos dem som var säkra på om de ville studera vidare eller inte. Bland dem som visste om de ville studera vidare eller inte var det sju av tio som visste vilket framtida yrke de ville ha, medan det i den osäkra gruppen var sex av tio som hade framtidsplaner.

– Mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program var det ingen större skillnad när det gäller hur säkra de var på vilka yrken de ville ha i framtiden, säger Lisa Sundling. 

Fakta

Gymnasieungdomars studieintresse är en återkommande undersökning som vänder sig till elever som går tredje året på gymnasiet. Senaste undersökningen genomfördes 2021. Frågan om vad ungdomarna vill arbeta med i framtiden ställdes då för första gången. Fritextsvaren har klassificerats med SSYK, Standard för svensk yrkesklassificering. Gymnasieprogram som hade färre än 30 svarande som uppgett ett yrke har exkluderats från tabellen. Även yrken som bara en person har uppgett som önskat yrke, har exkluderats. Ett antal personer svarade ett område eller en bransch som de var intresserade av, men inget som var tillräckligt specifikt för att kunna klassas som ett yrke. Dessa svar har i denna analys räknats in bland dem som inte visste vad de vill arbeta som. Urvalet var 5 836 individer. Objektsbortfallet var 67,7 procent.

Länk

Gymnasieungdomars studieintresse