Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Bromma flygplats och flygets barndom i statistiken

Senast uppdaterad: 2021-04-22

När vi diskuterar hur pandemi och ändrade resvanor påverkar det framtida behovet av flygplatser, och kanske framför allt Bromma flygplats, kan det vara intressant att återvända till statistiken om flygets barndom i Sverige.

Douglas DC 3, "Örnen" vid Bromma. ABA:s Douglasmaskin ankommer från London. Tekniska Museet

I Statistisk årsbok finns spår av det svenska flygets snabba utveckling mellan världskrigen, och framför allt hur stor vikt invigningen av Bromma flygplats kan ha haft för utvecklingen.

Första flygstatistiken

Den första flygstatistiken i SCB:s digitaliserade källor finns i Statistisk årsbok för 1927, där man redogör för flygtrafiken mellan Sverige och utlandet år 1926. Under våren är det få plan som landar, inga alls i januari. Under sommaren tar det fart med över 200 landningar i juni, och flyget fortsätter långt in på hösten, med 26 plan som landar även i december. 

Flygtrafiken mellan Sverige och utlandet år 1926, Statistisk årsbok 1927, sidan 196 (pdf) 

Lufttrafik och de första flygplatserna

Redan något år senare, i Statistisk årsbok från 1928, samlar man in mer flygstatistik och redogör nu för hur de statsunderstödda luftfartslederna 1927 är lika många som året innan, alltså fyra stycken, men att antalet påbörjade enkelturer är något färre än 1926, 472 jämfört med 499 året före. Man kan också utläsa att regelbundenheten uppskattas till 100 procent för sträckan mellan Göteborg och Malmö, det vill säga att flygturerna avgått samma dag som angetts i tidtabellen.

Tab. 155. Den statsunderstödda svenska lufttrafiken åren 1925-1927. Statistisk årsbok 1928, sidan 203 (pdf)

I nästa tabell från samma årsbok från 1928, kan man se att antalet påstigna passagerare var ungefär detsamma åren 1926 och 1927, närmare bestämt 6 818 år 1926 och 6 838 år 1927. Samtidigt har antalet plan till och från utlandet ökat med flera hundra. 

Tab. 156. Trafiken på rikets civila flygplatser åren 1926 och 1927. Statistisk årsbok 1928, sidan 203 (pdf)

Stora ökningar efter Bromma invigs

Det svenska flyget växer under 1920- och 30-talen, och man debatterar om var en ny flygplats för Stockholm ska byggas. Under 30-talets första år bestämmer man sig för Bromma, och flygplatsen invigs 1936. Redan året efter kan man se att den nya flygplatsen sannolikt fick stor påverkan på flyget i Sverige.

1936, alltså det år Bromma invigdes i maj, avgick totalt 9 140 plan inom landet, varav 1 543 var regelbunden linjefart. Redan året efter avgick 17 445 plan inrikes, varav 2 781 var reguljära linjer. Alltså nästan en fördubbling. Antalet påstigna passagerare ökade också mellan åren, från 35 274 år 1926, till 48 155 året efter.

Tab. 144. Trafiken å rikets civila flygplatser åren 1936 och 1937. Statistisk årsbok 1938, sidan 203

Tittar man i Statistisk årsbok några år senare, 1951, bekräftas bilden. Där kan man se hur det internationella linjeflyget, alltså planerade avgångar med tidtabell, fördubblade flygtiden mellan åren 1931-35 och 1936-39. En utveckling som gick starkt tillbaka under krigsåren, för att sedan ta ny och ännu starkare fart efter kriget. Inrikesflyget fortsatte däremot att utvecklas starkt även under andra världskriget, men var fortfarande en mindre del av det totala flyget, både som flygtimmar och flygsträcka.  

Svensk regelbunden lufttrafik (linjefart) åren 1926-1950. Statistisk årsbok 1951, sidan 174 (pdf)

Text- och innehållsansvariga