Demografisk analys: Flyttningar mellan kommuner 2014—2023
Pandemin ändrade flyttmönstren – men bara tillfälligt
Statistiknyhet från SCB 2025-03-05 8.00
Under pandemiåren 2020–2021 var det ovanligt många som flyttade ut ur storstäder. Under samma period var det ovanligt många som flyttade till pendlingskommuner nära större stad och till mindre stad eller tätort. Sedan dess har flyttmönstren till stor del återgått till hur de såg ut före pandemin.
I en ny rapport från SCB analyseras flyttningar mellan kommuner under perioden 2014—2023. I rapporten beskrivs hur flyttmönstren ser ut i olika typer av kommuner och hur de varierat över tid, både totalt och efter åldersgrupp, hushållstyp och yrke. Detta är den tredje i en serie rapporter som belyser inrikes flyttningar och som publicerats av SCB sedan år 2022.
Ovanligt stort negativt flyttnetto i storstäder under pandemiåren
Fyra typer av kommuner har fler utflyttare än inflyttare under hela perioden 2014—2023, det är storstäder, lågpendlingskommun nära större stad, pendlingskommun nära mindre tätort samt landsbygdskommun. Tre typer av kommuner har haft fler inflyttare än utflyttare under perioden. Det är pendlingskommun nära storstad, större stad samt pendlingskommun nära större stad.
– För mindre stad/tätort och landsbygdskommun med besöksnäring har flyttnettot förändrats från att ha varit negativt till att vara positivt. Förändringen skedde under pandemiåren 2020—21, säger Li Ma, demograf på SCB.
Flyttnettot för storstäder är särskilt negativt under pandemiåren 2020—21. Detta negativa flyttnetto är särskilt tydligt bland personer i åldrarna 0–17 och 31–69 år, personer i hushållstypen sammanboende med barn och personer inom chefsyrken och yrken med krav på högskolekompetens.
Omvänt är flyttnettot under pandemiåren 2020—21 ovanligt positivt för kommungrupperna pendlingskommun nära större stad och mindre städ/tätort. Det positiva flyttnettot för dessa kommungrupper är särskilt tydligt i samma grupper, alltså bland personer i åldrarna 0–17 år och 31–69 år, personer i hushållstyp sammanboende med barn och personer i chefsyrken eller yrken med krav på högskolekompetens.
– Resultaten innebär att under pandemiåren när många lämnade storstäder flyttade många till kommuner som är mindre befolkade och mer naturnära, säger Li Ma, demograf på SCB.
Ovanligt många lämnade universitetskommuner under pandemiåren
Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Växjö, Luleå, Karlstad och Örebro identifieras som universitetskommuner i rapporten. Flyttnettot i dessa kommuner sammantaget är betydligt lägre under pandemiåren 2020—2021 än såväl perioden före och som efter. Nedgången under 2020—2021 kan till stor del förklaras av att många unga vuxna lämnade universitetskommunerna när undervisning på plats ställdes in under pandemiåren.
I rapporten redovisas också skillnader i flyttnettot per 1 000 invånare för kommunerna mellan 2018—2019 och 2020—2021 samt mellan 2020—2021 och 2022—2023, flyttströmmar mellan kommungrupper under 2022—2023 samt de vanligaste kommunerna att flytta till respektive från för var och en av rikets 290 kommuner under den senaste tio-årsperioden.
Definitioner och förklaringar
Flyttnetto beräknas som skillnaden mellan antalet som flyttar till och antalet som flyttar från kommunen. Ett positivt flyttnetto betyder att det är fler som flyttar till kommunen än som flyttar ut medan ett negativt flyttnetto innebär att fler flyttar från än till kommunen.
Uppgifter om befolkning, flyttningar och hushållstyp har hämtats från Befolkningsregistret (RTB). Uppgifter om yrke har hämtats från databasen LISA och uppgifter om studiedeltagande under hösttermin har hämtats från databasen STATIV.
I denna rapport har kommunerna delats in i efter SKR:s indelning som gäller från den 1 januari 2023. Totalt finns det nio kommungrupper. I rapporten används indelningen från år 2023 bakåt i tiden. Läs mer på SKR:s webbplats:
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.