Till innehåll på sidan

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2023:3 – Tema: Långtidsarbetslösa 2005–2023

Fortsatt många långtidsarbetslösa efter pandemin

Statistiknyhet från SCB 2023-12-06 8.00

En ny rapport från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) visar att långtidsarbetslösheten bland personer i åldern 20–64 år ökade kraftigt i samband med pandemin och har hittills inte kommit ned till tidigare nivåer. En betydande del av ökningen har skett bland utrikes födda, och i synnerhet bland kvinnorna. Sannolikheten att få jobb minskar med tid i arbetslöshet och jobbchansen avtar dessutom med ålder. Långtidsarbetslösa som får jobb tenderar att gå till serviceyrken och majoriteten får tidsbegränsade anställningar.

– Långtidsarbetslösheten har inte återhämtat sig efter pandemin. Vi ser även en tudelad arbetsmarknad där långtidsarbetslösa inte enbart har svårare att få jobb, utan de som får jobb går dessutom till osäkrare anställningar, säger Charlotta Olofsson, statistiker vid arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Långtidsarbetslösheten ökade kraftigt i samband med pandemin

Tredje kvartalet 2023 uppgick antalet arbetslösa till ungefär 350 000 personer i befolkningen 20–64 år, av vilka drygt en tredjedel var långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösa utgjorde i sin tur ungefär en femtedel av samtliga långvarigt utan arbete, vilket är ett mått som inkluderar både långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften som inte arbetat på länge där största gruppen är långvarigt sjuka och även heltidsstuderande ingår.

Långtidsarbetslösheten ökade kraftigt i samband med pandemin och har legat kvar på en högre nivå också efter pandemin. Det bredare måttet långvarigt utan arbete har däremot varit mindre känsligt för konjunktursvängningar och visar en gradvis nedåtgående trend över perioden 2005–2023. Bland dessa är det framför allt individer som angett att de inte arbetat till följd av långvariga hälsoproblem som minskat över tid.

Långtidsarbetslösa 20–64 år. Tusental personer

Diagram

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna

Långtidsarbetslösheten har varit högre bland män än kvinnor, och på senare tid är det framför allt bland äldre män som långtidsarbetslösheten ökat. Samtidigt är det betydligt fler kvinnor bland personer som är långvarigt utan arbete, varav långvariga hälsoproblem varit den vanligaste orsaken. När kön, födelseland och utbildningsnivå undersöks visar resultaten vidare att en stor del av ökningen i långtidsarbetslösheten till följd av pandemin har skett bland utrikes födda personer med förgymnasial utbildning, och i synnerhet bland kvinnorna. Möjliga förklaringar är att en stor andel utrikes födda arbetar i den privata tjänstesektorn som drabbades kraftigt av pandemin och att utrikes födda är överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar.

Tudelad arbetsmarknad

Genomsnittsdata över tidsperioden 2015–2023 visar att chansen att få ett arbete minskar med tid i arbetslöshet, vilket kan vara kopplat till att ens utbildning, erfarenheter och professionella nätverk tappar i värde. Jobbchansen avtar dessutom med ålder och är i genomsnitt lägre bland utrikes födda. De som går från långtidsarbetslöshet till sysselsättning tenderar vidare att arbeta inom tjänsteyrken såsom omsorgsyrken, städ, restaurang och försäljning. Detta gäller särskilt för kvinnor och utrikes födda. De yrken som kvinnor går till är koncentrerade till färre yrken medan män har en större spridning över yrkeskategorier. Drygt tre av fem långtidsarbetslösa får dessutom tidsbegränsade anställningar, och detta är exklusive provanställningar som leder till tillsvidaretjänster. Detta visar således på en tudelad arbetsmarknad där långtidsarbetslösa inte bara har svårare att få jobb, utan de som hittar jobb får osäkrare anställningar.

Riskfaktorer för långtidsarbetslöshet

Resultat från en statistisk modell för arbetslöshetstider bekräftar att risker för långvarig arbetslöshet är kopplade till högre ålder, utomeuropeisk bakgrund men också att sakna tidigare arbetslivserfarenhet. Dessa utgör de största enskilda riskfaktorerna när övriga faktorer hålls lika avseende kön, ålder, födelseregion, urbaniseringsgrad samt utbildningsnivå och att ha arbetat tidigare. Att vara född i ett annat europeiskt land samt att endast ha en förgymnasial utbildning utgör också betydande riskfaktorer.

Fakta: Om statistiken

Rapporten tar sin utgångspunkt i kvartals- och års-data från arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år.

Definitioner och förklaringar

Individer definieras som långtidsarbetslösa om de varit arbetslösa minst 27 veckor. På motsvarande vis inkluderar långvarigt utan arbete långtidsarbetslösa och personer ej i arbetskraften som inte haft ett arbete på mer än 6 månader. Hit räknas även personer som angett att de aldrig arbetat.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Stefan Andersson

Telefon
010-479 40 81
E-post
stefan.andersson1@scb.se

Charlotta Olofsson

Telefon
010-479 41 42
E-post
charlotta.olofsson@scb.se