Det senaste året har coronapandemin dominerat den politiska dagordningen. För att begränsa smittspridningen och motverka konsekvenser för samhället har en rad olika åtgärder vidtagits - åtgärder som kan ses som en del i den svenska strategin under pandemin. I samband med partisympatiundersökningen i november 2020 och maj 2021 ställdes en fråga om vad man tycker om den svenska strategin under pandemin. Resultaten visar att de som sympatiserar med ett regeringsparti, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, är mer nöjda med strategin än övriga partisympatisörer.

Åsikt om den svenska strategin under coronapandemin, andel i procent, maj 2021

Frågan som ställdes i samband med partisympatiundersökningen var ”Vad tycker du om den svenska strategin under coronapandemin?”. Respondenten fick uppge om denne tycker att strategin är mycket bra, ganska bra, ganska dålig, mycket dålig eller om de inte har någon åsikt. I denna artikel grupperas dessa svar generellt till bra respektive dålig.

Sverigedemokraternas väljare minst nöjda

Generellt sett är väljarkåren relativt nöjd med den svenska strategin. För flertalet partier uppger mer än hälften av sympatisörerna att de anser att strategin är ganska eller mycket bra. Minst nöjda med strategin är Sverigedemokraternas sympatisörer. Där uppger enbart 35 procent att de anser att strategin varit ganska bra eller mycket bra.

- Sedan november har andelen som anser att den svenska strategin är bra, sjunkit i hela väljarkåren. Förändringen är statistiskt säkerställd för samtliga partiers sympatisörer, säger Amanda Hansson, statistiker på SCB.

Förändringen är störst bland Kristdemokraternas sympatisörer, där andelen som uppgett att den svenska strategin varit ganska eller mycket bra, sjönk med 33 procentenheter.

Andel som tycker att den svenska strategin under coronapandemin varit ganska eller mycket bra efter partisympati, andel i procent, november 2020 och maj 2021

Majoriteten anser att strategin varit ganska bra

- Sett till hela väljarkåren tycker majoriteten att strategin har varit ganska bra, 55 procent uppger detta alternativ. Det näst vanligaste svaret var att strategin varit ganska dålig, drygt 20  procent uppgav detta. Resterande del av väljarkåren fördelar sig relativt jämnt mellan mycket dåligt och mycket bra, säger Amanda Hansson.

Åsikt om den svenska strategin under coronapandemin, hela väljarkåren, maj 2021, procent

De som är 30 år och äldre tycker i högre utsträckning än yngre att strategin är ganska eller mycket bra. Bland dem som är mellan 18 och 29 år uppger 57 procent att strategin är ganska eller mycket bra. De äldre åldersgrupperna är mer nöjda, där ligger andelen mellan 64 och 69 procent. Vidare uppger kvinnor i högre utsträckning än män att de anser att strategin varit ganska eller mycket bra. Sett till utbildningsnivå anser personer med eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än de med förgymnasial utbildning att strategin varit ganska eller mycket bra. Inga tydliga skillnader finns sett till var i landet man bor.

M och S ökade under pandemins inledande fas

- Sett till den politiska opinionen under pandemin ökade stödet för Socialdemokraterna och Moderaterna i pandemins inledande fas. Samtidigt minskade stödet för Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna under samma period, säger Amanda Hansson.

Under den andra halvan av 2020 fortsatte stödet att öka för Moderaterna medan stödet för Socialdemokraterna minskade. Stödet för övriga partier var generellt sett oförändrat mellan mätningarna 2020, bortsett från Vänsterpartiet där andelen av de röstberättigade som uppgav att de sympatiserar med partiet ökade mellan maj och november 2020.

Mellan november 2020 och maj 2021 ökade andelen som sympatiserar med Centerpartiet och Sverigedemokraterna medan stödet minskade för Liberalerna och Kristdemokraterna.

Om undersökningen:

De som ingår i undersökningen har tillfrågats om vad de tycker om den svenska strategin i stort. Vad varje individ lägger i begreppets betydelse kan variera. Frågan ställs inte i relation till individens sympatier i övrigt och den avser inte någon specifik aktörs agerande.

Frågan om den svenska strategin ingick i partisympatiundersökningen november 2020 och maj 2021. Data samlades in under perioden 2 till 26 november 2020 och 28 april till 27 maj 2021.

I denna artikel har partisympati (bästa parti) använts som redovisningsvariabel. Partisympati avser det parti man anser sig stå närmast, vilket inte nödvändigtvis är det parti man skulle rösta på i ett riksdagsval. Skattningen avser inte någon specifik politisk nivå.

Partisympatiundersökningen genomförs två gånger per år med ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande cirka 9 000 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns. Svar från dessa personer samlas in genom såväl telefonintervjuer som webbenkät. Andelen svarande är drygt 50 procent.