Till innehåll på sidan

Barn- och familjestatistik 2023

Unga med funktionsnedsättning är nedstämda i större utsträckning än jämnåriga

Statistiknyhet från SCB 2024-11-27 8.00

En ny rapport från SCB visar att barns levnadsförhållanden skiljer sig både i skolan och på fritiden mellan barn med funktionsnedsättning och övriga jämnåriga.

Resultaten kommer från en webbenkät som skickats till ett representativt urval av 12–18 åringar. För första gången kan jämförelser göras mellan barn med funktionsnedsättning och övriga jämnåriga.

– Även om det är glädjande att se att de flesta barn i Sverige har det bra, så ser vi att många barn med funktionsnedsättning har det sämre på flera olika sätt, säger Nikolaus Koutakis som tillsammans med medarbetare på SCB sammanställt resultaten.

Rapporten beskriver barns upplevelser av skolan, fritiden, relationer till föräldrar, lärare och kamrater, vad man bidrar med i hushållet, ekonomi och trygghet. I rapporten jämförs barn med funktionsnedsättning med övriga jämnåriga. Uppgifterna kommer från undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2023.

Barn med funktionsnedsättning mår sämre

Rapporten visar att färre barn med funktionsnedsättning mår bra eller är nöjda med sig själva jämfört med andra barn. En större andel barn med funktionsnedsättning rapporterar sömnproblem och trötthet i skolan.

Hälften av alla flickor med funktionsnedsätting är ganska ofta/ för det mesta ledsna eller nere, motsvarande andel för övriga flickor är 36 procent. Bland pojkar med funktionsnedsättning är andelen 22 procent och motsvarande andel för övriga pojkar är 13 procent.

Hälften av flickor med funktionsnedsättning är ganska ofta/för det mesta är ledsna eller nere

Diagram: Hälften av flickor med funktionsnedsättning är ganska ofta/för det mesta är ledsna eller nere

Barn med funktionsnedsättning har det jobbigt i skolan

Jämfört med övriga barn har en lägre andel barn med funktionsnedsättning arbetsro eller nära vänner i klassen och en högre andel upplever att de utsätts för dålig behandling från både lärare och elever i skolan. En högre andel flickor med funktionsnedsättning upplever att de inte får inte samma stöd från lärarna som övriga flickor. För pojkar är skillnaderna inte statistiskt säkerställda.

En lägre andel barn med funktionsnedsättning trivs i skolan jämfört med övriga barn.

För pojkar med funktionsnedsättning svarar 45 procent att de trivs mycket bra i sin klass, motsvarande andel för övriga jämnåriga pojkar är 58 procent. Även bland flickor med funktionsnedsättning är det en lägre andel som trivs mycket bra i förhållande till övriga jämnåriga flickor. Skillnaden mellan de två grupperna är 7 procentenheter, 33 procent jämfört med 40 procent.

En tredjedel av flickor med funktionsnedsättning trivs mycket bra i klassen

Diagram: En tredjedel av flickor med funktionsnedsättning trivs mycket bra i klassen

Lägre andel barn med funktionsnedsättning känner sig trygga

Barn med funktionsnedsättning känner sig inte trygga i sitt bostadsområde, på väg till och från skolan eller i skolan i samma utsträckning som övriga jämnåriga.

Andelen pojkar med funktionsnedsättning som känner sig mycket trygga i klassrummet är 65 procent vilket är lägre än bland övriga jämnåriga pojkar där andelen är 76 procent. Lägst andel finns bland flickor med funktionsnedsättning, 47 procent. Motsvarande andel för jämnåriga flickor är 53 procent.

Samma mönster och nästan samma andelar återfinns i barnens svar på frågan om trygghet på rasterna i skolan.

Barn med funktionsnedsättning är otrygga på raster och i klassrummet

Diagram: Barn med funktionsnedsättning är otrygga på raster och i klassrummet

Barn med funktionsnedsättning ägnar sig mera åt skärmbaserade aktiviteter på fritiden

På fritiden ägnar sig en högre andel barn med funktionsnedsättning åt skärmbaserade aktiviteter, i synnerhet flickor. Här ingår all aktivitet på internet som till exempel spel, läxläsning, chatta och se på film från mobil, platta, dator eller TV.

Barn med funktionsnedsättning läser böcker och idrottar i lägre utsträckning än övriga jämnåriga.

Det är ungefär dubbelt så vanligt att pojkar spelar dataspel jämfört med flickor. Bland pojkar med funktionsnedsättning är det 43 procent, motsvarande andel bland övriga pojkar är 33 procent. Bland flickor med funktionsnedsätting är andelen 18, motsvarande andel för övriga flickor är 13 procent

Pojkar med funktionsnedsättning som spelar dataspel minst 3 timmar per vardag

Diagram: Pojkar med funktionsnedsättning som spelar dataspel minst 3 timmar per vardag

Definitioner och förklaringar

För att identifiera gruppen barn med funktionsnedsättning används en fråga med följande ordalydelse:

”Har du en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem (till exempel diabetes, allergi, eksem eller ADHD) som du fått fastställd av en läkare?”

Med denna avgränsning har 26 procent av barnen i åldern 12–18 år en funktionsnedsättning, vilket motsvarar cirka 868 000 barn, lika många flickor som pojkar.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Förfrågningar

Nikolaus Koutakis

Telefon
010-479 66 65
E-post
nikolaus.koutakis@scb.se