En EU-reglerad tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har använts för att jämföra hur faktorer som utbildningsbakgrund och språkkunskaper påverkar sysselsättningen. Jämförelser görs mellan inrikes och utrikes födda för 2021 och skillnader mellan Sverige och länderna i Europiska Unionen (EU) som genomsnitt belyses.

Färre utrikes födda utanför arbetskraften i Sverige

Rapporten visar att sysselsättningen var högre bland inrikes födda än bland utrikes födda, det gäller såväl för Sverige som EU. Andelen sysselsatta utrikes födda var högre i Sverige än genomsnittet inom EU. Arbetslösheten var högre bland utrikes födda i både Sverige och EU. I Sverige var skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda däremot betydligt större, 4,4 procent för inrikes och 18,4 procent för utrikes födda. Inom EU var arbetslösheten för inrikes och utrikes födda 4,8 respektive 8,6 procent. En förklaring till att arbetslösheten bland utrikes födda var så mycket högre i Sverige kan förklaras av arbetskraftsdeltagandet. Inom EU var drygt en av fyra utrikes födda utanför arbetskraften medan samma siffra i Sverige var 13,5 procent.

Snabbare in i arbete

Resultaten från tilläggsundersökningen indikerar att det går snabbare för en utrikes född att få sitt första arbete i Sverige jämfört med EU. Det kan finnas andra faktorer som påverkar detta resultat som att det i Sverige är folkbokförda som ingår i undersökningen medan det i andra länder är alla som bor i ett visst område som intervjuas.

En stor skillnad mellan Sverige och EU när det gäller tid till det första arbetet är hur stor andel som aldrig haft ett arbete i det nya landet. Inom EU hade ungefär en av fem av de utrikes födda aldrig haft något arbete i boendelandet. I Sverige hade i stället 8,1 procent av de utrikes födda aldrig haft ett arbete.

Högre utbildning ger högre sysselsättning

Andelen sysselsatta var högre bland både inrikes och utrikes födda i Sverige jämfört med EU men skillnaden i sysselsättning skiljde sig stort beroende av utbildningsnivån och då särskilt i Sverige. Som högst var sysselsättningen, i både Sverige och EU, bland de med universitets- eller högskoleutbildning. I Sverige och EU var 80,7 respektive 76,2 procent av de utrikes födda med högre utbildning sysselsatta. Det kan jämföras med 90,9 och 86,4 procent bland de inrikes födda i Sverige och EU.

En stor skillnad mellan Sverige och EU var nivån på sysselsättningen för inrikes och utrikes födda med förgymnasial utbildning. I Sverige var det också en stor skillnad i andelen sysselsatta mellan inrikes och utrikes födda med förgymnasial utbildning. Bland de inrikes födda var 67,9 procent sysselsatta medan samma andel var 49,0 procent bland de utrikes födda. Inom EU var sysselsättningen bland de med en förgymnasial lägre än bland de övriga men skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda var liten. Av de med högst förgymnasial utbildning var andelen sysselsatta inom EU 54,7 procent bland inrikes födda och 56,5 procent bland de utrikes födda.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkade också sysselsättningen och då särskilt för utrikes födda i Sverige. I både Sverige och EU var sysselsättningen lägre bland utrikes födda med föräldrar som hade högst förgymnasial utbildning men skillnaden mot inrikes födda var större i Sverige. Av de med föräldrar med högst förgymnasial utbildning var 58,8 procent av de utrikes födda sysselsatta vilket kan jämföras med 84,4 procent av de inrikes födda. Inom EU var samma andelar 62,0 respektive 66,3 procent.

Språk större hinder i Sverige

Det var fler som uppgav språket som ett hinder för att få ett arbete bland utrikes födda i Sverige än inom EU. I Sverige angav 14,3 procent av kvinnorna och 10,8 procent av männen bristande språkkunskaper som ett hinder för att få ett lämpligt arbete. Inom EU var samma andelar 6,2 respektive 5,8 procent. Ser man däremot till den självbedömda kunskapen i huvudspråket i landet var det ingen större skillnad mellan Sverige och EU där ungefär 60 procent ansåg sig kunna huvudspråket på avancerad eller modersmålsnivå. I Sverige var det betydligt vanligare än inom EU att man gått en språkkurs i huvudspråket. I Sverige hade 60,6 procent gått en språkkurs medan samma andel inom EU var 34,9 procent.

En mer utförlig redovisning av arbetsmarknadssituationen återfinns i publikationen Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2023:1– Tema: Arbetsmarknaden för utrikes födda i Sverige och EU.

2023-04-26, kl. 08:00.