Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Hur drack svenskarna för 100 år sedan?

Senast uppdaterad: 2022-06-23

För 100 år sedan var diskussionen intensiv om hur svenskarna skulle umgås med spriten. Många röster höjdes för ett totalförbud. Samtidigt var alkoholtillverkning av inhemsk säd, potatis, sockerbeta och till och med pappersmassa en viktig industri.

Foto: Karl Johan Östergren, Länsmuseet Gävleborg

I SCB:s statistik finns mycket att hämta om svenskarnas umgänge med spriten. Redan i den första utgåvan av Statistisk årsbok från 1914 finns en tabell över förbrukningen av brännvin, vin och öl per invånare i ”de viktigaste länderna” .

Förbrukningen per invånare av brännvin, vin och öl i de viktigaste länderna

Diagram 1 länder.pngdiagram 1 förbrukning.png

Statistisk årsbok 1914, s. 278 (pdf)

Där kan man läsa sig till att 1909 drack man i Sverige i genomsnitt drygt 6 liter brännvin, en halvliter vin och mer än 50 liter öl per person. När man jämför med våra grannar visar det sig att svenskarna drack mer brännvin än norrmännen, men mindre än danskarna som drack mest brännvin i hela tabellen. I Danmark dracks faktiskt också mer av både brännvin, vin och öl jämfört med Sverige.

Öl i Belgien, vin i Italien

Tittar man utanför Norden kan man se mönster som kan vara bekanta även idag. Till exempel drack britter, tyskar och belgare mycket öl. Belgarna drack hela fyra gånger så mycket som svenskarna med 209 liter per person och år.

Fransmännen och italienarna drack vin istället, 148 liter per person för fransmännen och nästan hela 176 liter per person för italienarna, vilket var mest i hela tabellen. Samtidigt drack italienarna betydligt mindre brännvin och öl än svenskarna. Men fransmännen drack faktiskt mer brännvin än svenskarna utöver den stora vinkonsumtionen.

En annan intressant kontrast från början av 1900-talet är mellan Nederländerna och Belgien, där holländarna drack ganska måttfullt förutom att de drack lite mer brännvin än belgarna. När det gäller öl drack grannarna i Belgien alltså fyra gånger mer öl än svenskarna och hela tio gånger mer än grannarna i Holland.

Minskande alkoholkonsumtion i Sverige

Hur utvecklades då svenskarnas drickande för 100 år sedan? Om man ser på statistiken i Statistisk årsbok från 1924, kan vi se att alkoholkonsumtionen 1922 är betydligt mindre än sedan statistikens början på mitten av 1800-talet. Då förbrukade varje invånare runt 10 liter brännvin om året. Från 1880-talet avtar förbrukningen av brännvin tydligt, till 7,6 liter strax efter sekelskiftet och knappt 4 liter 1922.

Förbrukningen av alkoholhaltiga drycker, tobak, kaffe, te och socker åren 1856—1923

diagram förbrukning.jpg

Statistisk årsbok 1924, s. 202 (pdf)

Under första världskriget var konsumtionen särskilt låg, till exempel dryga litern brännvin per person 1918. Det var helt enkelt brist på råvaror eftersom både potatis och säd behövdes för att mätta befolkningen när kriget påverkade tillgången på mat.

Mer öl och kaffe

Tabellen som börjar 1856 täcker en period av stora förändringar i samhället som gick från jordbrukssamhället mot ett urbaniserat samhälle. Dryckesvanorna utvecklades också. Bland annat började svenskarna dricka kaffe. Svenskarnas kaffekonsumtion gick från 1,7 kilo per person och år i mitten av 1800-talet till hela 7 kilo per år 1923. En ökning som fick ett tydligt avbrott under första världskriget. Då rapporteras inte någon konsumtion av vare sig kaffe eller te.

Fram till 1900-talets början började svenskarna också dricka mer öl, men drickandet av svagdricka toppade i slutet av 1800-talet och föll sedan tillbaka. Den dryck som förändrades minst var vin. Konsumtionen var mycket låg, oftast runt en liter per person och år under hela perioden.

Eftersom statistiken är föredömligt omräknad kan man till sist få en bild av hur den totala alkoholkonsumtionen förändrades av de nya vanorna. Och det är inte så att mindre brännvinskonsumtion vägdes upp av mer öldrickande. Tabellen visar att den totala alkoholkonsumtionen halverades, från 5,4 liter på 1850-talet till 2,8 liter 1922.