Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Farsdagsfirande och pappor på femtiotalet

Senast uppdaterad: 2022-11-10

Familjen på bilden firar fars dag någon gång på femtiotalet. Kanske firades far med tårta och kaffe på morgonen? Eller så firade han med en cigarett, för hälften av männen rökte varje dag vid den tiden. Med SCB:s källor kan vi få veta mer om männen som blev pappor på femtiotalet. Kanske om just din pappa, morfar eller farfar?

Firandet av fars dag tog fart i Sverige på femtiotalet. Många av papporna som fick uppleva de första stora firandena föddes på tjugotalet. I SCB:s rapport Generationer genom livet kan vi läsa om de män som föddes 1925, och hur deras liv såg ut.

Fler överlevde barndomen

Papporna som föddes 1925 hette ofta Karl, Sven eller Nils, och de var bland de första svenska årskullarna där fler än 90 procent överlevde sin 18-årsdag. Men det var fortfarande 6 procent av pojkarna som dog under sitt första levnadsår. 12 procent av barnen var med om att en förälder dog under deras uppväxt, och cirka 2 procent av dem var med om att föräldrarna separerade.

Deras uppväxt påverkades också av andra världskriget. När de som föddes 1925 var 20 år gamla slutade andra världskriget. Under kriget var mer än en miljon svenska män inkallade, och många av dem gjorde sin värnplikt i krigstid.

Knappt hälften av männen födda 1925 gick ur folkskolan. Bland kvinnorna var det 65 procent Det var samtidigt fler män än kvinnor som hade eftergymnasial utbildning, 17 procent av männen och 7 procent av kvinnorna.

En anledning till att man inte gick ur skolan var säkert att man fick jobb. Redan i åldrarna 15–19 år arbetade 80 procent av männen. I åldrarna mellan 25 och 35 år, samtidigt som de flesta fick sitt första barn, hade nära 97 procent av männen ett förvärvsarbete. Bland kvinnorna var det färre än 40 procent som förvärvsarbetade i samma åldrar.

Kärnfamiljen dominerade

De som föddes 1925 är faktiskt en av de generationer där flest gift sig.  Hela 93 procent av kvinnorna och 88 procent av männen gifte sig någon gång under livet. Det gör också att de allra flesta barn till denna årskull föddes inom äktenskapet. Bara 11 procent av barnen föddes av mammor som inte var gifta.

Männen fick i genomsnitt sitt första barn när de var 28. Kvinnorna i samma generation fick sitt första barn när de var 25.

Två barn normen

I SCB:s statistik kan man också se hur många barn man får genom livet, men den statistiken är bäst för kvinnor. Kvinnor födda 1925 fick i genomsnitt två barn. Män fick i genomsnitt något färre barn, och så är det även idag. Det beror delvis på att det finns fler män än kvinnor i befolkningen. 

Samtidigt finns det ensamstående föräldrar som lever med sina barn, mest mammor men också pappor. Efter andra världskriget ökade skilsmässorna snabbt och låg under femtiotalet mellan 8000–9000 per år. Omkring 5 procent av både kvinnor och män födda 1925 var frånskilda vid 45 års ålder. Under femtiotalet var det också ungefär tiotusen män om året som blev änklingar, och en del av dessa levde säkert ensamma med sina barn.

Flera firanden

Många män födda 1925 har också fått fira fars dag som farfar eller morfar. Drygt 80 procent av kvinnorna, och knappt 80 procent av männen födda 1925, har fått minst ett barnbarn.

Fakta

För att få en bild av hur det var att vara pappa på femtiotalet kan man använda en SCB-rapport från 2014: Generationer genom livet – en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet. Där kan man följa livet för generationer av svenskar genom att titta särskilt på hur det gått för dem som föddes 1905, 1925, 1945, 1965, och 1985. 

Generationer genom livet – en demografisk beskrivning av födda under 1900-talet

Text- och innehållsansvariga