Under 2020 präglades hela det svenska samhället av utbrottet av covid-19, och arbetsmarknaden var inget undantag. Pandemin har gjort ett tydligt avtryck i arbetsmarknadsstatistiken när året summeras, men det har också varit stor variation under årets gång. Under våren försämrades läget på arbetsmarknaden kraftigt och nådde en botten under sommaren. Resten av året skedde en viss återhämtning. För en bild av hur arbetsmarknaden förändrats under året så hänvisas till AKU:s månads- och kvartalsvisa publiceringar på www.scb.se/aku.

Befolkningen i åldern 15-74 år uppgick till i genomsnitt 7 537 000 personer under 2020. Arbetskraften uppgick till 5 523 000, vilket motsvarar ett arbetskraftstal på 73,3 procent.

Sysselsättningsgraden minskade för första gången sedan finanskrisen

Coronapandemin har förändrat beteenden i samhället och har slagit hårt mot vissa branscher och särskilt de unga på arbetsmarknaden. I genomsnitt var 5 064 000 personer sysselsatta under 2020. Jämfört med 2019 är det en minskning med 67 000 personer, varav 51 000 var ungdomar i åldern 15-24 år. Antalet sysselsatta män uppgick till 2 675 000 medan antalet sysselsatta kvinnor minskade med 49 000 till 2 389 000. Bland inrikes födda uppgick antalet sysselsatta till 4 022 000, en minskning med 62 000 varav 47 000 var kvinnor. Antalet sysselsatta som var utrikes födda uppgick till 1 043 000.

Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen, uppgick till 67,2 procent, vilket var en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. För män var den 69,8 procent och för kvinnor 64,5 procent. Sysselsättningsgraden minskade bland både inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda minskade sysselsättningsgraden med 0,8 procentenheter till 69,5 procent. För utrikes födda minskade den med 1,9 procentenheter och uppgick till 59,7 procent. Sysselsättningen är högre bland männen än bland kvinnorna för både inrikes och utrikes födda. Skillnaden mellan könen är dock betydligt större bland utrikes födda.

Under 2020 uppmättes en del förändringar i sysselsättningen inom de olika näringsgrenarna. Det gäller inte minst branscher som varit särskilt påverkade av restriktioner till följd av pandemin. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen Transport, som bland annat omfattar kollektivtrafik och taxitjänster, minskade med 15 000 personer och uppgick till 227 000. Inom Hotell och restaurang skedde en minskning med 24 000 personer till 138 000. Under året fortsatte antalet sysselsatta inom Information och kommunikation att öka. Ökningen var 15 000 personer, och näringsgrenen uppgick totalt till 268 000 personer.

Bland de sysselsatta i åldern 15-74 år var 319 000 undersysselsatta, vilket är en ökning med 36 000 personer jämfört med året innan. Av de undersysselsatta var 161 000 män, en ökning med 18 000, och 158 000 var kvinnor, en ökning med 19 000.

Störst minskning bland tidsbegränsat anställda

Antalet fast anställda uppgick till i genomsnitt 3 858 000 under 2020, varav 1 991 000 var män och 1 867 000 var kvinnor. Antalet tidsbegränsat anställda uppgick i genomsnitt till 704 000 personer. Det var en minskning med 62 000 personer jämfört med föregående år, av vilka 28 000 var män och 34 000 var kvinnor. Bland ungdomar i åldern 15-24 år minskade antalet tidsbegränsat anställda med 25 000 personer, varav 21 000 var kvinnor.

Under 2020 arbetade 67,1 procent av de anställda inom privat sektor och 25,8 procent inom kommunal sektor. Resterande 7,1 procent arbetade inom statlig sektor. Inom den privata sektorn var i genomsnitt 3 029 000 anställda, en minskning med 48 000 personer jämfört med 2019. Antalet anställda inom kommunal sektor uppgick till 1 164 000, en minskning med 29 000 och inom statlig sektor var 318 000 personer anställda.

Stor nedgång i antalet arbetade timmar

Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick i genomsnitt till 147,6 miljoner timmar under 2020, en minskning med 4,6 procent jämfört med 2019. Det var den största minskningen mellan två år sedan 2001, vilket är så långt tillbaka i tiden som det finns jämförbara uppgifter för de i åldern 15-74 år.

Antalet arbetade timmar har främst minskat inom branscher som påverkats av reserestriktionerna och uppmaningarna om social distansering till följd av pandemin. Störst var minskningen inom branschen Hotell och restaurang, där antalet arbetade timmar minskade med 25,0 procent jämfört med föregående år. Inom branschen Personliga och kulturella tjänster, som bland annat innehåller kultur, nöje och religiös verksamhet, var minskningen med 11,8 procent, och inom Transport med 10,3 procent. Även inom Tillverkning och utvinning, energi och miljö samt inom branscherna Handel, Utbildning skedde minskningar.

Arbetslösheten har inte varit så hög sedan finanskrisen

Utbrottet av covid-19 under 2020 påverkade den svenska arbetsmarknaden och arbetslösheten ökade, i synnerhet bland ungdomar och utrikes födda. Under 2020 var 459 000 personer i åldern 15-74 år arbetslösa, en ökning med 86 000 jämfört med 2019. Antalet arbetslösa kvinnor ökade med 35 000 till 216 000 och antalet arbetslösa män ökade med 50 000 till 243 000.

Under 2020 var arbetslösheten i genomsnitt 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslösheten har inte varit på en så hög nivå sedan 2010. Arbetslösheten bland både kvinnor och män uppgick till 8,3 procent, en ökning för kvinnor på 1,4 och män 1,6 procentenheter.

Antalet arbetslösa inrikes födda ökade med 32 000 till 218 000 personer. Bland utrikes födda uppgick antalet arbetslösa till 241 000, vilket var en ökning med 54 000 personer. Arbetslösheten bland inrikes födda ökade med 0,7 procentenheter till 5,1 procent, och bland utrikes födda ökade den med 3,7 procentenheter till 18,8 procent. Det var första året sedan 2010 som en statistiskt signifikant ökning av årsgenomsnittet för utrikes föddas arbetslöshetstal registrerades, och den högsta nivån som uppmätts sedan 2005, vilket är så långt tillbaka i tiden som det finns jämförbara uppgifter.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år ökade jämfört med 2019 med 17 000 personer och uppgick till 144 000. Av de unga arbetslösa var 80 000 heltidsstuderande. Andelen unga arbetslösa ökade med 4,0 procentenheter och uppgick i genomsnitt till 24,0 procent.

Antalet långtidsarbetslösa, de som varit arbetslösa 27 veckor eller mer, var i genomsnitt 109 000 under 2020 bland personer i åldern 15-74 år, vilket var en ökning med 17 000 personer.

Högsta nivån av antalet heltidsstuderande och latent arbetssökande

Under 2020 var 2 014 000 personer utanför arbetskraften i åldern 15-74 år. Antalet män utanför arbetskraften uppgick till 917 000 och antalet kvinnor var 1 096 000, vilket var en ökning med 26 000. Bland inrikes födda uppgick antalet till 1 550 000 och bland utrikes födda var antalet 464 000.

Av personerna utanför arbetskraften var 921 000 pensionärer, en minskning med 18 000 personer. Antalet personer utanför arbetskraften på grund av sjukdom minskade med 21 000 till 235 000. Det är sjätte året i rad som antalet sjuka minskade. Antalet heltidsstuderande uppgick under året till 572 000, en ökning med 29 000 personer. Det var den högsta nivån och den största ökningen av antalet heltidsstuderande sedan 2005, vilket är så långt tillbaka i tiden som jämförbara uppgifter finns för antalet heltidsstuderande. Antalet latent arbetssökande uppgick till 165 000 personer under 2020. Det var den högsta nivån sedan 2001, för vilket det finns jämförbara data för personer i åldern 15-74 år, och en ökning med 34 000 personer jämfört med 2019. Antalet latent arbetssökande män ökade med 12 000 till 80 000 och antalet kvinnor ökade med 22 000 till 85 000. Antalet bland personer i åldern 15-24 år ökade med 25 000 till 93 000.

Vanligare att externrekrytera yngre än äldre

Bland personer i åldern 15-74 år externrekryterades 339 000 personer per kvartal i genomsnitt under 2020, vilket kan jämföras med 2019 då 386 000 externrekryterades. Antalet externrekryterade män och kvinnor var 164 000 respektive 176 000 per kvartal. Det var vanligare att externrekrytera män inom privat sektor, och inom offentlig sektor var det vanligare att rekrytera kvinnor. Bland de externrekryterade var cirka 38 procent, eller 131 000, ungdomar i åldern 15-24 år. Det var vanligare att yngre än äldre externrekryteras. Under 2020 blev i genomsnitt 85 000 personer per kvartal internrekryterade, och antalet var jämnt fördelat mellan könen.

En mer utförlig redovisning av arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen i åldern 15–74 år återfinns i Statistiskt meddelande.