Det finns ett stort allmänintresse för information om löner och löne­utveck­ling, löne­sprid­ning och löne­struktur. Det gäller både allmänt och för enskilda grupper. En över­skåd­lig och lättill­gäng­lig redo­vis­ning av opartisk löne­statistik är viktig som underlag för en öppen debatt i samhället.

Officiell lönestatistik över byggnads­arbetare, industri­arbetare, lant­arbetare och skogs­arbetare har publi­cerats sedan 1910‑talet. På 1940‑talet till­kom löne­statistik över anställda inom varu­handel. Insam­lingen av statistik utökades ytter­ligare på 1950‑talet med statistik över anställda inom hotell och restau­ranger samt land­transporter.

Officiell lönestatistik för tjänstemän inom industri har funnits sedan 1913. Varu­handel började bearbetas 1945, medan banker och för­säk­rings­bolag till­kom 1948. Apotek började redo­visas 1953, och tjänste­män inom bygg­nads­verk­samhet ingår från och med 1955. och 1972 inklu­derades restaurang­tjänste­männen.

Sedan 1950‑talet utarbetas löne­statistiken i sam­arbete med Svenska Arbets­givare­före­ningen (SAF), senare Svenskt närings­liv. Samarbets­avtal har senare även slutits med Bank­institutens Arbets­givar­organisa­tion (BAO), För­säk­rings­branschens Arbets­givar­organisa­tion (FAO), Fastig­hets­branschens Arbets­givar­organisa­tion (Fastigo), Arbets­givar­före­ningen KFO, Kommunala Före­tagens Sam­organisa­tion (KFS) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Samarbetet mellan SCB och arbets­givar­organisa­tionerna har till­kommit för att under­lätta upp­gifts­lämnar­bördan för före­tagen, då även arbets­givar­organisa­tionerna årligen samlar in löne­uppgifter till sin för­hand­lings­statistik.

Till skillnad från arbets­marknads­parternas statistik som är uppdelad på förbund och avtal, redovisas den officiella löne­statistiken enligt SNI (Svensk standard för närings­grens­indel­ning). SNI är direkt knuten till den inter­nationella standarden NACE (Nomen­clature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes).