Till innehåll på sidan

Redaktionellt

100 år sedan kvinnor första gången gick till valurnorna

Senast uppdaterad: 2021-09-20

Advokat Eva Andén ska gå och rösta tillsammans med de anställda på sitt advokatkontor. Scenen utspelar sig för 100 år sedan, i september 1921, när svenska kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet. SCB:s källor visar att det var fler kvinnor än män som hade rösträtt 1921, även om inte alla tog chansen.

I helgen är det 100 år sedan det första svenska riksdagsvalet där även kvinnor fick rösta ägde rum. Eva Andén på bilden ska äntligen gå och rösta tillsammans med sina kollegor på advokatkontoret. Hon var inte bara den första kvinnan som blivit medlem i svenska advokatförbundet, hon hade också arbetat mycket aktivt för kvinnors rösträtt under decennier.

Alla kvinnor röstade inte

Men alla kvinnor tog inte chansen att rösta. I SCB:s statistisk årsbok från 1923 finns valdeltagandet redovisat i en tabell över fyra sidor.

faximil tabelll

Statistisk årsbok 1923, tabell över riksdagsvalet på s 264 (pdf)

Hela tabellen sammansatt i en fil (.png)

Tabellen visar att bara 47,2 procent, eller 797 872 röstberättigade kvinnor, deltog i valet. Bland männen var valdeltagandet högre; 62 procent eller 949 681 män, röstade. Totalt var det dock fler kvinnor än män som var röstberättigade, 1 690 734 kvinnor jämfört med 1 532 183 män. Det har att göra med att det fanns fler kvinnor än män i åldrarna över 23 år, och som alltså fick rösta.

Valdeltagandet skilde sig mellan stad och landsbygd. Bland männen är skillnaderna små. 62,2 procent av männen röstar i städerna, jämfört med 61,9 på landsbygden. Men för kvinnorna är skillnaderna betydande. Av kvinnorna på landet röstar 45,5 procent, jämfört med 50,5 procent av kvinnorna i städerna. Högst är kvinnornas valdeltagande i Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund, där 57,6 procent deltar i valet. Lägst är valdeltagandet bland kvinnor i Norrbottens län där 38,1 utnyttjar sin rösträtt.

Valkretsar i valet till riksdagens andra kammare år 1921Röstberättigade mänRöstberättigade kvinnorRöstande mänProcent av röstberättigade befolkningenRöstande kvinnorProcent av röstberättigade befolkningen
Stockholms stad 111 255 152 255 71 198 64 76 570 50,3
Stockholms län 64 884 70 548 36 641 56,5 30 664 43,5
Uppsala län 36 081 40 146 23 221 64,4 19 800 49,3
Södermanlands län 50 838 53 345 31 894 62,7 25 256 47,3
Östergötlands län 79 741 88 979 51 962 65,2 44 750 50,3
Jönköpings län 59 673 64 100 40 516 67,9 33 795 52,7
Kronobergs län 41 396 43 892 25 840 62,4 19 729 44,9
Kalmar län 59 514 64 860 33 940 57 27 386 42,2
Gotlands län 15 249 17 259 8 806 57,7 6 690 38,8
Blekinge län 35 889 39 968 22 089 61,5 18 805 47,1
Kristianstads län 61 852 68 727 38 690 62,6 31 523 45,9
Malmö, Hälsinborg Landskrona och Lund 50 290 62 838 34 183 68 36 169 57,6
Malmöhus läns valkrets 74 644 80 731 52 010 69,7 44 437 55
Hallands län 37 879 42 478 24 449 64,5 22 325 52,6
Göteborgs stad 52 600 63 478 32 256 61,3 33 359 52,6
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde 57 126 61 393 29 312 51,3 25 536 41,6
Älvsborgs läns norra valkrets 45 090 50 077 26 606 59 21 134 42,2
Älvsborgs läns södra valkrets 32 723 38 621 22 027 67,3 20 383 52,8
Skaraborgs län 65 911 72 006 38 287 58,1 27 853 38,7
Värmlands län 70 695 76 393 45 347 64,1 34 298 44,9
Örebro län 58 308 62 558 33 910 58,2 25 485 40,7
Västmanlands län 45 129 46 644 28 346 62,8 22 490 48,2
Kopparbergs län 67 605 69 368 42 416 62,7 32 517 46,9
Gävleborgs län 69 089 72 987 44 716 64,7 36 095 49,5
Västernorrlands län 65 962 68 687 41 251 62,5 31 517 45,9
Jämtlands län 35 609 33 867 21 672 60,9 15 504 45,8
Västerbottens län 44 004 43 240 25 805 58,6 18 054 41,8
Norrbottens län 43 147 41 289 22 291 51,7 15 748 38,1
Landsbygden 1 086 056 1 126 239 672 016 61,9 512 688 45,5
Städerna 446 127 564 495 277 665 62,2 285 184 50,5
Hela riket 1 532 183 1 690 734 949 681 62 797 872 47,2

Statistisk årsbok 1923, tabell över riksdagsvalet på s 264 (pdf)

Fler kvinnor än män röstade i städerna

Tittar man närmare på tabellen kan man dock utläsa att det i städerna ändå är fler kvinnor än män som röstar. Detta beror på att det vid denna tid bor betydligt fler röstberättigade kvinnor än män i städerna: 564 495 kvinnor jämfört med 446 127 män. 

Tabellen beskriver också hur de nya rösträttslagarna faktiskt innebär att fler män fick rösta 1921 än tidigare. I tabellen kan man utläsa att i valet till andra kammaren 1921 var det 1 532 183 män som fick rösta, jämfört med 1 192 922 män året innan. Tidigare hade män inte fått rösta om de till exempel haft skatteskulder eller gått i konkurs.

Vad blev då valresultatet? Lyckades kvinnorna få in några egna representanter i riksdagen nu när de inte bara fick rösta utan också kunde ställa upp i valet? Längst ned i högra hörnet hittar man antalet kvinnor som fick plats i andrakammarriksdagen. De var fyra stycken. 

Etiketter