Analys om ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning 2023
Majoriteten av ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning har tidigare arbetslivserfarenhet
Statistiknyhet från SCB 2025-01-23 8.00
Av ej sysselsatta personer som har en funktionsnedsättning har 77 procent av kvinnorna och knappt 60 procent av männen arbetat någon gång tidigare. Det visar en analys som bygger på undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2023.
Gruppen Ej sysselsatta omfattar två delgrupper:
- arbetslösa som tillhör arbetskraften och
- personer som ej är i arbetskraften.
Ej i arbetskraften omfattar bland annat personer som är studerande, pensionärer (väldigt få i undersökningen är pensionärer då åldersgruppen är 16 till 65 år), hemarbetande eller långvarigt sjuka. En delgrupp av ej i arbetskraften är latent arbetssökande, det vill säga personer som velat och kunnat ta arbete men inte sökt något.
Andelen som har arbetat någon gång tidigare bland ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning är hög. Högst är den hos äldre, 87 procent, och lägst bland unga, 44 procent.
- Vi ser i resultaten att yngre i större utsträckning än äldre tror att de skulle vara hjälpta att utföra ett arbete om de fick stöd och anpassning. Detta är en grupp som är tillträdande på arbetsmarknaden och som också saknar tidigare arbetslivserfarenhet i högre grad än de som är äldre, säger Susanne Zander, utredare på SCB.
Högre andel äldre kvinnor och yngre män bland ej sysselsatta
Det är en något högre andel kvinnor än män bland ej sysselsatta såväl som sysselsatta personer med funktionsnedsättning. Fördelningen av kvinnor och män i olika åldersgrupper ser likartad ut i gruppen sysselsatta. I gruppen ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning ser det däremot annorlunda ut. I denna grupp är andelen unga män högre än andelen unga kvinnor samt andelen äldre kvinnor högre än andelen äldre män. En högre andel ej sysselsatta har en förgymnasial utbildning som högsta avslutad utbildning, jämfört med sysselsatta personer med funktionsnedsättning. Nämnas bör att i ej sysselsatta ingår även studerande vilket kan vara en bidragande orsak.
De som har dålig hälsa tror inte att stöd och insatser hjälper
Det är en högre andel ej sysselsatta jämfört med sysselsatta personer med funktionsnedsättning som tycker att deras hälsa är dålig eller mycket dålig.
Kommentar: * Frågan om hälsa kommer från undersökningsåren 2022 och 2024. Läs mer i Statistikens framställning.
De som bedömer sin hälsa som dålig tror i mindre utsträckning att de skulle kunna utföra ett arbete även om de fick stöd eller anpassningsåtgärder.
Kommentar: *Frågan om hälsa kommer från undersökningsåren 2022 och 2024. Läs mer i Statistikens framställning.
Unga ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning har inte sämre hälsa
Det är en högre andel äldre än yngre som bedömer sin hälsa som dålig bland ej sysselsatta, precis som bland sysselsatta. Mönstret är detsamma bland ej sysselsatta men skillnaderna mellan yngre och äldre är större.
Det finn signifikanta skillnader när det gäller hur de bedömer sin hälsa mellan ej sysselsatta och sysselsatta i åldersgrupperna 30–49 år och 50–65 år, men inga signifikanta skillnader mellan unga i åldern 16–29 år. Andelen ej sysselsatta unga som bedömer att hälsan är bra är 60 procent.
Kommentar:* Frågan om hälsa kommer från undersökningsåren 2022 och 2024. Läs mer i Statistikens framställning.
- Vi ser i analysen att ej sysselsatta unga med funktionsnedsättning bedömer sin hälsa på liknande nivå som sysselsatta unga. Det är också främst unga bland ej sysselsatta som tror att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick stöd och anpassning, säger Maria Larsson, utredare på SCB.
Definitioner och förklaringar
Resultaten kommer från en extra analys av undersökningen "Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2023". Den extra analysen fokuserar på ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning.
Undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning omfattar personer i åldern 16–65 år som är folkbokförda i Sverige och är boende i privata hushåll. Undersökningen genomförs genom att en fråga om funktionsnedsättning ställs i direkt anslutning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Personer som uppger att de har en funktionsnedsättning får svara på en fråga om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. De som har en nedsatt arbetsförmåga får också svara på frågor om de har ett behov av stöd eller anpassning för att kunna utföra ett arbete, samt (för dem som är sysselsatta) om de har fått det.
Personer med funktionsnedsättning omfattar de som svarat ”Ja” på följande fråga: ”Har du någon funktionsnedsättning? Det kan till exempel vara en fysisk, psykisk, kognitiv, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.”
Eftersom undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning görs i direkt anslutning till AKU har vi använt underlag från två frågor därifrån. Den första frågan är om personen har arbetat någon gång tidigare med svarsalternativen Ja eller Nej. Den andra frågan är Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet? Med svarsalternativen Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dålig eller Mycket dålig, Vet ej/vill ej svara.
Resultat som redovisas i den här rapporten för befolkningen totalt när det gäller sysselsättning och arbetslöshet avviker från den officiella statistiken för AKU. Detta beror på att urvalet till den här undersökningen begränsar sig till åldern 16–65 år och att skattningsförfarandet skiljer sig från AKU.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.