Den nya undersökningen Lediga jobb och rekryteringsbehov gör det möjligt att mer detaljerat än tidigare beskriva kompetensbrister på den svenska arbetsmarknaden. Tredje kvartalet 2024 rapporterade arbetsgivarna en total brist på 70 000 personer inom olika yrken. Bristen fanns inom flera områden, som IT, teknik och vård, och inom både gymnasiala och eftergymnasiala yrken.

– Det är första gången som det finns officiell statistik över bristen per yrke, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Rekryteringsbehov inom gymnasiala yrken

Arbetsgivarna hade brist på arbetskraft inom flera av de yrken som utbildas på gymnasieskolans yrkesprogram. Det gällde bland annat undersköterskor, yrken inom byggnad och anläggning, fordonsmekaniker och reparatörer, samt kockar och kallskänkor. Arbetsgivare hade även haft svårt att få tag på kyl- och värmepumpstekniker de senaste sex månaderna. Däremot hade det varit lättare att rekrytera fastighetsskötare, montörer och process- och maskinoperatörer.

Svårt att få tag på exempelvis specialistsjuksköterskor, specialistläkare och fritidspedagoger

Bristen på arbetskraft fanns inom många yrkesområden. Inom vården rapporterade arbetsgivarna att de utöver 3 500 undersköterskor även saknade

• 1 400 läkare, varav 1 300 specialistläkare
• 2 400 sjuksköterskor, varav 900 specialistsjuksköterskor.

Svårast hade vården haft att rekrytera specialistläkare, röntgensjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor inom psykiatri, anestesi, ambulanssjukvård, intensivvård och operation. Inom dessa yrkesgrupper hade drygt hälften av arbetsgivarna oftast inte fått tag på personal med rätt kvalifikationer.

Inom data och IT rapporterade arbetsgivarna en brist på 4 700 personer inom yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning, främst mjukvaru- och systemutvecklare. Under de senaste sex månaderna hade dock nio av tio arbetsgivare som försökt rekrytera inom denna yrkesgrupp ”alltid” eller ”oftast” lyckats hitta personal.

Teknikområdet saknade 5 000 ingenjörer och tekniker, framför allt inom inriktningarna elektroteknik och maskinteknik. Trots detta hade en majoritet av arbetsgivarna under det senaste halvåret ”alltid” eller ”oftast” lyckats rekrytera ingenjörer och tekniker med rätt kvalifikationer.

Inom skolan saknades totalt 3 800 pedagoger. Av dessa var

• 1 100 grundlärare
• 1 000 förskollärare
• 900 fritidspedagoger
• 400 speciallärare och specialpedagoger.

Svårast hade skolorna att rekrytera fritidspedagoger. Däremot hade en majoritet av arbetsgivarna ”alltid” eller ”oftast” lyckats rekrytera grundlärare till förskoleklass och lågstadium.

Rekryteringsproblem hos hälften av arbetsgivarna senaste halvåret

Av samtliga arbetsgivare det senaste halvåret hade

• 51 procent upplevt rekryteringsproblem
• 24 procent inte upplevt rekryteringsproblem
• 25 procent inte rekryterat eller försökt att rekrytera alls, eller hade inte kommit tillräckligt långt i rekryteringsprocessen för att uppleva problem.

Inga eller för få sökande med tillräcklig yrkeserfarenhet eller rätt utbildning var de rekryteringsproblem som var vanligast. Drygt 60 procent av arbetsgivarna hade upplevt dessa problem. Det tredje vanligaste problemet som 38 procent upplevt var att de sökande hade högre lönekrav än arbetsgivaren planerat för.

Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem hade gjort något för att öka möjligheterna att rekrytera. De vanligaste åtgärderna var att förlänga rekryteringstiden och sänka eller ändra kraven på erfarenhet, 58 respektive 25 procent.

Att arbetsgivare inte lyckas rekrytera det antal personer som man sökt kan vara en indikator på arbetskraftsbrist. De senaste sex månaderna hade 39 procent av arbetsgivarna inte lyckats rekrytera det sökta antalet, medan 61 procent hade lyckats.

Som en konsekvens av att inte ha lyckats rekrytera tillräckligt med personal valde 50 procent av arbetsgivarna att låta befintlig personal arbeta mer, eller att göra omorganiseringar.

När det gäller rekryteringsbehoven för det kommande året, såg arbetsgivarnas anställningsplaner ut på följande sätt:

• 29 procent förväntade sig en ökning av det totala antalet anställda på arbetsstället.
• 13 procent räknade med en minskning.
• 34 procent av arbetsgivarna förväntade sig ingen förändring av antalet anställda.
• 24 procent kunde inte bedöma sina anställningsplaner.

Nästa publiceringstillfälle: 2025-05-27.