RAMS har framställts sedan mitten på 1980-talet och har främst baserats på KU som arbetsgivare årligen lämnat till Skatteverket. Från och med januari 2019 ska alla arbetsgivare istället månadsvis redovisa utbetalda löner och avdragen skatt på individnivå till Skatteverket i AGI.

Den centrala variabeln i RAMS är sysselsättningsstatus, som anger om en person klassificeras som förvärvsarbetande eller inte. Förvärvsarbetande omfattar både anställda och företagare. Från och med referensår 2019 används huvudsakligen information från AGI avseende november för de anställda. Har personen fått en lön i november som överstiger 99 kronor klassificeras personen som förvärvsarbetande. För egenföretagare gäller, liksom tidigare, att de personer som under referensåret har deklarerat för aktiv näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande.

Enligt International Labour Organization (ILO) definieras sysselsatta i termer av arbetad tid för de som är i arbete och inte är tillfälligt frånvarande. Dessa ska utgöras av personer som arbetat minst en timme under en referensvecka. Det finns inte några administrativa uppgifter om arbetad tid, vilket försvårar möjligheten att följa denna definition i registerbaserad statistik. För de anställda används därför istället, i RAMS 2019, förekomsten av en löneutbetalning enligt AGI för att indikera förvärvsarbete. Detta snarare än att försöka uppskatta förvärvsarbete utifrån ILO:s definition med en undre gräns om en timma per vecka. Gränsen 99 kr motiveras med att arbetsgivare inte är skyldiga att redovisa ersättningar som understiger 100 kr till en person under ett inkomstår.

Även vissa personer som tillfälligt inte är i arbete klassificeras som förvärvsarbetande. Det gäller personer som fått sjuk- eller föräldrapenning under november och som fått en löneutbetalning enligt AGI i anslutning till frånvaron.

I tidigare årgångar av RAMS har anställda klassificerats som förvärvsarbetande om de, enligt KU, fått en årlig löneinkomst som överstigit en skattad lönegräns. Gränserna var olika beroende på ålder, kön och huruvida en person var anställd under hela året eller delar av året. Utöver den årliga löneinkomsten enligt KU inkluderades även sjuk- och föräldrapenning från Försäkringskassan. Den huvudsakliga referensperioden för sysselsättningsstatus var november. För mer information om den metod som tidigare har använts för att härleda sysselsättningsstatus, se Förvärvsarbetande – ett sysselsättningsbegrepp.

Bytet av källa och metod innebär att jämförelser av statistik avseende 2019 och tidigare referensår måste göras med stor försiktighet. Att klassificera förvärvsarbetande utifrån AGI i november istället för att använda KU, och därmed löneinkomst som avser hela året, innebär t.ex. att personer som arbetat enbart under sommaren inte blir förvärvsarbetande, vilket var möjligt med den tidigare metoden.

AGI och KU finns inte tillgängliga parallellt under någon tidsperiod. Detta innebär att fullständiga analyser av hur bytet av källa och metod påverkar den slutliga statistiken inte är möjliga att genomföra. I ett försök har personernas månatliga löneinkomster enligt AGI för 2019 summerats till en årsuppgift som därmed motsvarar den tidigare löneinkomsten enligt KU. Däremot var den information som fanns i KU om vilken tidsperiod som personen var anställd under året av bristande kvalitet och motsvarar därför inte den uppgift om tidsperiod som finns i och med månatliga AGI. En sådan jämförelse blir därför inte helt rättvisande och resultaten ska endast användas för att ge en indikation på vad bytet av källa och metod har för effekt på statistiken. I tabell 1 och 2 visas resultatet där en jämförelse görs med den officiella statistiken. Detta på riksnivå för åldersgruppen 16-74 år, med en uppdelning på variablerna ålder och kön respektive näringsgren och kön.

Resultaten i tabell 1 antyder att bytet av källa och metod har störst betydelse för åldersgrupperna 16-19 år och 65-74 år, med en ökning av antalet förvärvsarbetande. Ökningen är större för kvinnor än för män.

Vidare antyder resultaten i tabell 2 att bytet av källa och metod har störst effekt på näringsgrenarna Jordbruk, skogsbruk och fiske, Kulturella och personliga tjänster m.m. samt Hotell- och restaurangverksamhet För kvinnor är det näringsgrenarna Hotell- och restaurangverksamhet samt Jordbruk, skogsbruk och fiske som har störst förändring och för män är det Kulturella och personliga tjänster m.m. och Jordbruk, skogsbruk och fiske.

Förändringen av hur förvärvsarbetande klassificeras påverkar även nivån av antalet egenföretagare, vilka ökar i antal. Det beror på att de personer som både fått en löneutbetalning enligt AGI och deklarerat för aktiv näringsverksamhet i högre utsträckning klassificeras som egenföretagare än när KU användes.

De slutsatser som dras om effekten av bytet av källa och metod på riksnivå gäller inte nödvändigtvis på regional nivå. För ett motsvarande försök till beskrivning av effekten på regional nivå, se tabeller på Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Tabell 1 Antal förvärvsarbetande (nattbefolkning) efter ålder och kön 2019

Tabell 2 Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren och kön 2019