– Av de anställda i åldern 20–64 år ville 7 procent öka sin arbetstid medan 11 procent ville arbeta färre timmar under 2023. Bland de som ville och kunde arbeta mer var drygt hälften deltidsanställda medan de flesta som ville minska sin arbetstid hade en heltidsanställning, säger Charlotta Olofsson, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Hur mycket arbetar vi?

Den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 20–64 år i Sverige var lägre än för EU-genomsnittet år 2023, men högre än för flera jämförbara länder, däribland de nordiska grannländerna. Sverige hade samtidigt en högre sysselsättningsgrad än de flesta andra EU-länderna. Sammantaget innebär detta att Sverige har en förhållandevis hög genomsnittlig arbetad tid per capita jämfört med andra länder.

Under tidsperioden 2005–2023 har den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden i Sverige varit oförändrad för de sysselsatta men ökat något bland de anställda. Det är bland anställda kvinnor som den arbetade tiden har ökat, vilket är ett resultat av att fler kvinnor arbetar heltid jämfört med tidigare. Under samma tidsperiod har den totala sysselsättningsgraden ökat från 77,7 till 82,6 procent.

Under 2023 var den genomsnittliga överenskomna arbetstiden 39,7 timmar i veckan för heltidsanställda kvinnor och män, i åldern 20–64 år. Bland de deltidsanställda hade kvinnor en högre överenskommen arbetstid, i genomsnitt 26,5 timmar jämfört med 24,9 timmar för män. Däremot var andelen heltidsanställda lägre bland kvinnor jämfört med män, 74,1 respektive 89,5 procent.

En uppdelning efter bransch och yrkets kvalifikationskrav visar att den genomsnittliga överenskomna arbetstiden var lägre inom yrken med låga kvalifikationskrav jämfört med högkvalificerade yrken. Arbetstiden var framför allt kortare bland anställda med yrken som kräver lägre kvalifikationer och som arbetar inom tjänstebranscher, exempelvis utbildning, vård och omsorg, handel samt hotell och restaurang. En förklaring är en hög andel deltidsanställda bland dessa arbeten.

Hur mycket vill vi arbeta?

Bland anställda i åldern 20–64 år ville 818 800 personer, eller 18,3 procent, förändra sin vanligen arbetade tid (med villkor att lönen förändras i motsvarande mån), år 2023. Bland dessa ville 307 600 personer, eller 6,9 procent av alla anställda, arbeta mer. De som ville arbeta färre timmar uppgick till 511 200 personer, vilket motsvarar 11,4 procent av anställda i åldern 20–64 år. Bland anställda som ville öka sin arbetstid uppgav 88,3 procent att de också hade kunnat arbeta fler timmar - dessa personer kallas för undersysselsatta och är en del av det outnyttjade arbetskraftsutbudet.

Bland anställda, i åldern 20–64 år, som både ville och kunde arbeta mer var drygt hälften deltidsanställda, och ville öka från en i genomsnitt vanligen arbetad tid på 25,0 timmar i veckan till en önskad arbetstid på 36,9 timmar i veckan, under 2023. Anställda som både ville och kunde arbeta mer var särskilt många bland personer med yrken som kräver lägre kvalifikationer och som arbetar inom tjänstebranscher, exempelvis inom utbildning, vård och omsorg, handel samt hotell och restaurang. Det fanns inga stora skillnader mellan antal män och kvinnor som ville och kunde arbeta fler timmar. Däremot var det i högre utsträckning heltidsanställda män och deltidsanställda kvinnor som ville gå upp i arbetstid.

De flesta anställda i åldern 20–64 år som ville minska sin arbetstid under 2023 var heltidsanställda och ville i genomsnitt gå från en vanligen arbetad tid på 42,8 timmar i veckan till en önskad arbetstid på 33,2 timmar. Det fanns inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Många av dessa personer arbetade bland yrken med höga kvalifikationskrav inom tjänstebranscher, exempelvis offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, men även inom privata tjänstebranscher så som information och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster.

Sammanlagt ville och kunde anställda, i åldern 20–64 år, öka den totalt arbetade tiden med 2 517 400 timmar per vecka, under 2023. Detta motsvarar 62 900 arbeten med 40 timmars vecka. Motsvarande siffror bland de som ville minska den arbetade tiden var 4 766 900 timmar per vecka, eller 119 200 arbeten med 40 timmars arbetsvecka.

Fakta: Om statistiken

Rapporten tar sin utgångspunkt i årsdata från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. Denna rapport är avgränsad till anställda i åldern 20–64 år.

Jobba mer eller jobba mindre? Hur ser det ut bland anställda i Sverige? (pdf)