Att ha långvarig eller kronisk värk kan bland annat ha en negativ inverkan på vår livskvalitet, arbetsförmåga och våra möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter.

I befolkningen, 16 år och äldre, har 63 procent lätt, måttlig eller svår värk i skuldror, nacke, axlar, armar, händer, ben, fötter, rygg och/eller höft. Lätt värk bedömer 31 procent i befolkningen, 16 år och äldre, att de har, medan 24 procent bedömer att de har måttlig värk och 9 procent upplever att de har svår värk.

Besvär av värk är vanligare bland äldre än yngre. I åldersgruppen 16–29 år har 49 procent lätt, måttlig eller svår värk. Motsvarande andel i åldersgruppen 80 år och äldre är 75 procent. Bland de som är 16–29 år har 5 procent svår värk, vilket kan jämföras med 13 procent bland de som är 80 år och äldre.

Det är en större andel kvinnor än män – 70 respektive 57 procent – som uppger att de har lätt, måttlig eller svår värk. Det är också vanligare att kvinnor än män bedömer att de har svår värk: 10 jämfört med 7 procent.

Det är vanligare att de som arbetar inom arbetaryrken än att de som arbetar inom tjänstemannayrken har lätt, måttlig eller svår värk i skuldror, nacke, axlar, armar, händer, ben, fötter, rygg och/eller höft. I gruppen kvinnor som arbetar i arbetaryrken är det 76 procent som uppger att de har värk. Motsvarande andel bland kvinnor i tjänstemannayrken är 67 procent. Bland männen är det 61 procent av arbetarna och 49 procent av tjänstemännen som har värk. Bland de som arbetar inom arbetaryrken är det mer än dubbelt så vanligt att ha svår värk jämfört med gruppen som arbetar inom tjänstemannayrken: 9 respektive 4 procent.

Andra resultat om hälsa baserat på ULF

Utöver resultat avseende värk omfattar rapporten resultat om självskattad hälsa, behov av läkarvård, behov av tandläkarvård, psykisk hälsa, konsumtion av frukt, grönsaker och alkohol samt tobaksanvändning.

Till rapporten hör en tabellbilaga i Excel, som omfattar redovisning av resultat efter kön, ålder, utbildningsnivå, hushållstyp, svensk respektive utländsk bakgrund, födelseland, vistelsetid, disponibel inkomst, arbetar- respektive tjänstemannayrke, huvudsaklig sysselsättning, region (NUTS2), urbaniseringsgrad samt funktionsnedsättning.

Läs mer i rapporten Hälsa 2022 (pdf)