Föräldraförsäkringen är uppbyggd så att ett arbete och en rimlig inkomstnivå ofta är en förutsättning för att kunna skaffa barn. Det innebär att barnafödandet är känsligt för nedgångar i ekonomin. Sedan 1980-talet finns flera exempel på detta.

Politik och ekonomi påverkar

Under 1980-talet skedde en märkbar uppgång i barnafödandet. Mellan 1985 och 1990 ökade det genomsnittliga antalet barn per kvinna, det så kallade fruktsamhetstalet, från 1,73 till 2,14, den högsta nivån sedan början av 1960-talet. Denna ökade benägenhet att få barn berodde delvis på en stark ekonomisk konjunktur men även yttre samhällsfaktorer som förlängning av föräldraledigheten och större tillgång till förskoleplatser. En annan politisk förändring som bidrog till ökningen var införandet av den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen. Det medförde att många valde att få sina barn tätare än tidigare.

Uppgången ersattes av en nedgång i barnafödandet i början av 1990-talet. Den berodde till stor del på att Sverige fick en lågkonjunktur då BNP sjönk under tre år i följd, 1990-1993, och arbetslösheten förblev hög under större delen av 1990-talet. Lågkonjunkturen medförde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera och sköt barnafödandet på framtiden. År 1999 var barnafödandet det hittills lägsta i Sverige, 1,51 barn per kvinna.

Ökning till 2010

Under början av 2000-talet ökade sedan fruktsamheten varje år fram till 2010 då fruktsamhetstalet var 1,98 barn per kvinna. Det kan delvis förklaras av det förbättrande arbetsmarknadsläget. Förändringar inom familjepolitik kan också ha bidragit till detta, som till exempel att föräldraförsäkringen utökades år 2002. Även ökad invandring till Sverige under denna period haft någon betydelse eftersom barnafödandet var högre bland utrikes än inrikes födda kvinnor. Ändå har barnafödandet ökat bland både utrikes födda och Sverigefödda kvinnor under perioden.

Sedan 2010 har barnafödandet åter minskat och år 2019 var fruktsamhetstalet 1,70. Lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 har möjligtvis bidragit till den senaste nedgången i barnafödandet. Men ekonomi kan inte helt förklara nedgången, eftersom Sverige inte fick en lågkonjunktur som på 1990-talet och arbetslösheten varit relativt låg. En annan förklaring kan vara framtidsoro inom andra områden, som miljön och bostadsmarknaden, vilket kan leda till att man skjuter upp beslutet att skaffa barn eller bestämmer sig för att få färre barn. Det här är en trend som man ser i alla de nordiska länderna utom i Danmark.

Coronakrisens omfattning påverkar framtiden

Med tanke på hur det sett ut historiskt kan coronakrisen alltså leda till en förlängning eller även en fördjupning av den nu pågående nedåtgående trenden i barnafödande. Det minskade barnafödandet kan följas av en uppgång, som varit fallet efter de andra kriserna, men när eller om det vänder är dock svårt att förutspå i nuläget. När i tid vi åter kommer att se en uppgång i barnafödande kommer till stor del att bero på hur länge lågkonjunkturen pågår. Ytterligare en betydelsefull faktor i sammanhanget blir i vilken utsträckning yngre kvinnor och män får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och upplever framtiden som osäker.

Summerad fruktsamhet och arbetslöshet för kvinnor 1980–2019

Fakta: Summerad fruktsamhet

Den summerade fruktsamheten anger det antal barn en fiktiv kvinna (eller man) skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten att få barn i olika åldrar förblev densamma som under det år eller den period för vilket beräkningen görs. Måttet visar benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period och ger en indikation på konjunkturen i fruktsamheten.

Statistik om arbetslöshet avser andelen arbetslösa av kvinnor 16-64 år enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning.

Länkar:

Läs mer om SCB:s demografiska analys

Summerad fruktsamhet efter region och kön i SCB:s statistikdatabas

Arbetskraftstillhörighet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Befolkningen 15-74 år (AKU), andel i procent efter kön, arbetskraftstillhörighet och år.