Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2025:1 – Tema: Arbete hemifrån och arbetad tid
Fortsatt många arbetar hemifrån
Statistiknyhet från SCB 2025-03-25 8.00
Andelen personer som arbetar hemifrån kvarstår på en betydligt högre nivå år 2024 i jämförelse med åren innan pandemins utbrott. En ny rapport från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) visar hur arbete hemifrån bland fast anställda 20–64 år i Sverige har förändrats över tid och hur arbetstiden ser ut för dessa personer.
– Andelen som ofta arbetar hemifrån är, efter en viss minskning, på en fortsatt hög nivå. Vi ser också att den totala arbetade tiden är högre överlag bland de som arbetar hemifrån, säger Stefan Andersson, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.
Hur mycket arbetar vi hemifrån?
År 2024 uppgick andelen sysselsatta i åldern 20–64 år som i någon utsträckning uppgav att de arbetat hemifrån till cirka 46 procent. Det är en ökning med drygt 26 procentenheter sedan år 2008. Ökningen är störst bland dem som arbetar hemifrån minst hälften av dagarna. Före pandemin arbetade omkring 6 procent av de sysselsatta hemifrån minst hälften av arbetsdagarna. I samband med pandemin närmare fyrdubblades andelen och år 2024 var den ungefär 13 procent. Efter pandemin har andelen som ofta arbetar hemifrån minskat, dock i avtagande takt. Mellan åren 2023 och 2024 minskade andelen med knappt 1 procentenhet. Innan dess, mellan åren 2008 och 2019, har andelen personer som arbetar hemifrån minst hälften av dagarna varit på en relativt jämn nivå med en viss trendmässig ökning. Möjligheten att arbeta hemifrån en större del av arbetsdagarna har dock tidigare i princip varit avgränsad till egenföretagare och vissa specifika yrkesgrupper.
Under år 2024 var det fast anställda i åldersgruppen 30–54 år som i högst utsträckning arbetade minst hälften av dagarna hemifrån. Andelen för denna åldersgrupp har sedan 2019 ökat från ungefär 4 procent för kvinnor och 5 procent för män till omkring 14 procent för respektive grupp.
Det är även stora skillnader mellan anställda med olika utbildningsnivå och mellan olika sektorer. Arbete hemifrån är vanligast och har ökat mest bland personer med eftergymnasial utbildning som arbetar i antingen privat tjänstesektor eller statlig sektor. Bland dessa har andelen som arbetar hemifrån minst hälften av arbetsdagarna ökat från 10 till 22, respektive från 12 till 21 procent. Motsatsen observeras inom den kommunala sektorn, där motsvarande andel istället har minskat mellan 2019 och 2024, från 7 till 5 procent. Att färre arbetar hemifrån inom kommun och landsting kan förklaras av sammansättningen av yrken, där arbetsuppgifterna i högre utsträckning kräver fysiska möten.
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Den ökade omfattningen av arbete hemifrån är även i hög grad ett storstadsfenomen, även om det ökat även utanför de större städerna. Innan pandemin var andelen som arbetade hemifrån relativt jämnt fördelad över storstad, tätort och landsbygd. Däremot har andelen som ofta arbetar hemifrån ökat till drygt 15 procent i storstäderna jämfört med omkring 10 procent i tätort och landsbygd.
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Hur skiljer sig arbetstiden bland de som arbetar hemifrån?
Arbete på distans hemifrån frigör tid som annars går åt till bland annat pendling till och från arbetsplatsen. Denna tid kan antingen läggas på fritid eller i vissa fall fler i arbetstimmar. Inom i princip samtliga redovisningsgrupper visar resultaten att den vanligen arbetade tiden per vecka är högre bland personer som arbetar hemifrån. Skillnaden mellan de som arbetar hemifrån och de som inte gör det är ungefär lika stor inom de flesta redovisningsgrupper i rapporten. Mellan sektorer är skillnaden tydligast för personer som arbetar inom landsting eller kommun. Inom dessa sektorer är arbetstiden närmare 3 timmar högre bland de som arbetar hemifrån. Ett resultat i motsatt riktning observeras inom IT-yrken där arbete hemifrån är som mest utbrett. I dessa yrken tenderar de som arbetar hemifrån i stället att arbeta ungefär en timme mindre.
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
En regressionsmodell har tillämpats för att undersöka kopplingen mellan arbete hemifrån och arbetad tid, där arbetad tid förklaras av arbete hemifrån och andra bakgrundsfaktorer. Resultaten visar att det överlag finns ett positivt samband mellan arbete hemifrån och vanligen arbetad tid, på både individ- och yrkesnivå. Den genomsnittliga marginaleffekten av att arbeta hemifrån i modellen varierar från 0,5–1,5 timmar per vecka mellan olika redovisningsgrupper. Arbete hemifrån är i högre grad kopplat till fler arbetade timmar i de yngre och äldre åldersgrupperna, bland personer utan eftergymnasial utbildning och i mindre orter jämfört med i storstäderna. Det finns dock en betydande variation mellan yrkeskategorier. Inom vissa kvalificerade yrken, exempelvis bland chefer och lärare, är arbete hemifrån kopplat till 2–4 fler arbetstimmar per vecka. Inom de IT-yrken där omfattningen av arbete hemifrån är allra störst är distansarbete hemifrån tvärtom kopplat till något färre arbetstimmar.
Fakta: Om statistiken
Rapporten tar sin utgångspunkt i årsdata från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. Denna rapport är avgränsad till anställda i åldern 20–64 år.
Publikation
En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten: Arbete hemifrån och arbetad tid
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.