Låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått som används för att urskilja hushåll vars disponibla inkomst inte räcker för att betala för nödvändiga omkostnader. Vid beräkning av inkomststandard sätts hushållets disponibla inkomst i relation till levnadsomkostnaderna för alla i hushållet. Levnadsomkostnaderna beräknas med schablonbelopp för mat, boende, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor och så vidare, de är alltså inte hushållets faktiska omkostnader. För exempelvis en familj som består av två vuxna med två barn, 3 och 6 år, innebär låg inkomststandard en disponibel inkomst under 26 600 kronor per månad, räknat för år 2023. För en ensamstående förälder med två barn gick gränsen vid 22 200 kronor. Exemplet avser en familj boende i en kommun med fler än 75 000 invånare som inte tillhör Stor-Stockholm, Stor-Göteborg eller Stor-Malmö. Här refereras till 2023 års värden eftersom SCB uppdaterat statistikdatabasen med barnfamiljers ekonomi där familjegemenskaper relateras till deras ekonomiska förutsättningar för det året.

År 2023 fanns det 145 000 barn under 18 år i hushåll med låg inkomststandard. Av dessa är något fler pojkar än flickor. Antalet barn som bor i hushåll med låg inkomststandard har minskat med nästan 50 000 barn under en tioårsperiod.

På gruppnivå finns också skillnader i inkomststandard beroende på hushållets sammansättning. Den största andelen barn som bor i hushåll med låg inkomststandard återfinns bland de som bor med en ensamstående mor. År 2014 levde 28 procent av alla barn som bodde med en ensamstående mor i ett hushåll med en låg inkomststandard, motsvarande andel tio år senare är 17 procent. Det är det inga markanta skillnader i andelar mellan flickor och pojkar.

2025-06-19, klockan 08:00.