De kvinnor som föddes 1905 började bli mammor under 1920-talet. De hette oftast Anna, Karin eller Elsa och de allra flesta gick som mest sex år i skolan. Anna är fortfarande Sveriges vanligaste tilltalsnamn.

Efter skolan började de flesta kvinnorna arbeta. Bara någon procent av kvinnorna födda 1905 tog studentexamen innan de fyllde 30. Hela 60 procent av dessa kvinnor arbetade någon gång innan de fyllde 20, men sedan sjönk andelen allt eftersom kvinnorna gifte sig.

De allra flesta gifta, till slut

Vid 28 års ålder var hälften av kvinnorna som föddes 1905 gifta. Oftast med någon som hette Karl, Erik eller Nils. Den de gifte sig med var ofta något äldre, och vid 30 års ålder hade också hälften av männen gift sig. Eftersom de flesta som levde tillsammans var gifta, gifte sig 85 procent av både kvinnor och män födda 1905 någon gång i livet.

De allra flesta barnen föddes inom äktenskapet. Barnen döptes ofta till Anna, Ingrid eller Karin om det var en flicka. De vanligaste namnen för en pojke var Karl, Sven och Nils.

Färre kvinnor fick fler barn

Kvinnor som fick barn på 1920-talet fick färre barn än sina mammor. Under stora delar av 1800-talet fick kvinnor i genomsnitt över fyra barn. Men från slutet av 1800-talet sjönk kvinnors fruktsamhet snabbt och i början av 1930-talet fick kvinnor i genomsnitt något över 1,7 barn. Idag får kvinnor i genomsnitt knappt 1,7 barn, men födelsetalen sjunker. Vi har inte uppgifter om när kvinnorna fick sitt första barn, men den genomsnittliga åldern för när de fick barn var drygt 29 år. Idag är den genomsnittliga åldern för kvinnor som får barn 31,6 år.

Idag är det vanligaste att man får två barn. Men under 1920-talet var det vanligare att man fick antingen bara ett barn, eller fyra barn eller fler.

Samtidigt var det fler kvinnor än idag som inte fick några barn alls. På 1920-talet hade ungefär 20 procent av kvinnorna inte gift sig medan de var i fertil ålder. Då bara en liten del, ungefär 10 procent, av barnen föddes utanför äktenskapet, kan man anta att åtminstone 20 procent av kvinnorna aldrig fick några barn. Idag är samma grupp ungefär 14 procent.  

Fler barn överlevde

De som blev mammor 1925 fick i större utsträckning än tidigare se sina barn växa upp. De som föddes 1925 är en av de första årsgrupperna där mer än 90 procent överlevde sin 18-årsdag. Men trots att spädbarnsdödligheten halverades under 1800-talet var det ändå fem procent av flickorna och sex procent av pojkarna som dog innan de fyllde ett.

De flesta kvinnor var fortfarande helt beroende av att mannen försörjde dem när de slutade arbeta för att föda barn. Väldigt få av dem som fick barn på 1920-talet kunde få någon annan ersättning. Det var samtidigt vanligare än idag att man födde barn i högre åldrar, så en del av dem kunde kanske senare ta del av moderskapsförsäkringen som infördes 1931 och täckte alla kvinnor från 1938.

Kanske var kvinnans ekonomiska utsatthet utanför äktenskapet en del av anledningen till att 80 procent av barnen födda 1925 bodde med båda sina föräldrar under hela uppväxten. Bara två procent av barnen var med om att föräldrarna separerade. Det var betydligt vanligare att vara med om att en förälder dog under uppväxten. Det hände 12 procent av barnen.

Fakta

För att få en bild av hur det var att vara mamma för ungefär 100 år sedan kan man använda en SCB-rapport från 2014: Generationer genom livet – en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet. Där kan man följa livet för generationer av svenskar genom att titta särskilt på hur det gått för dem som föddes 1905, 1925, 1945, 1965, och 1985. 

Generationer genom livet – en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet

Länkar

Så många barn får kvinnor: Åldersdifferentierade fruktsamhetstal (Excel)

Rapport: Utan barn, Skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper (pdf)

Rapport: Enbarnsmammor i olika generationer (pdf)