Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2024:2 – Tema: Hur mycket jobbar vi i Sverige?
Hur mycket jobbar vi i Sverige?
Statistiknyhet från SCB 2024-06-26 8.00
Arbetstid och sysselsättning är ett ständigt aktuellt och diskuterat ämne samtidigt som arbetsmarknaden är rörlig. Det kan därför vara av intresse att se hur mycket vi arbetar och hur det har förändrats över tid. Mot bakgrund av detta har SCB släppt en rapport som beskriver arbetstidens utveckling i Sverige under tidsperioden 2005–2023. I rapporten ges en övergripande bild av hur mycket personer i åldern 20–64 år arbetar. En längre rapport med mer detaljerad statistik från AKU på ämnet arbetad tid är planerad att publiceras mot slutet av hösten 2024.
– Sysselsättningen har ökat över tid samtidigt som den arbetade tiden per sysselsatt har varit stabil de senaste två decennierna. Det innebär att befolkningen som helhet nu arbetar mer än tidigare, säger Stefan Andersson, statistiker vid arbetskraftsundersökningarna på SCB.
Ökad sysselsättning men inte minskad arbetstid
Under perioden 2005–2023 har andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år ökat från 78 till 83 procent. Samtidigt har den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden, antalet timmar en sysselsatt faktiskt arbetade under vecka, varit i stort sett oförändrad. Den faktiskt arbetade tiden har legat stabilt omkring 31 timmar i veckan under perioden. Då är all frånvaro som semester, föräldraledighet, sjukdom och så vidare inkluderade i de genomsnittliga timmarna. Att en större andel är sysselsatta samtidigt som arbetstiden fortsatt ligger på samma nivå innebär att befolkningen som helhet nu arbetar mer än under början av perioden.
Fast anställda kvinnor har ökat sin arbetade tid
Av de sysselsatta är ungefär fyra femtedelar fast anställda. För dessa har den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden ökat från 29 till 30 timmar i veckan sedan 2005. Ökningen förklaras av att fast anställda kvinnor nu arbetar två timmar mer i veckan, med en faktiskt arbetad tid på 28 timmar per vecka. Bland företagare och tidsbegränsat anställda har den faktiskt arbetade tiden i stället minskat under samma period.
Heltidsanställda kvinnor bakom ökningen i arbetad tid – trots mer föräldraledighet än männen
Att fler är sysselsatta medan den genomsnittliga arbetade tiden är stabil innebär fler arbetade timmar i ekonomin totalt. Bland heltidsanställda i åldern 20–64 år har den totala faktiskt arbetade tiden ökat med 26 procent för män och 61 procent för kvinnor under perioden 2005–2023. De genomsnittliga timmarna per heltidsanställd har däremot varit oförändrade över tid. Bland kvinnor är det en större skillnad mellan överenskommen och faktiskt arbetad tid. Detta beror främst på att kvinnor har en högre frånvaro till följd av föräldraledighet och VAB.
Publikation
En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten:
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2024:2 – Hur mycket jobbar vi i Sverige?
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.