Arbetskostnadsindex (AKI) mäter och beskriver, månadsvis, arbetskostnads-utvecklingen branschfördelat för arbetare respektive tjänstemän i privat sektor. Indextal används bl.a. för analys och som underlag vid indexreglering i avtal. I stället för att träffa avtal med fasta priser för en begränsad period och därefter återuppta nya prisförhandlingar kan avtal indexregleras för en längre tidsperiod. AKI påverkas främst av löneökningstakten och förändringar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter.

För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset har staten beslutat om olika stödåtgärder såsom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och att staten ersätter arbetsgivare för sjuklönekostnader. Att arbetsgivarna har lägre kostnader för arbetsgivaravgifter och sjuklöner påverkar AKI nedåt.

Sänkta arbetsgivaravgifter

Den tidsbegränsade nedsättningen av de sociala avgifterna innebär att de lag-stadgade arbetsgivaravgifterna är lägre mellan 1 mars och 30 juni 2020. Med de nya reglerna behöver företagen endast betala ålderspensionsavgift (10,21%) under denna period. Nedsättningen gäller alla företag, men för max 30 anställda per företag och upp till en lönesumma på 25 000 kronor per anställd och månad. Om månadslönen för en anställd är högre än så ska arbetsgivaren betala hela arbetsgivaravgiften (31,42%) på den del som överstiger 25 000 kronor.[1]

Sänkta sjuklönekostnader

För april-juli 2020 ersätter staten arbetsgivarna för sjuklönekostnader. Arbetsgivarna betalar sjuklön till den anställde och gör karensavdrag precis som vanligt under de första 14 dagarna. Staten ersätter arbetsgivaren genom att arbetsgivaren rapporterar sjuklönekostnaderna (sjuklön + lagstadgade arbetsgivar-avgifter och skatter) via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket och Försäkringskassan betalar sen tillbaka dessa kostnader till arbetsgivarna via skattekontot. (Ersättning på 804 kr för karensavdrag kan den anställde ansöka om från Försäkringskassan.)

För redovisningsperioden augusti till och med 30 september 2021 gäller en annan beräkning. Kostnaden för sjuklön ersätts enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren via skattekontot.

Den sänkta arbetsgivaravgiften och statens ersättning av sjuklönekostnader påverkar AKI nedåt och får större påverkan inom vissa branscher och påverkar index för arbetarna mer än index för tjänstemän. Indexet påverkas även av andra saker som t.ex. strukturella förändringar på arbetsmarknaden.

Alternativa index mars 2020-september 2021

För de användare av AKI som har behov av indextal där sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta sjuklöner inte beaktas har SCB beräknat temporära alternativa indextal och de förändringar dessa ger upphov till jämfört med samma månad året innan:

Temporära alternativa index 2021 för AKI (xlsx)

I statistikdatabasen för AKI finns publicerade indextal för arbetare resp. tjänstemän där sänkta arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader beaktats:

Arbetskostnadsindex för arbetare (SSD)

Arbetskostnadsindex för tjänstemän (SSD)

1) För personer över 65 år betalar man 10,21% i arbetsgivaravgift sedan tidigare och detta har tagits hänsyn till i indexberäkningarna. Beräkningarna för AKI bygger på underlag för företag med minst 5 anställda.