Befolkningsstatistik, 1:a halvåret 2019
Sverige vanligaste födelselandet bland invandrade
Statistiknyhet från SCB 2019-08-20 9.30
Vid halvårsskiftet 2019 var Sveriges folkmängd 10 281 189 personer. Det är 51 004 personer fler än vid årsskiftet. Invandringen var den största förklaringen till folkökningen trots att den var den lägst uppmätta sedan 2013. Det vanligaste födelselandet hos invandrarna var Sverige.
Under första halvåret ökade Sveriges befolkning med 22 529 kvinnor och 28 475 män – totalt 51 004 personer. Det är den lägsta folkökningen under första halvåret sedan 2015.
Invandringen har minskat med 10 procent jämfört med första halvåret 2018. Syrien har sedan 2014 varit det vanligaste födelselandet bland invandrade, men under första halvåret 2019 var Sverige det vanligaste födelselandet följt av Afghanistan. Syrien kom först på tredje plats.
Fler invandrare än utvandrare
Trots att invandringen var den lägsta sedan 2013 är invandringsöverskottet den starkast bidragande förklaringen till Sveriges folkökning. Under det första halvåret 2019 invandrade 55 222 personer medan 21 492 personer utvandrade, vilket ger ett invandringsöverskott på 33 730 personer. Det är en minskning med 15 procent eller 5 849 personer jämfört med motsvarande period 2018.
Sverigefödda stod för 10 procent, eller 5 753 personer, av invandringen. Det är dock en minskning med 325 personer jämfört med samma period förra året. Störst ökning hade personer födda i Afghanistan. Första halvåret invandrade 4 508 personer, vilket är 38 procent eller 1 252 personer fler än under samma period 2018. Antalet invandrare födda i Syrien minskade med 57 procent eller 4 688 personer. Totalt invandrade 3 511 personer födda i Syrien under första halvåret.
Födelseland | Första halvåret 2019 | Första halvåret 2018 | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Invandring | Utvandring | Netto | Invandring | Utvandring | Netto | ||
Samtliga länder
|
55 222 | 21 492 | 33 730 | 61 698 | 22 119 | 39 579 | |
Sverige
|
5 753 | 6 890 | ‑1 137 | 6 078 | 7 543 | ‑1 465 | |
Afghanistan
|
4 508 | 77 | 4 431 | 3 256 | 70 | 3 186 | |
Syrien
|
3 511 | 267 | 3 244 | 8 199 | 231 | 7 968 | |
Indien
|
3 451 | 922 | 2 529 | 3 270 | 814 | 2 456 | |
Eritrea
|
2 001 | 38 | 1 963 | 1 731 | 54 | 1 677 | |
Irak
|
1 883 | 630 | 1 253 | 2 591 | 702 | 1 889 | |
Iran
|
1 800 | 269 | 1 531 | 1 997 | 261 | 1 736 | |
Polen
|
1 591 | 944 | 647 | 1 904 | 920 | 984 | |
Pakistan
|
1 298 | 167 | 1 131 | 1 014 | 174 | 840 | |
Turkiet
|
1 170 | 266 | 904 | 983 | 299 | 684 | |
Övriga länder
|
28 256 | 11 022 | 17 234 | 30 675 | 11 051 | 19 624 |
Tabellen redovisar de tio födelseländer med störst invandring under första halvåret 2019
Medborgarskap | 2019 | 2018 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Grund för bosättning | Total | Därav | Totalt | Förändring | ||
Kvinnor | Män | Procent | ||||
Totalt
|
55 222 | 25 076 | 30 146 | 61 698 | ‑10,5 | |
Norden och EU/EES inklusive Sverige
|
19 910 | 8 807 | 11 103 | 21 734 | ‑8,4 | |
Övriga världen
|
35 312 | 16 269 | 19 043 | 39 964 | ‑11,6 | |
Därav
|
||||||
Arbete
|
5 828 | 1 368 | 4 460 | 5 117 | 13,9 | |
Studier
|
457 | 175 | 282 | 438 | 4,3 | |
Flyktingar/skyddsbehövande | 9 839 | 3 196 | 6 643 | 10 969 | ‑10,3 | |
Anhöriga, flyktingar
|
4 646 | 2 656 | 1 990 | 9 028 | ‑48,5 | |
Anhöriga, ej flyktingar
|
11 109 | 7 295 | 3 814 | 11 190 | ‑0,7 | |
Övrigt
|
2 321 | 1 002 | 1 319 | 1 959 | 18,5 | |
Uppgift saknas
|
1 112 | 577 | 535 | 1 263 | ‑12,0 |
Minsta kommunen minskade
Folkmängden ökade i 209 av Sveriges 290 kommuner under första halvåret 2019. Det är något färre än under motsvarande period förra året då befolkningen ökade i 224 kommuner. Befolkningen i Stockholms kommun var vid halvårsskiftet 968 455 personer, vilket är en ökning med 6 301 personer under 2019. Det är även den största folkökningen av samtliga kommuner i Sverige. Den största relativa folkökningen hade däremot Svedala kommun i Skåne län där folkmängden ökade med 346 personer, vilket motsvarar 1,6 procent.
Folkmängden minskade i 80 kommuner. I en kommun, Kungsör, var den oförändrad. I Sveriges minsta kommun, Bjurholm i Västerbottens län, minskade befolkningen under första halvåret. Den 30 juni 2019 var folkmängden där 2 425 personer, vilket är 25 personer färre än vid årsskiftet. Störst minskning hade Värmlandskommunerna Filipstad och Säffle där folkmängden minskade med 145 respektive 124 personer under första halvåret. Den största relativa folkminskningen hade däremot Norsjö kommun som minskade med 1,3 procent, vilket motsvarar 55 personer.
Alla län utom Norrbotten hade en folkökning under första halvåret. I tre län hade alla kommuner folkökning: Jönköpings, Hallands respektive Gotlands län. Det senare består dock endast av en kommun. Trots att det bara var i Norrbotten som befolkningen minskade hade minst hälften av kommunerna i fyra län en minskande befolkning: Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg.
Under första halvåret 2019 hade Stockholms kommun både flest invandrare, 7 916 personer, och utvandrare, 3 804 personer. Sveriges minsta kommun Bjurholm hade endast 3 invandrare vilket var minst av alla kommuner. Två kommuner, Essunga och Bjurholm, hade inga registrerade utvandringar under perioden. I 286 av Sveriges kommuner var invandringarna fler än utvandringarna. Störst invandringsöverskott hade Stockholms kommun med 4 112 personer. Högst invandringsunderskott hade Övertorneå där 10 invandringar och 15 utvandringar registrerades under första halvåret.
Lägst antal döda sedan 2014
Under första halvåret 2019 föddes 58 596 barn, vilket var 436 barn färre än under motsvarande period förra året. Under perioden dog 44 857 personer vilket var 7 procent eller 3 176 personer färre än året före och det var det näst lägsta antalet döda under hela perioden 2000–2019. Bara år 2014 hade ett lägre antal döda. Den kraftiga minskningen av antalet döda medför att födelseöverskottet, födda minus döda, blev 13 739 personer. Det är en ökning på 25 procent eller 2 740 personer jämfört med motsvarande period året före. Högst födelseöverskott hade Stockholms kommun med 3 493 personer medan kommunerna Simrishamn och Norrtälje hade de största underskotten med 66 respektive 57 personer.
Flest döda hade Stockholms kommun, 3 202 personer, medan det i Sorsele kommun i Västerbotten endast dog 14 personer.
Flest födda hade Stockholm med 6 695 nyfödda medan det endast föddes 11 barn i Överkalix.
Observera den brutna skalan. Uppgifter från 2010 och framåt bygger på preliminär statistik, tidigare år på definitiv statistik.
En kvarts miljon flyttade mellan kommuner
Flyttningar inom Sverige påverkar inte befolkningens storlek i Sverige, men på regional nivå kan den ha en stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Under första halvåret 2019 registrerades 246 898 flyttningar över kommungräns. Av dessa var 146 573 mellan kommuner inom ett län och 100 325 mellan kommuner i olika län.
Flest inrikes in- och utflyttningar hade storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De tre kommunerna hade alla fler inrikes utflyttare än inflyttare och det var flyttningar inom respektive län som gav detta flyttningsunderskott. När det gäller flyttningar över länsgräns hade storstadskommunerna däremot något fler inflyttare än utflyttare. Totalt hade dock storstadskommunerna en nettoinflyttning då invandringen till de tre kommunerna var betydligt större än utvandringen.
Störst inrikes nettoinflyttning hade Uppsala kommun. Under första halvåret 2019 flyttade 5 744 personer till kommunen och 4 963 personer från kommunen. Det gav en inrikes nettoinflyttning på 781 personer. Den största inrikes nettoutflyttningen under perioden hade Stockholms kommun. Totalt flyttade 26 048 personer till huvudstaden från andra kommuner i Sverige och 27 715 personer flyttade i den andra riktningen. Det gav en inrikes nettoutflyttning på 1 667 personer.
Variabel | Högsta värde | Lägsta värde | |||
---|---|---|---|---|---|
Kommun | Värde | Kommun | Värde | ||
Folkmängd
|
Stockholm |
968 455
|
Bjurholm | 2 425 | |
Folkökning/-minskning
|
Stockholm |
6 301
|
Filipstad | ‑145 | |
Födda
|
Stockholm |
6 695
|
Överkalix | 11 | |
Döda
|
Stockholm |
3 202
|
Sorsele | 14 | |
Födelsenetto (Födda-döda)
|
Stockholm |
3 493
|
Simrishamn | ‑66 | |
Flyttningsnetto
|
Stockholm |
2 445
|
Umeå | ‑156 | |
Därav
|
|||||
Netto inom Sverige totalt
|
Uppsala |
781
|
Stockholm | ‑1 667 | |
Netto egna länet
|
Järfälla |
527
|
Stockholm | ‑2 895 | |
Netto Övriga län | Stockholm |
1 228
|
Umeå | ‑632 | |
Invandringsöverskott
|
Stockholm |
4 112
|
Övertorneå | ‑5 | |
Procentuell folkökning/-minskning
|
Svedala |
1,6
|
Norsjö | ‑1,3 |
Till följd av det höga invandringsöverskottet hade 3 av 4 kommuner en nettoinflyttning under första halvåret. Inom landet hade däremot majoriteten av kommuner en nettoutflyttning. Endast 128 av Sveriges kommuner hade fler inrikes inflyttare än utflyttare.
Variabel | Antal kommuner | Totalt | ||
---|---|---|---|---|
Överskott | Underskott | +/0 | ||
Folkökning/-minskning
|
209 | 80 | 1 | 290 |
Födelseöverskott
|
140 | 144 | 6 | 290 |
Flyttnetto totalt
|
220 | 68 | 2 | 290 |
Flyttnetto Sverige
|
128 | 160 | 2 | 290 |
Flyttnetto eget län
|
132 | 156 | 2 | 290 |
Flyttnetto övriga län
|
132 | 154 | 4 | 290 |
Flyttnetto utlandet
|
286 | 4 | 0 | 290 |
Under första halvåret har tre kommuner genom folkökning passerat noterbara folkmängdsgränser. Det är Haninge (90 000), Lidköping (40 000) och Gislaved (30 000). Folkmängden i Jokkmokk har sedan årsskiftet minskat med 35 personer och man är nu färre än 5 000 i kommunen. Sedan 2015 har Sveriges befolkning bestått av fler män än kvinnor och vid halvårsskiftet hade endast två län och 35 kommuner fler kvinnor än män i befolkningen. Sedan årsskiftet har männen i Halmstads kommun blivit fler än kvinnorna. Totalt hade Sveriges befolkning 60 637 fler män än kvinnor.
Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–30 juni 2019
Preliminär befolkningsstatistik, första halvåren 2010–2019, hela riket
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängden och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser med tidigare år avser den statistik som var tillgänglig i augusti respektive år. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.
Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2018 och den 30 juni 2019.
Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2019, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden för 30 juni 2019 men redovisas inte som händelser under året utan redovisas som en justeringspost. Under första halvåret 2019 var justeringsposten 3 535 personer vilket var en kraftig ökning jämfört med 2018 då den var 704 personer.
Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.
Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.
Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.
Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.
Nästa publiceringstillfälle
Statistik om folkmängden den 31 juli 2019 publiceras 6 september klockan 09.30.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.