Befolkningsstatistik första halvåret 2020:
Låg folkökning i Sverige under coronapandemin
Statistiknyhet från SCB 2020-08-19 9.30
Vid halvårsskiftet 2020 var 10 352 390 personer folkbokförda i Sverige (49,7 procent kvinnor och 50,3 procent män). Folkökningen under det första halvåret på 24 801 personer är den lägsta sedan år 2005. Den låga folkökningen beror på en stor minskning av invandringen och en ökning av dödsfallen under coronapandemin. Samtidigt har antalet födda och utvandrare minskat marginellt jämfört med första halvåret 2019. Det medför en halvering av både invandrings- och födelseöverskottet.
Antalet folkbokförda påverkas av in- och utflyttningar och av hur många som föds och dör. Jämfört med de senaste åren har färre personer invandrat och fler personer avlidit under årets sex första månader. Den folkbokförda befolkningen i Sverige har under perioden ökat med 24 801 personer vilket innebär att det vid halvårsskiftet fanns 10 352 390 personer folkbokförda i landet. Det är den lägsta folkökningen på 15 år. Vid motsvarande period 2019 var folkökningen 51 004 personer.
Under årets första sex månader föddes 58 265 barn vilket var något färre än under samma period förra året. Samtidigt dog 51 405 personer, vilket är 6 548 fler än under motsvarande period 2019. Detta ledde till att födelseöverskottet halverades från 13 739 till 6 860 personer, jämfört med första halvåret 2019. 112 kommuner har under det första halvåret en naturlig folkökning, 174 kommuner hade en minskning och 4 kommuner hade lika många födda som döda.
Betydligt fler än vanligt flyttade från Stockholms kommun
Under de sex första månaderna 2020 ökade folkmängden i 173 kommuner, vilket är 60 procent av Sveriges kommuner. Det är 36 kommuner färre än under samma period förra året då folkmängden ökade i 209 kommuner.
Folkökningen var som vanligt störst i de tre storstadskommunerna, men ökningen är betydligt lägre än vanligt, framförallt har Stockholm haft en mer modest ökning vilket gjort att det är Malmö som har haft den högsta folkökningen under årets sex första månader, 1 860 personer. Folkökningen i Göteborg var under samma period 1 389 och i Stockholm 1 175 personer.
Folkökning i Stockholm, Göteborg och Malmö första halvåren 2000–2020
I både Stockholms och Göteborgs kommuner flyttade fler från än till respektive kommun. Stockholms kommuns flyttnetto var -1 703 personer, och Göteborgs -109 personer. Malmö hade däremot ett positivt flyttnetto på 502 personer. Stockholms stora negativa flyttnetto förklaras främst av att fler flyttar till andra kommuner i länet än vice versa, flyttnettot inom länet var -3 352 personer.
| Kommun | Totalt | Inom länet | Övriga Sverige | Utrikes |
|---|---|---|---|---|
| Stockholm | ‑1 703 | ‑3 352 | 162 | 1 487 |
| Göteborg | ‑109 | ‑1 159 | ‑154 | 1 204 |
| Malmö | 502 | ‑464 | 215 | 751 |
Den lägsta invandringen på 15 år
Invandringen som under det första halvåret uppgick till 36 058 personer är det lägsta sedan 2005. Jämfört med motsvarande period 2019 är det en minskning med 34,7 procent. Även utvandringen, som uppgick till 21 289 personer, var lägre än året före men minskningen var betydligt mer marginell, 0,9 procent, vilket gör även invandringsöverskottet till det lägsta sedan 2005.
Migrationer och invandringsöverskott första halvåret 2000–2020
Jämfört med förra året minskade invandringen från huvuddelen av de vanligaste länderna. Av de tio vanligaste födelseländerna bland invandrarna var det bara inflyttningen av personer födda i Danmark som ökade, en ökning med 41 personer.
I tabellen ovan redovisas de tio vanligaste födelseländerna bland invandrarna 2020
Invandringen minskade drastiskt under andra kvartalet och under april och maj invandrade cirka 4 000 personer per månad.
Invandringar per månad under första halvåret 2020, antal
Hittills i år uppgår utvandringen till 21 289 personer, jämfört med 21 492 personer första halvåret 2019. Skillnaden mot förra året är olika om man jämför födelseländer på de utvandrade. Svenskfödda utvandrare har minskat med 7,2 procent medan utvandringen av utrikes födda ökade med 2,0 procent. Bland de utrikes födda minskade utvandringen mest för personer födda i Indien, Norge och Spanien medan utvandringen av personer födda i Polen, Syrien och Kina ökade mest.
Fortfarande har samtliga län invandringsöverskott
Av Sveriges 21 län hade 15 en folkökning. Stockholm hade den största folkökningen med 8 562 personer medan Norrbotten med -345 personer hade den största minskningen. Tio län hade ett födelseöverskott. Trots att invandringsöverskottet på riksnivå minskade kraftigt hade samtliga län fler invandrare än utvandrare.
| Flyttningsnetto | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Län | Folkmängd | Folkökning | Födelseöverskott | Övriga Sverige | Utlandet | Justeringspost | |
| Stockholm | 2 385 643 | 8 562 | 4 185 | ‑1 074 | 4 114 | 1 337 | |
| Skåne | 1 383 357 | 5 530 | 1 662 | 1 316 | 1 956 | 596 | |
| Västra Götaland | 1 730 306 | 4 425 | 1 524 | ‑505 | 2 959 | 447 | |
| Halland | 335 477 | 1 629 | 216 | 765 | 556 | 92 | |
| Uppsala | 385 270 | 1 557 | 482 | 650 | 364 | 61 | |
| Södermanland | 298 699 | 1 159 | ‑159 | 908 | 394 | 16 | |
| Västmanland | 276 849 | 1 004 | ‑24 | 612 | 381 | 35 | |
| Jönköping | 364 247 | 648 | 254 | ‑94 | 402 | 86 | |
| Gävleborg | 287 771 | 389 | ‑217 | 225 | 355 | 26 | |
| Kalmar | 245 758 | 312 | ‑149 | 35 | 357 | 69 | |
| Kronoberg | 201 636 | 167 | 171 | ‑389 | 317 | 68 | |
| Örebro | 304 957 | 152 | 129 | ‑288 | 291 | 20 | |
| Gotland | 59 832 | 146 | ‑98 | 163 | 59 | 22 | |
| Värmland | 282 462 | 48 | ‑257 | ‑89 | 356 | 38 | |
| Västerbotten | 271 763 | 27 | 282 | ‑637 | 339 | 43 | |
| Jämtland | 130 800 | ‑10 | ‑127 | ‑46 | 146 | 17 | |
| Östergötland | 465 448 | ‑47 | 85 | ‑568 | 394 | 42 | |
| Dalarna | 287 823 | ‑143 | ‑338 | ‑138 | 282 | 51 | |
| Västernorrland | 245 148 | ‑199 | ‑356 | ‑93 | 221 | 29 | |
| Blekinge | 159 396 | ‑210 | ‑56 | ‑307 | 120 | 33 | |
| Norrbotten | 249 748 | ‑345 | ‑349 | ‑446 | 406 | 44 | |
*Se beskrivning av justeringspost under definitioner och förklaringar
Den relativt största folkökningen under första halvåret hade Hallands län där befolkningen ökade 0,5 procent eller 1 629 personer.
Få giftermål under första halvåret
Under årets sex första månader har antalet giftermål minskat kraftigt jämfört med åren före. Under 2020 har 16 390 par gift sig vilket är en minskning med 22 procent jämfört med förra året. Det är dessutom det lägsta antalet vigslar under hela 2000-talet för ett första halvår. 12 999 par har gått skilda vägar genom att registrera skilsmässa vilket är det högsta antalet sedan 2013 (sammanboende makar med gemensamma barn under 16 år har en betänketid på minst 6 månader innan skilsmässoansökan fullföljs).
Över 51 000 personer dog under första halvåret 2020
Den låga invandringen och de få giftermålen är en direkt konsekvens av de restriktioner som infördes för att begränsa coronapandemins genomslag i Sverige och världen. Trots de införda restriktionerna var det många i Sverige som dog under främst det andra kvartalet 2020.
Antalet dödsfall i början av 2020 var något lägre än de närmast föregående åren. Men coronapandemin nådde Sverige i februari och under det första halvåret dog 51 405 personer. Det var det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan 1869 då 55 431 personer dog.
Under första halvåret 2020 dog 25 563 kvinnor och 25 842 män, vilket var 4 633 dödsfall fler än under åren 2015–2019, då det i genomsnitt dog 46 772 personer. Antalet döda i förhållande till medelantalet dödsfall den närmast föregående femårsperioden redovisas av SCB som överdödlighet. Överdödligheten under 2020 var högre för män än för kvinnor. Totalt var överdödligheten under första halvåret 10 procent. Överdödligheten för männen var 13 procent, eller 3 035 döda, medan den för kvinnor var 7 procent, eller 1 597 dödsfall.
Antalet dödsfall ökade kraftigt från slutet av mars för att nå sin topp i mitten av april då det den 15 och 16 april dog 398 personer per dag. Efter toppen i mitten av april sjönk antalet döda, men i slutet av juni hade Sverige fortfarande en liten överdödlighet.
Högst antal döda var det under april då det dog 10 543 personer. Det motsvarade 101,9 dödsfall per 100 000 invånare vid månadens början. Det var det högsta antalet döda i förhållande till folkmängden sedan januari år 2000 då det dog 9 822 personer vilket motsvarade 107,3 dödsfall per 100 000 invånare. Vi får gå tillbaka till december 1993 för att hitta en månad med fler dödsfall än april 2020. Då dog 11 057 personer.
Antalet dödsfall följer normalt sett en årscykel då det dör fler under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Det beror bland annat på influensaepidemierna som i regel är mer intensiva under vintermånaderna. I april brukar influensasäsongen vara över vilket gör att antalet döda brukar landa på omkring 7 500 dödsfall. Medelantalet dödsfall under april åren 2015–2019, enligt den definitiva statistiken, var 7 635 dödsfall vilket medförde att överdödligheten under april 2020 blev 38 procent. Det var den högsta relativa överdödligheten under april månad, i förhållande till den närmast föregående femårsperioden, som uppmätts. Data över dödsfall per månad finns tillgänglig och publicerad från 1851 och framåt.
Relativt antal döda per månad under 2020 i förhållande till 2015–2019
Även under maj och juni var dödstalen höga. Under maj dog 8 906 personer och under juni dog 7 395 personer. Det var en relativ överdödlighet på 23 procent för maj och 10 procent för juni. Vi får gå tillbaka till år 1900 då den relativa överdödligheten under dessa båda månader var högre än under 2020. Under spanska sjukan 1918/19 uppmättes betydligt högre överdödlighet än under andra kvartalet 2020, men den pandemin var koncentrerad till vinterhalvåret.
Det höga antalet dödsfall under första halvåret 2020 slog olika i Sverige. Hårdast drabbades Stockholms län. Där dog 10 415 personer vilket var 2 326 dödsfall, eller 29 procent, fler än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019. I endast fyra län, var antalet dödsfall något lägre än genomsnittet åren 2015–2019. Lägst var den i Västerbotten där det dog 1 301 personer under första halvåret vilket var 6 procent, eller 83 döda, färre än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019.
Relativt antal döda under första halvåret 2020 i förhållande till 2015–2019
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängden och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser med tidigare år avser den statistik som var tillgänglig i augusti respektive år. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.
Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2019 och den 30 juni 2020.
Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2020, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden för 30 juni 2020 men redovisas inte som händelser under året utan redovisas som en justeringspost. Under första halvåret 2020 var justeringsposten 3 172 personer vilket var något färre jämfört med 2019 då den var 3 535 personer.
Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.
Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.
Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.
Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.
Överdödlighet definieras som antalet döda i förhållande till genomsnittliga antalet döda motsvarande period den närmast föregående femårsperioden.
Valet av jämförelseperiod beror på att ålders och könssammansättningen samt befolkningsstorlek är relativt oförändrad under en kort jämförelseperiod. Dessutom jämförs dagar, veckor och månader mot varandra för att ta hänsyn till naturliga säsongsvariationer.
Döda per 100 000 invånare För att månader med olika längd ska gå att jämföra är beräkningen standardiserad. Det genomsnittliga antalet döda per dag under en månad multipliceras med 30 så att alla månader antas bestå av 30 dagar.
Publikation
På SCB:s webbplats finns en läns- och kommuntabell med folkmängden den 30 juni 2020 och befolkningsförändringar under första halvåret 2020:
Preliminär befolkningsstatistik per månad 2020
Preliminär statistik över döda
Födda och döda per månad 1851-2019
Nästa publiceringstillfälle
Statistik om folkmängden den 31 juli 2020 publiceras på SCB: s webbplats den 7 september klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.