Siffrorna i temarapporten är baserade på insamlad data med kvalitetsbrister. AKU har publicerat reviderade siffror här:

Arbetskraftsundersökningarna

I den tredje temarapporten 2019 beskrivs arbetstidens förläggning för sysselsatta i åldern 15-74 år. Fokus ligger på att beskriva dem som arbetade obekväm arbetstid under 2018, men vissa jämförelser görs även tillbaka till 2008. Obekväm arbetstid definieras som arbete på annan tid än måndag-fredag klockan 06.00-18.00. För att ingå i gruppen som har obekväm arbetstid räcker det att en del av arbetstiden ligger utanför vardagar 06.00-18.00.

Vanligare med obekväm arbetstid bland kvinnor 2008-2018

Under 2008 arbetade 61,7 procent av de sysselsatta enbart på dagtid medan 38,3 procent arbetade på obekväm arbetstid. Motsvarande andelar under 2018 var 64,5 respektive 35,5 procent. Kvinnor arbetade på obekväm arbetstid i högre utsträckning än män under hela tidsperioden. Skillnaden mellan könen minskade dock under perioden med början 2012, vilket förklaras av att andelen minskade i snabbare takt bland kvinnor än bland män.

1 809 000 sysselsatta arbetade obekväm arbetstid 2018

Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var 5 113 000 under 2018. Av dessa arbetade 3 285 000 endast dagtid på vardagar medan 1 809 000 arbetade på obekväm arbetstid. Av de 1 809 000 var 913 000 män och 896 000 var kvinnor. Under 2018 arbetade 64,5 procent av de sysselsatta enbart dagtid på vardagar medan 35,5 procent arbetade helt eller delvis på obekväm arbetstid. Andelen som arbetade utanför dagtid på vardagar var högre bland kvinnor än bland män, 37,0 respektive 34,2 procent.

Yngre kvinnor arbetade mest utanför dagtid på vardagar

Det var vanligare att arbeta obekväm arbetstid bland yngre personer än övriga. Av de sysselsatta i åldern 15-24 år arbetade 58,6 procent under 2018 helt eller delvis utanför dagtid på vardagar. Motsvarande andelar bland sysselsatta i åldern 25-64 år och 65-74 år var 32,7 respektive 37,3 procent. Bland de unga var det också en större andel kvinnor, 65,0 procent, än män, 52,2 procent, som arbetade på obekväm arbetstid. För de två andra åldersgrupperna fanns det ingen någon större könsskillnad.

Lågutbildade arbetade mer obekväm arbetstid än övriga

Andelen sysselsatta som arbetade på obekväm arbetstid minskade med stigande utbildningsnivå. Bland dem med förgymnasial utbildning var andelen 48,2 procent under 2018, för dem med gymnasial utbildning var den 40,6 procent och för personer med eftergymnasial utbildning låg den på 29,0 procent. Det var en större andel kvinnor än män som arbetade obekväm arbetstid och även könsskillnaden minskade med stigande utbildningsnivå. Bland personer med förgymnasial utbildning var differensen mellan könen 12,2 procentenheter, bland gymnasieutbildade var den 8,7 procentenheter och bland dem med eftergymnasial utbildning fanns ingen skillnad.

Varannan tidsbegränsad anställd arbetade obekväm arbetstid

Att arbeta obekväm arbetstid var mindre vanligt bland fast anställda jämfört med tidsbegränsat anställda samt företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar. Bland fast anställda arbetade 31,1 procent helt eller delvis utanför dagtid på vardagar under 2018. Motsvarande andel var 48,3 procent bland tidsbegränsat anställda och 50,4 procent bland företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar. Oavsett anknytningsgrad var det en större andel kvinnor som hade obekväm arbetstid jämfört med män.

Ju kortare arbetstid desto mer sannolikt med obekväm arbetstid

Bland personer som arbetade heltid, alltså som hade en överenskommen arbetstid på 35 timmar eller mer, hade 30,9 procent hela eller delar av sin arbetstid förlagd utanför dagtid på vardagar under 2018. Bland dem som arbetade lång deltid, 20-34 timmar, var motsvarande siffra 48,4 procent och för kort deltid, 1-19 timmar, låg den på 59,3 procent. Med andra ord, ju kortare arbetstid desto mer sannolikt att arbetstiden låg helt eller delvis utanför dagtid på vardagar. Skillnaden mellan könen var liten eller obefintlig, oavsett längden på den överenskomna arbetstiden.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten

Arbetstidens förläggning 2008-2018 (pdf)

Arbetstidens förläggning 2008-2018