Redaktionellt

När hästarna drev Sverige

Senast uppdaterad: 2022-07-21

För 100 år sedan var hästen många svenskars bästa vän. Särskilt i skördetid. Den hästdragna slåttermaskinen hade revolutionerat skördearbetet som tidigare gjordes för hand med lie.

Hästdriven skörd

När första världskriget bryter ut får SCB i uppgift att noga räkna Sveriges husdjur. Inte minst hästarna som är viktiga för Sveriges beredskap om kriget skulle komma att beröra landet direkt.

I 1918 års Husdjursräkning finns en tabell över utvecklingen från första världskrigets utbrott och framåt, vilken ger en tydlig bild av hur viktiga hästarna var, även under de magra krigsåren.

SCB:s skribent Ludvig Widell beskriver utvecklingen: "Som tabellen utvisar, karakteriseras de gångna krigsåren i stort sett av en ökning i antalet hästar, får och getter jämsides med en nog så kraftig reduktion i beståndet av nötkreatur och svin."

Hudjursräkningen 1918, s. 23 (beskuren tabell) (pdf)

Husdjur, utveckling under första världskriget

Antalet hästar ökar allså från 660 016 år 1913/14 till 714 822 år 1918. Det är främst unghästarna som ökar, med nära 60 procent.

Ludvig Widell fortsätter: "Vad först hästarna beträffar, är utvecklingen år för år i allt väsentligt densamma, en utgallring av äldre hästar jämsides med fortgående påläggning av ungdjur, som det vill synas, i syfte att småningom regenerera häststammen."

Att ökningen bland hästar inte var en självklarhet visar beskrivningen av hur nötboskapen påverkats av återkommande dåliga foderskördar: "Alla slag av nötkreatur erforo under den närmaste tiden efter krigsutbrottet en stark minskning, be-roende huvudsakligen på 1914 års felslagna foderskörd.

Omfattande pålägg av kalvar gjordes sedermera såväl under vintern 1915—1916 som under den närmast följande vintern, varav resultatet vid 1917 års husdjursräkning visade sig i en icke obetydlig ökning i antalet ungnöt, så att detsamma till och med något översteg motsvarande antal åren 1913—1914. Ett visst inflytande av den föregående ökningen i kalvarnas antal på den äldre djurstammens storlek kunde vid 1917 års räkning även konstateras, ehuru givetvis någon nämnvärd återtillväxt i fråga om koantalet på så kort tid ej kunnat äga rum.

Dessa lovande utsikter för en småningom försiggående regeneration av det decimerade nötkreatursbeståndet avbrötos genom den synnerligen otillräckliga foderskörden under år 1917, varav följden vid rådande brist på alla slags kraftfodermedel blivit, att nedslaktning i stor skala ej kunnat undvikas."

Hitta mer statistik om svenska husdjur under historien bland SCB:s digitaliserade Tillfälliga statistiska undersökningar